Fler nyheter
Bilden saknar en alternativtext.

16 april 2018

Barn som bevittnat våld mot en förälder behöver få komma till tals

Barn har enligt barnkonventionen rätt att komma till tals i frågor som berör dem. Men särskilt de små barnen hörs sällan i forskning. Karin Pernebo har i sin forskning bland annat låtit barn mellan fyra och 13 år berätta om sina upplevelser. Nästa vecka disputerar hon med en doktorsavhandling om insatser till barn som bevittnat våld mot en förälder. Ett arbete som kan bidra till förbättring och vidareutveckling av de metoder som vården använder i dag.

Att barn ska få uttrycka sin mening och få berätta om sina erfarenheter, både i forskning och i klinisk verksamhet, är en av de saker som hon lyfter fram i avhandlingen ”Children in group interventions after exposure to violence toward a caregiver” som hon lägger fram vid Linnéuniversitetet i samarbete med FoU Kronoberg den 20 april.

UNICEF uppskattar att 25 procent av alla barn i världen 2017 levde med en våldsutsatt mamma. I västvärlden och i Sverige bevittnar 5–10 procent av alla barn våld mot en förälder under sin uppväxt. Barn som blivit vittne till våld mot en förälder riskerar att påverkas negativt när det gäller hälsa och utveckling. Därför behövs åtgärder som hjälper barn att hantera svåra livserfarenheter. Ungefär hälften av alla barn med erfarenheter av våld mot en förälder behöver riktade insatser. Små barns mentala omognad gör dem särskilt känsliga för påverkan, samtidigt är de mer mottagliga för positiva förändringar och professionella insatser. Det gör det särskilt angeläget med tidiga insatser; dels blir behandlingen enklare än om den sätts in senare, dels riskerar annars barnens utveckling att hämmas av att de lider av psykisk ohälsa och posttraumatisk stress.

Karin Pernebo har studerat två behandlingsmetoder för barn som bevittnat våld i familjen: en psykoterapeutisk och en psykopedagogisk. Båda genomfördes i grupp. Karin Pernebo har dels intervjuat barn som deltagit i gruppbehandling om deras upplevelser, dels undersökt utfallet av de två olika behandlingsmetoderna när det gäller symtom på psykisk ohälsa och posttraumatisk stress. Både barn och mammor uppskattade att delta i behandlingarna och mådde också bättre efteråt. De yngsta barnen gav uttryck för att de tyckte om att vara med i gruppträffarna och att de kände sig trygga i behandlingssituationen.

– Upplevelsen av trygghet är betydelsefull, eftersom den möjliggör för barnen att utvecklas och lära sig nya saker, säger Karin Pernebo.

Intervjuerna visade även att relationen mellan barnen och mammorna kan vara ett viktigt behandlingsfokus, både för att den rymmer så mycket positivt och som ett fokus för förändring när det finns svårigheter inom ramen för relationen.

Resultaten av studierna tyder på att båda interventionerna gav positiva effekter för barnen. Förbättringen av symtom på psykisk ohälsa och posttraumatisk stress var störst för de barn som deltagit i den psykoterapeutiska gruppinterventionen. Många barn hade dock kvarstående symtom och kan ha behov av kompletterande eller uppföljande behandling. För att upptäcka detta är det viktigt att det finns rutiner i vården för att göra kontinuerlig och uppföljande bedömning av symtom och behandlingsbehov. Mammorna drog generellt stor nytta av behandlingarna, deras symtom på generell psykisk ohälsa och posttraumatisk stress minskade avsevärt.

Som en fortsättning på de studier som ingår i doktorsavhandlingen håller Karin Pernebo nu på med uppföljande studier av barnens och mammornas symtom på psykisk ohälsa och posttraumatisk stress sex och tolv månader efter att behandlingarna avslutats.

Kontakt

Karin Pernebo

Doktorand, FoU Kronoberg

Leg. psykolog, forskar om barn med erfarenhet av familjevåld och om barns egna erfarenheter av psykoterapeutisk behandling.

  • E-post: Det här är en e-postadress
  • Telefon: 0470-58 61 45, 0470-59 22 83

Relaterade nyheter

Fördröjda åtgärder vid allvarlig händelse

15 juni 2018

Region Kronoberg har anmält en händelse enligt Lex Maria, då ett barn med allvarlig näsblödning fick vänta onödigt länge på rätt behandling.

Region Kronoberg får 4 miljoner för att främja cirkulär ekonomi

15 juni 2018

Region Kronoberg har beviljats drygt 4 miljoner kronor av EU för att främja cirkulär ekonomi som innovativt verktyg för verksamhetsutveckling och regional utveckling.

Glasrikesmiljon gav positiv effekt för företag

12 juni 2018

Den så kallade Glasrikesmiljonen, för att stärka företag och investeringar i Glasriket, gav positiv effekt. Det konstateras i en utvärdering av effekterna av de totalt 12 miljoner kronor som beviljats...

Länets kulturskapare får stipendier av Region Kronoberg

5 juni 2018

Region Kronoberg delar årligen ut kulturstipendier för att uppmärksamma framstående kulturarbetare i länet. 2018 års kulturstipendier tilldelas Jan Carleklev, Hanna Storby, Anna-Karin Arvidsson, Liv A...