Fler nyheter
Bilden saknar en alternativtext.

6 mars 2018

Positiva erfarenheter av uppsökande barnhälsovård i utsatta områden

Utökad barnhälsovård provas sedan 2016 i ett socioekonomiskt utsatt område i södra Sverige. För att få en bild av personalens erfarenheter vid införandet av det utökade programmet har Sofia Frithiof, sjuksköterska, genomfört intervjuer med personal från områdets familjecentral och socialtjänsten.

I en artikel i Socialmedicinsk tidskrift redogör hon tillsammans med sina handledare vid FoU Kronoberg Birgitta Gunnarsson och Viktor Carlsson för studien.

Studien visar att det finns behov av en fördjupad dialog mellan de professionella och föräldrar om olika kulturella synsätt för att kunna tillgodose barnens behov i Sverige. Olika familjer har olika behov av stöd, men den personal som arbetat med den uppsökande verksamheten har sett att det finns behov av att arbeta hemma hos familjerna. De uppger också att det är viktigt med tidigt stöd vid första barnets födelse.

Det utökade barnhälsovårdsprogrammet innebär att barnhälsovårdssjuksköterskor från familjecentralen och föräldra-barnrådgivare från socialtjänsten gör hembesök fem gånger under barnets första 18 månader. Arbetet utgår ifrån en familjecentral där det finns barnhälsovård, mödrahälsovård, öppen förskola och socialtjänst. Syftet med programmet är att familjer som fått sitt första barn, eller första svenskfödda barn, ska få stöd i sitt föräldraskap och sina kontakter med samhället.

Det nya arbetssättet kom till på initiativ från personalen på familjecentralen och är baserat på Rinkebyprojektet som genomfördes 2013, men har anpassats efter lokala förutsättningar. De av personalen som deltagit i det utökade barnhälsovårdsprogrammet är positiva och hoppas att det ska leda till förändring för familjerna genom exempelvis stärkt föräldraskap. De tycker också att det blir lättare att snabbt ge stöd när personal från socialtjänsten är med från början.

Tidigare har personalen känt uppgivenhet inför de problem som finns i socialt utsatta områden, men med hembesöken får de bättre kontakt med familjerna och kan upptäcka stödbehov. På det här viset kan de ägna sig mer åt förebyggande arbete i stället för myndighetsutövning.

Internationella studier visar att hembesök av barnhälsovården har fått positiva effekter bland annat hälsa, social utsatthet och skolresultat. Det blir också lättare för föräldrarna att ge uttryck för oro och behov av hjälp. Men för att kunna utvärdera det svenska resultatet behövs fler studier och uppföljningar av det nya arbetssättet. Det skulle kunna ge svar på vad som behöver ändras och anpassas för att bättre möta målgruppens behov.

”Genom föräldrarna hjälper vi barnen. Förväntningar på utökat barnhälsovårdprogram.” Artikel för nedladdning, pdf, öppnas i nytt fönster

Relaterade nyheter

Kronobergaren reser gärna längre för att få bra vård

18 juli 2018

I Kronoberg anser 87 procent av invånarna att det är bra att enstaka sjukhus specialiserar sig på vissa operationer och 91 procent av de som bor i Kronoberg ställer sig positiva till samarbete inom hä...

Uppmaning: undvik uttorkning på grund av värme

17 juli 2018

Ihållande värme kan medföra hälsorisker för alla. Särskilt utsatta är äldre, kroniskt sjuka och personer med funktionsnedsättning, men även små barn, gravida och personer som tar medicin. Region Krono...

Vuxenpsykiatrin inom Region Kronoberg satsar på hälsofrämjande arbete

17 juli 2018

Alla ska ha möjlighet att gå till vårdcentralen och ta hand om sin hälsa, men för vissa patienter med psykisk sjukdom är det inte så enkelt. De har oftast mycket sämre resurser för att ta hand om sin...

Budgettillskott leder till fler doktorander

5 juli 2018

Regionstyrelsens budgettillskott med 2,5 miljoner forskningskronor i februari har gjort det möjligt att anställa fyra doktorander via FoU Kronoberg. Samtliga är medarbetare i Region Kronoberg och som...