Bakgrund

I en alltmer kunskapsintensiv ekonomi är tillgången till utbildad arbetskraft grundläggande för att regionen ska vara konkurrenskraftig. I dagsläget är sysselsättningsgraden i länet högre för ungdomar med yrkesgymnasial utbildning än för många med eftergymnasial examen. Vad en individ studerar är alltså av betydelse, inte bara nivån på utbildningen. För ungdomar med endast förgymnasial utbildning är sysselsättningsgraden betydligt lägre än för de med minst gymnasial utbildning.

Många högutbildade yngre vuxna återvänder aldrig till hemkommunerna efter studierna, då jobbmarknaden för eftergymnasialt utbildade är mer begränsad där. Det kan på sikt leda till omställningsproblem, särskilt för de mindre kommunerna där utflyttningen varit hög och utbildningsnivån är förhållandevis låg.

Arbetsgivare tenderar att ersätta utgående personal med en högre kompetensgrad, men om inte den finns riskerar vissa områden att bli bristyrken – med hämmad utvecklingsförmåga som följd. Idag finns en hög efterfrågan på bland annat sjuksköterskor, civilingenjörer och olika sorters IT-yrken, men tillgång saknas. Särskilt svårt är det inom vårdsektorn.

En viktig resurs för att möta arbetskraftsbristen är de utlandsfödda. Ändå är sysselsättningsgraden i denna grupp betydligt lägre än för inrikes födda. Detta har flera anledningar: svaga sociala nätverk; otillräckliga språkkunskaper; svårigheter att validera tidigare utbildningar och fler med endast förgymnasial utbildning jämfört med inrikes födda. Inträdet försvåras av ovana, brist på erfarenheter och fördomar hos arbetsgivare.

Även om hälsoutvecklingen generellt sett varit positiv i länet, är hälsan ojämlikt fördelad i befolkningen. Förgymnasialt utbildade i länet upplever sin hälsa som sämre, och har ett långt högre ohälsotal, än övriga utbildningsgrupper. Människor med en eftergymnasial utbildning har överlag ett högre välbefinnande än övriga utbildningsgrupper. De har även större möjligheter till självförsörjning, vilket i hög grad påverkar välbefinnandet. En god folkhälsa handlar om förutsättningar och är ett resultat av ett samhälles sociala, ekonomiska och ekologisk utveckling. För att nå en hållbar tillväxt och jämlik hälsa är det viktigt att beakta hälsoskillnaderna och att arbeta med både generella och riktade insatser.

Senast uppdaterad: 7 april 2016