Fler nyheter
Bilden saknar en alternativtext.

9 januari 2019

Antiobiotikabehandling som träffar rätt - livsviktiga timmar att spara

En blodförgiftning – sepsis – kan döda snabbt. Den kräver omedelbar behandling. Men att identifiera bakterien och koppla ihop den med rätt antibiotika kan vara ett detektivarbete. Ofta blir det en gissning, eller det som medicinarna kallar ”en empirisk behandling” – man utgår ifrån vad som har funkat tidigare utan att egentligen vara säker på att det stämmer vid just det här tillfället.

För att få en säkrare bedömning av behandlingsalternativens användbarhet krävdes tidigare ett dygn. Med en ny metod, utarbetad på mikrobiologen i Region Kronoberg, har man förkortat den tiden till mellan fyra och åtta timmar, beroende på vilken bakterie som orsakat blodförgiftningen. Och det är timmar som har stor betydelse.

Det kanske inte låter så märkvärdigt, säger Gunnar Kahlmeter på mikrobiologen i Region Kronoberg.

Men för varje timme som går med obehandlad eller felaktigt behandlad  sepsis ökar risken för allvarlig komplikation  med tio procent.

 Rätt behandling snabbare

I det akuta fallet bör man kunna behandla patienten inom en timme. På så kort tid går det inte att odla bakterier och testa mot olika sorters antibiotika, och då måste läkaren gissa.

I vissa länder, som till exempel länderna runt Medelhavet, riskerar läkaren att göra en felbedömning i 10 – 50 procent av sepsisfallen eftersom antibiotikaresistensen är så hög. Med snabbmetoden kan sepsispatienterna få rätt behandling mycket fortare.

Resistenta bakterier – ett hot

Att bakteriers känslighet för antibiotika minskar är känt. Alltfler arter blir resistenta mot allt fler antibiotika och i allt högre grad. I Sverige är vi rätt förskonade jämfört med de flesta andra länder. Hur fort resistensutvecklingen går och hur hög den blir beror bland annat på grundstrukturerna i samhället och i landets hälso- och sjukvård. Särskilt viktigt är det att förhindra spridning av resistenta bakterier inom organisterat omhändertagande av människor. Men det handlar också om befolkningens tillgång till mat, rent vatten, fungerande avlopp och så vidare eftersom levnadsförhållandena påverkar spridningen av resistenta bakterier.

Växjö, Europa och världen

I Europa har man sedan 2012 enats om en standardmetod för resistensbestämning, även den utarbetad i Region Kronoberg. En metod som är både enkel att utföra och billig, under femtiolappen. Att jämka ihop tidigare, olika metoder, till en var ett europeiskt uppdrag som landade på Gunnar Kahlmeters bord 2001. Nu är metoden tillgänglig för alla, och används idag av i stort sett alla laboratorier i Europa och i allt fler delar av världen inklusive Australien, Brasilien och Kina för att nämna några. Men kraven på snabbare diagnostik och resistensbestämning har ökat och ökar ständigt.

Efter önskemål från både kolleger och myndigheter har vi  alltså nu utarbetat en metod som tar 4 till 8 timmar istället för dagens standard 16 till 20 timmar. Det är bara någon vecka sedan den gjordes tillgänglig för världens alla laboratorier, men redan nu finns en stor förväntan och en efterfrågan på snabbmetod.

Fler matchningar för bättre rekommendationer

Den snabba metoden sprids fort över världen. Varje dag plingar det i mejl och telefon med frågor från alla världens hörn - Nya Zeeland, Australien, Kina, Sydafrika, Brasilien, Nordafrika med flera. Emma Jonasson, biomedicinsk analytiker, har varit med från början och utarbetat snabbmetoden. Och utvecklingen fortsätter. Antalet antibiotika och bakteriearter som undersöks ökar hela tiden, för att rekommendationerna ska kunna fungera för flera. Rekommendationerna  publiceras på en webbsida tillgänglig för alla – www.eucast.org – som även den sköts från mikrobiologen i Region Kronoberg.

Färdig och validerad

Man utgår från ett blodprov som efter behandling i ett särskilt instrument kan påvisa bakterietillväxt i blododlingen. Snabbmetoden utförs sedan direkt från den positiva blododlingen och efter ytterligare 4 till 8 timmar kan man lämna telefonbesked till behandlande läkare som snabbt kan avgöra om insatt behandling är relevant eller behöver ändras. Det går inte att ta miste på Emma Jonassons iver och engagemang när hon visar och förklarar i labbet.

Det är en hel vetenskap i vetenskapen. Och det är SÅ roligt.

Vinsterna med snabbmetoden är förstås fortfarande störst för de länder som har hög antibiotikaresistens. Här får nu andra laboratorier runt om i världen en färdig och validerad metod att använda.

 

Relaterade nyheter

Stabsläget på sjukhusen är nu avslutat

14 mars 2019

Vårdplatsläget på båda sjukhusen har stabiliserats och därför har stabsläget upphört.

Försenad diagnos av allvarlig infektion

11 mars 2019

Region Kronoberg kommer att Lex Maria anmäla en händelse där en patient med infektion i ryggen fick sin utredning, diagnos och behandling fördröjd på ett av länets sjukhus.

Sjukhusen i stabsläge på grund av ansträngt vårdplatsläge

11 mars 2019

På grund av ansträngt vårdplatsläge på våra sjukhus i Ljungby och Växjö har sjukhusvården klockan 13.40 den 11 mars 2019 höjt sin beredskap till ett så kallat stabsläge, vilket är den lägsta beredskap...

De tilldelas pris för sin cancerträning

28 februari 2019

Sjukgymnasterna Anna Gradeen, Sofie Andersson och Anna Bergman på lasarettsrehab i Växjö tilldelas Fysioterapeuternas Kvalitetspris 2019 för sitt projekt "Cancer + träning = sant". Priset, en summa på...