Bilden saknar en alternativtext.

Mat ska få kroppen att må bra

Anna Ingvarssons intresse för mat och hälsa ledde henne in på banan som dietist. Allt började i en kombinerad hälsokostbutik och vegetarisk servering. Efter ett tag kände hon att hon behövde veta mer om näringsämnen och dess påverkan på hälsan – och på den vägen är det.

På Norrgatan i Växjö ligger primärvårdens hälsoenhet. Där jobbar Anna Ingvarsson tillsammans med dietister, sjuksköterskor, konsulenter och sjukgymnast. De har kompetens kring kost, fysisk aktivitet på recept, alkohol, narkotika, tobak och spel om pengar. Om en patient behöver hjälp från mer än en av dem är det lätt att hänvisa till en kollega.

De patienter som kommer till Anna för att få nutritionsbehandling kan ha olika symptom eller sjukdomstillstånd, till exempel fetma, mag-tarmsjukdomar (till exempel IBS, irritable bowel syndrom), diabetes typ 2 eller KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom). En del har ät- och sväljsvårigheter som kan leda till undernäring eller födoämnesintoleranser. Det går också få stöd för att skaffa sig mer hälsosamma matvanor.

Dietistens uppdrag är att behandla och förebygga tillstånd kopplade till kosten – målet är att patienten ska få ett optimalt näringsintag. Dietisten har kunskap om olika behandlingsalternativ och hjälper till med att göra medvetna val av livsmedel och matlagningsmetoder utifrån de näringsrekommendationer som finns.

Anna Ingvarsson är dietist på primärvårdens hälsoenhet.– Det florerar mycket varierande matbudskap och tyckande som kan vara svårtolkade för gemene man. Jag kan oftast tolka det, men som icke kunnig, hur ska man veta? Där är dietister viktiga, att bara ta bort livsmedel kan leda till brister. Vi kan guida dem till ersättningsprodukter och behandlingen utgår alltid från den enskilde individens behov.

När en ny patient kommer till Anna börjar de med ett samtal för att få en uppfattning om patientens behov och mål. Hon brukar be patienten att fylla i en matdagbok, på så vis blir det lättare att se vad som skulle kunna förändras.

– Mycket handlar om att pusha i rätt riktning i det positiva, så att det blir lustfyllt med de nya kostförändringarna.

För de patienter som har en fetma finns möjlighet att vara med i en gruppbehandling som Anna och hennes kollega har tagit fram: ”Ny vikt på sikt”. Där är dietister handledare, men det viktiga är att deltagarna själva sätter upp egna mål. På det år som behandlingen pågår kan de ge varandra stöd och uppmuntran – målet är att deltagarna ska få verktyg för att tänka och göra annorlunda i olika matsituationer. Att bryta invanda mönster kan ta tid, så då gäller det att gilla sina nya vanor, det ökar chansen för att patienten kommer att vilja fortsätta med dem.

En vanlig dag för Anna innehåller patientbesök, både på plats och via telefon. En del dagar bemannar hon också mottagningens telefontid för bland annat distriktssköterskor som har hand om omsorgstagare med hemsjukvård. Det kan vara äldre patienter som går ner i vikt och som har svårt att ta sig till mottagningen. Då kan en dietist hjälpa till att förstärka deras kost och skriva ut kosttillägg om det skulle behövas. Även annan vårdpersonal i primärvården och patienter kan ringa under telefontiden.

Anna ser en trend att fler regioner, kommuner och privata företag söker dietister. Dietister kan också driva eget företag och sälja sina tjänster. Hon trivs bra med sitt yrkesval, där det alltid finns nya saker att lära sig. Men framför allt är det patientmötena som är roliga och lärorika. Den som vill bli dietist måste absolut tycka om att jobba med människor, säger hon. Och vara intresserad av mat och hälsa, förstås.

Varför ska man bli dietist?

– Det är ett roligt och stimulerande jobb. Det känns viktigt och värdefullt att få träffa patienter och vara med och hjälpa dem göra förändringar i sin kosthållning så att deras hälsa förändras i en positiv riktning på sikt.

Senast uppdaterad: 30 maj 2018