Fler nyheter

7 februari 2019

Den längsta resan

Soheila Fors är kvinnan från Iran som från en tillvaro i förtryck och okunskap har utbildat sig, startat Tehus-rörelsen och nu kandiderar till EU-parlamentet. Hon var en av föreläsarna på utbildningsdagen ”Gör små saker med stor kärlek” med fokus på psykisk ohälsa och integration.

Bild på Hon kom till Sverige med höga förhoppningar på studier och ett bättre liv, men förhoppningarna grusades:

Den invandrade kvinnans status är låg. Vi hade ingen kunskap, våra eventuella pengar tog våra män hand om. Vi blev ensamma, isolerade och osynliga.

Hon blev misshandlad av sin man men vågade inte berätta.

Mannen var ju med på sjukhuset och användes som tolk.

Inte tycka synd om

Den längsta resan som började i Iran är inte slut än. För Soheila Fors blev studier i svenska och samhällskunskap ingången till förståelse för det nya landet och nu arbetar hon för att hjälpa kvinnor ur den situation som hon själv varit i. Hon har startat Tehus-rörelsen, en interkulturell mötesplats för kvinnor. Hon har startat föreningen Khatoon som stöttar kvinnligt företagande, skrivit böcker, driver ett skyddat boende och har hjälpt många kvinnor.

Jag är ingen hjälte. Jag hade bara inget annat val.

Om man vill hjälpa personer som har traumatiska upplevelser bakom sig, gör man det inte genom att tycka synd om. Man gör det genom att tycka om. Vi måste också ställa krav på att invandrarkvinnor lär sig svenska och får kunskaper om det svenska samhället, att de studerar för att så småningom kan få arbete. Arbete är makt.

Små saker med stor kärlek

Kompetensutvecklingsdagen ”Gör små saker med stor kärlek” arrangerades för att lyfta området psykisk ohälsa och integration. Trauman från flykt och svåra upplevelser i det gamla landet, isolering och utanförskap i det nya landet ger en hög risk för psykisk ohälsa bland invandrade. Dagen på Linnéuniversitet lyfte både strategier och kunskap för att stötta integrationsarbetet.

Förståelsen

Jimmy Emanuelsson från Religionsvetarna bidrog med ett samhällsvetenskapligt perspektiv på psykisk ohälsa i Afghanistan, Somalia och Syrien jämfört med Sverige. Utbildade psykiatriker är sällsynta och psykisk ohälsa kan vara stigmatiserande och skamfyllt. Man söker hellre vård för kroppsliga symtom än för psykiska problem, dels för att vårdutbudet är större och dels för att gränsen mellan kropp och psyke är diffus.

Bilden av psykisk ohälsa i andra länder

De uttryck för psykisk ohälsa som används i landet visar också hur den betraktas. Bland annat är psykisk ohälsa beroende på konflikt så vanligt att det betraktas som ett normaltillstånd. De strategier man använder sig av för stöd varierar i de tre länderna, men kan handla om alltifrån sociala nätverk, religion, amuletter och olika ritualer till andeutdrivning. Svensk psykvård blir svårbegriplig ur det perspektivet.

Att bygga en ny värld

Imad Elabdala från Syrien berättade om de metoder han utvecklat för att hjälpa barn med svåra upplevelser bakom sig. Det är ett verktyg som används bland annat i skolor och bygger delvis på digitala hjälpmedel. Grunden till verktyget är Imads Elabdalas egna upplevelser. Hans väg för att bygga upp en ny tillvaro i ett nytt land har inte varit problemfri.

Tänk dig att det liv du ägde inte finns längre. Hur går man vidare? Ska man bygga en ny värld eller försöka bygga upp samma värld igen?

Imad Elabdala studerade, fick ett bra jobb, fick vänner, lägenhet och semester. Men de svåra händelserna hann ifatt honom. Han hade PTSD, posttraumatiskt stressyndrom:

Jag upplevde inte att vårdcentralen och psykiatrin erbjöd fungerande hjälp.

Jag blev betraktad som ett offer, inte som en jämlike av de jag mötte i vården. Det gjorde att jag förstod hur viktigt det är att bygga en relation genom att börja med något positivt. ”Vem var du innan, hur var din värld och ditt liv?” fungerar bättre än ”Jag vill hjälpa dig”.

Imad Elabdala praktiserade sina idéer om analys och terapi på sig själv. Det tog tid, men han landade i en modell som kan hjälpa andra. Den bygger på kognitiv beteendeterapi och storytelling som en väg att hantera rädsla, konflikter och förluster.

Dagen ”Att göra små saker med stor kärlek” 5 februari arrangerades av Växjö kommun, Region Kronoberg, Länsstyrelsen, Europeiska socialfonder, Samordningsförbundet Värend och Linnéuniversitetet

Relaterade nyheter

Synpunkter på aktualiserad strategi

18 april 2019

Nu är remissperioden för ny aktualiserad regional utvecklingsstrategi avslutad. Totalt inkom 25 svar.

Hur kan vi designa välfärden för att klara framtidens utmaningar?

18 april 2019

Verklighetslabbet är Kronobergs arena för användardriven innovation i välfärden. I labbet ska region, kommuner, akademi, näringsliv och medborgare tillsammans utveckla välfärden.

Förstudie klar i utredningen av ett nytt sjukhus i Växjö

9 april 2019

Vid regionstyreslens arbetsutskott den 9 april presenterades förstudien som jämför alternativen att bygga ett nytt sjukhus utanför stadskärnan i Växjö med att fortsätta planerad om- och tillbyggnation...

Bredband i 72 procent av Kronobergs hushåll

9 april 2019

I oktober 2018 hade 72 procent av Kronobergs hushåll tillgång till fiberbredband/snabbt bredband på 100 Mbit/. Det är en ökning med drygt 5 procent sedan 2017. Snittet för riket är 81 procent. Det vis...