Möjligheter

Kompetens utvecklas och förvärvas både formellt och informellt. Det innebär att mer kunnande kan bli synligt och användbart om vi i högre grad erkänner det icke-formella lärandet, till exempel kompetensöverföring på arbetsplatser. Ett verktyg i det arbetet är validering. En annan arena som står för ett alternativt, men mycket användbart, lärande finns i folkbildningens studieförbund och folkhögskolor.

Idag utgör gruppen utlandsfödda i länet en vilande potential, inte minst för kommuner med en demografi som kommer medföra framtida kompetensförsörjningssvårigheter. För en del utlandsfödda handlar det om att ta till vara på befintliga eftergymnasiala kunskaper. Här utgör validering och andra insatser som kan bestyrka deras kunskaper en möjlighet att införliva dem i länets kompetensförsörjning. För utlandsfödda som saknar gymnasial utbildning kan det handla om exempelvis ämnesundervisning på hemspråket parallellt med svenskundervisning. Att öka den gymnasiala genomströmningen för utlandsfödda skulle frigöra stor kapacitet då etableringstiden för gymnasialt utbildade utlandsfödda är betydligt kortare än för de med endast förgymnasial.

Ytterligare en grupp med potential är de unga som varken studerar eller arbetar. Här kan samverkan mellan det offentliga och näringsliv stärka utsikterna, till exempel arbetspraktik i kombination med utbildning. Fler YH-utbildningar som matchar behovet i regionen skulle kunna vara ett exempel som på sikt främjar utsikterna till en ökad kompetensförsörjning. Utbildningarna är i regel är kortare än universitetsutbildningar, vilket kan vara positivt för personer som tvingas ställa om mitt i livet.

Stereotypa föreställningar har skapat stora könsskillnader mellan olika sektorer i Kronobergs län vilket försvårar matchningen. En stor utvecklingsmöjlighet finns dock på grundskole- och gymnasial nivå. Genom att stärka kopplingen till arbetsmarknaden kan man främja ett inriktningsval som inte påverkas av vad normer om vad flickor och pojkar är bra på och förväntas göra. Att inte fullfölja sin gymnasieutbildning är en stor riskfaktor för arbetslöshet, försämrade livsvillkor och ohälsa senare i livet. Utanförskapet leder även till stora kostnader för samhället. Att utveckla arbetet för att förhindra studieavhopp är därför en viktig del av en hållbar tillväxt.

Det finns goda utsikter att påverka länets matchningsproblematik i positiv riktning. Närvaron av ett ungt, expanderande universitet attraherar kompetens till regionen, men stimulerar även till ökad samverkan mellan utbildningssystem och arbetsmarknad. Något som kan ge studenter incitament att stanna kvar i regionen efter slutförda studier.

Senast uppdaterad: 11 mars 2016