Hyroberoende vård

Vi fortsätter det målmedvetna arbetet för att kunna erbjuda en vård som är oberoende av hyrpersonal. Vi gör det för att alla i Kronoberg ska kunna få en god hälso- och sjukvård nu och i framtiden. Samtidigt förbättrar vi arbetsmiljön för vårdpersonalen i Region Kronoberg.

Satsningen för att bli oberoende av hyrpersonal är nödvändig och kommer att ge många positiva konsekvenser på sikt. Men det innebär också att det kan bli tufft för delar av vården på kort sikt. Bland annat kan väntetiderna bli något längre och alla som arbetar i vården kommer att behöva kraftsamla och samarbeta på nya sätt.

Landsting och regioner tillsammans

För att få full kraft i arbetet har samtliga regioner och landsting gått samman, med stöd av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), för att gemensamt bli hyroberoende.

Konkret innebär det att vi ska ha en stabil bemanning och klara vårt grunduppdrag med egna medarbetare, och att vi endast anlitar inhyrd personal som ett komplement vid tillfälliga arbetstoppar. 

Så arbetar vi just nu

För att nå målet arbetar vi med en mängd aktiviteter som utgår från våra lokala förutsättningar och vårt samarbete med SKL och landets övriga landsting och regioner. Just nu innebär det till exempel att vi:  

  • intensifierar samarbetet mellan verksamheter, mellan länets sjukhus och mellan sjukhus och vårdcentraler.
  • i varje verksamhet ser över hur vi kan arbeta på nya sätt och ändra arbetsfördelningen för att ta ännu bättre vara på våra olika kompetenser.
  • under utfasningsperioden kraftsamlar i det vårdnära arbetet och prioriterar hårdare bland utbildningar och administrativa uppdrag.
  • säkrar stöttning till de verksamheter som idag har störst utmaningar med hyrpersonal (framförallt vårdcentraler och delar av dygnet runt-verksamheterna).
  • intensifierar arbete med att se över den samlade operationskapaciteten i länet.

Parallellt genomför vi också satsningar för att förbättra arbetsmiljö, öka attraktionskraft och säkra en långsiktig kompetensförsörjning. 

Exempel på genomförda satsningar

  • Höjt nattindex för alla medarbetare som varvar dag- och nattarbete – en natts arbete ger fyra extra timmar betald ledighet
  • Höjd ersättning med 60 procent för alla anställda som arbetar obekväma tider
  • Fler utbildningsplatser på sjuksköterskeprogrammet - från 60 till 80 platser per år, nu även i Ljungby
  • Vidareutbildning till specialistsjuksköterska med bibehållen grundlön - från 40 till 60 utbildningstjänster
  • Utvecklingsprogram för nyutexaminerade sjuksköterskor som börjar i regionen - en tvåårig yrkesintroduktion med stöd av mentorer
  • Vårdnära service för att avlasta vårdavdelningarna - bland annat servicevärdar och hjälp med patienttransporter, hämtning av avfall, labprover och utrustning, förrådshantering och apoteksservice
  • Möjliggjort för läkare att arbeta på jourkompledig tid
  • Lönesatsning på läkare i primärvård, sjuksköterskor och barnmorskor
  • Ökat antal AT- och ST-tjänster

Utfasningsperioden kommer att vara märkbar i delar av vården. Eftersom det råder brist på specialister i allmänmedicin i hela Sverige, har vårdcentralerna tvingats anlita hyrläkare i stor omfattning. Att vi nu fasar ut hyrpersonal kommer därför att märkas på våra vårdcentraler.

Till exempel kan det bli längre väntetid till ett läkarbesök. Du som brukar bli kallad på kontrollbesök kan kallas med längre tidsintervall och måste då själv höra av dig om du inte mår bra. Samtidigt har vi utvecklat vårt arbetssätt, vilket innebär att du kan få träffa en sjuksköterska eller fysioterapeut för att få dina besvär bedömda – behöver du sedan träffa en läkare får du förstås det! 

Fungerar vårdverksamheten i vardagen helt och hållet med hjälp av egna medarbetare. Region Kronoberg har ett bra samarbete med seriösa hyrbolag och använder bara inhyrd personal som ett komplement vid tillfälliga arbetstoppar, långt ifrån den omfattning som är idag.

Känner du dig trygg som patient. Du känner igen personerna du träffar i vården, upplever kontinuitet och att vården är insatt i din situation och behov.

Är vården säkrare. Färre personer ”kommer och går”, överlämningar och kommunikation fungerar bättre, alla som jobbar i vården känner väl till rutiner och arbetssätt. 

Är tillgängligheten bättre. Förutsättningarna att bedriva effektiv vård förbättras när hälso- och sjukvården kan bemanna med ordinarie medarbetare och fler kan arbeta på toppen av sin kompetens.

Är det kontinuitet i arbetslagen. Det ger bättre förutsättningar för arbetsglädje, "vi-känsla" och för utveckling och förbättringar långsiktigt på arbetsplatserna i vården.

Är kostnaderna betydligt lägre i hälso- och sjukvården. Skattemedlen används till satsningar på egna medarbetare, investeringar och utveckling av vården.

Kan vården lägga tid på rätt saker. Medarbetare i vården behöver lägga mindre tid och kraft på att hjälpa, instruera och informera tillfällig personal om rutiner och arbetssätt. 

Är det lättare att långsiktigt bemanna verksamheten. Vi attraherar nya medarbetare.

Vad innebär hyroberoende?

Med oberoende av hyrpersonal menas att vi har en stabil och varaktig bemanning och klarar grunduppdraget med egna medarbetare, och att vi endast anlitar inhyrd personal som ett komplement vid tillfälliga arbetstoppar.

Innebär det att ni aldrig ska ta in hyrpersonal?

Vårt mål är att inhyrd personal inte tas in i den löpande verksamheten men det kan finnas särskilda tillfällen när det visar sig vara nödvändigt av olika skäl.

Gäller det alla yrkesgrupper?

Det gäller alla yrkesgrupper i hälso- och sjukvården. Det handlar främst om inhyrda läkare och sjuksköterskor.

Varför vill ni bli hyroberoende?

Det finns flera skäl. Främst är det för att alla i Kronoberg ska kunna få en god hälso- och sjukvård även i framtiden och för att förbättra arbetsmiljön för vårdpersonalen i Region Kronoberg. 

För patienterna: Med egna medarbetare kan vi skapa kontinuitet. Det bidrar till en tryggare vård och högre kvalitet. (Du som patient ska kunna känna dig trygg hos oss och känna igen personerna du träffar i vården.)

För personal: Med egna medarbetare kan vi skapa bättre förutsättningar för en god arbetsmiljö och långsiktigt utvecklingsarbete. (Vår personal ska må bra, känna sig trygga och veta att rutiner och arbetssätt är inarbetade hos alla i arbetsgruppen.)

Ett hyroberoende får en tydlig positiv inverkan på ekonomin.
Hyrpersonal är dyrt. Vi vill hellre investera i vår egen personal och utveckla vården istället för att använda pengarna till hyrpersonal.

Läs mer om varför vi vill bli hyroberoende under avsnittet:

När vården är hyroberoende

Varför är ni inte hyroberoende än?

Ett viktigt fokus i arbetet har varit att fasa ut hyrberoendet på ett tryggt och säkert sätt för både patienter och personal.

Vi har haft betydligt fler medarbetare som är föräldralediga och studielediga än vi kunnat förutspå och flera av de kraftfulla satsningar som vi genomfört kommer att ge resultat på lite längre sikt - till exempel satsningar på fler utbildningsplatser för sjuksköterskor och fler AT- och ST-tjänster. Detta har inneburit en något lägre utfasningstakt än vi först bedömde.

Hur ser prognosen ut framåt?

Prognosen är god. Vi kommer se allt tydligare resultat av våra långsiktiga satsningar under 2019. Förutom att föräldraledig personal kommer tillbaka så kommer till exempel cirka 90 sjuksköterskor ta examen från Linnéuniversitetets sjuksköterskeutbildning under första halvåret 2019, och året efter nästan dubbelt så många.

Till sommaren har vi även 40 färdiga specialistsjuksköterskor som kommer tillbaka till oss med förstärkt kompetens, och satsningen fortsätter även kommande år. Just nu har även vårdcentralerna cirka 50 ST-läkare på plats, vilket är betydligt fler än vad vi haft historiskt .

När ska ni vara helt hyroberoende?

Satsningen för en hyroberoende vård gör vi tillsammans med övriga landsting och regioner, och vi kommer att fortsätta vårt målmedvetna arbete tills vi nått vårt mål.

Vad är orsaken till att landstingen och regionerna är hyrberoende?

Det finns flera orsaker till varför vi är hyrberoende. Stora pensionsavgångar som inte har mötts med tillräckligt många utbildningsplatser, ökat vårdbehov och att det inom bemanningsföretag erbjuds högre löner är några av förklaringarna.

Hur påverkas patienter och personal under själva utfasningen?

Utfasningen kommer att vara märkbar för patienter och medarbetare i delar av hälso- och sjukvården, framförallt på länets vårdcentraler. Väntetiderna kan bli något längre och alla som arbetar i vården kommer att behöva kraftsamla och samarbeta på nya sätt.

Varför blir ni en attraktivare arbetsplats utan hyrpersonal?

För det interna arbetet på våra arbetsplatser är det en fördel om det finns kontinuitet i personalgrupperna. Med medarbetare som känner varandra finns bättre förutsättningar för trivsel, ”vi-känsla” och en god arbetsmiljö. Kontinuitet är också nödvändigt för att kunna bedriva långsiktigt utvecklingsarbete, där alla är med och bidrar till ökad kvalitet. Med ordinarie personal får fler möjlighet att arbeta på toppen av sin kompetens.

Hur viktig är ekonomin?

Huvudsyftet är att skapa en tryggare vård och attraktivare arbetsplatser, men ekonomin är en förutsättning för allt vi gör och därför en viktig del. Vid satsningens start 2017 var den totala kostnaden i landet för inhyrd personal cirka fyra miljarder kronor. Det är pengar som vi hellre vill använda till vår egen personal och utvecklingen av vården.

Tre nationella försök har tidigare misslyckats – varför kommer det att lyckas denna gång?

Framförallt är förutsättningarna bättre denna gång. För första gången står samtliga landsting och regioner enade bakom satsningen. Projektet är väl förankrat i såväl politisk- som tjänstemannaledning och det finns en stor vilja bland medarbetarna att samarbeta och genomföra detta tillsammans.

Vi drar även nytta av erfarenheter från de som redan haft framgång i arbetet. Bland annat har psykiatrin i Region Kronoberg kommit långt i arbetet och är sedan oktober 2017 oberoende av hyrläkare. 

Hur ska arbetet gå till? 

För att vi ska lyckas krävs flera insatser och samarbeten både nationellt och lokalt i Region Kronoberg. I grunden bygger arbetet på ett starkt lokalt engagemang, där varje landsting och region själva väljer att sätta fokus på de åtgärder som känns angelägna. Engagemanget är stort. I verksamheterna pågår en mängd olika insatser för att vi ska kunna använda våra samlade resurser på bästa sätt och bli hyroberoende. Det handlar bland annat om nya arbetssätt, ändrad arbetsfördelning mellan yrkeskategorier och nya samarbeten mellan verksamheter.

Det finns en nationell projektorganisation med representanter från alla landsting och regioner som stöttar och håller ihop det övergripande samarbetet. I Region Kronoberg finns även en lokal projektgrupp som utreder och koordinera våra lokala insatser.

Vad händer om ni misslyckas?

Om vi inte gör något kommer vi att behöva anlita hyrpersonal i allt större utsträckning, vilket leder till: 

  • försämrad kontinuitet
  • ökad otrygghet 
  • sämre kvalitet och patientsäkerhet
  • sämre förutsättningar för utveckling
  • försämrad arbetsmiljö/trivsel
  • ökade svårigheter att behålla och rekrytera medarbetare 
  • ökade kostnader

Vad händer med hyrpersonalen?

Genom att bli oberoende av hyrpersonal ökar vi våra möjligheter att vara en attraktiv arbetsplats. Vi hoppas att en del av de som idag arbetar som hyrpersonal ska vilja bli medarbetare hos oss i Region Kronoberg.

Hur vet ni att ni har lyckats?

Vi har lyckats när vi ser att vi inte är beroende av hyrpersonal i den löpande verksamheten.

I Region Kronoberg ökade användningen av hyrpersonal inom hälso- och sjukvården i snabb takt, en utmaning som vi delade med övriga landsting och regioner. Alla landsting och regioner gick därför samman i september 2017 för att bli oberoende av hyrpersonal.

Det finns flera orsaker till varför vi är hyrberoende. Stora pensionsavgångar som inte har mötts med tillräckligt många utbildningsplatser, ökat vårdbehov och att det inom bemanningsföretag erbjuds högre löner är några av förklaringarna. 

Beroendet av hyrpersonal påverkar framförallt sjukvårdens möjligheter att skapa kontinuiteten och kvaliteten i vården, men det får också negativa konsekvenser för ekonomin. Vid satsningens start 2017 var den totala kostnaden i landet för inhyrd personal cirka fyra miljarder kronor. Det är pengar som vi hellre vill använda till vår egen personal och utvecklingen av vården.

Senast uppdaterad: 23 april 2019