När någon nära barnet har en funktionsnedsättning

Att någon i familjen eller annan närstående person har en funktionsnedsättning kan väcka många frågor och funderingar. Det finns många olika sorters funktionsnedsättningar, och olika personer kan påverkas på olika sätt.

Det är aldrig barnets fel att någon i familjen eller nära barnet har en funktionsnedsättning. Barnet har rätt att må bra och få någon att prata med om hen behöver det. Det finns hjälp att få.

En funktionsnedsättning betyder att man i olika omfattningar kan ha svårigheter att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt. Funktionsnedsättningen kan påverka livet olika mycket, vara en kort tid eller hela livet. En del föds med en funktionsnedsättning, men andra får dem genom t.ex. en sjukdom eller olycka.

Fysiska funktionsnedsättningar

Det kan till exempel innebära att man har svårt att använda, styra, balansera eller koordinera huvud, kroppen, armar och ben, t.ex:

Cerebral pares - CP, öppnas i nytt fönster

Ryggmärgsbråck, öppnas i nytt fönster

Psykiatriska funktionsnedsättningar

Innebär bland annat svårigheter med att vara social med andra personer. Exempel är:

Autism, öppnas i nytt fönster

Adhd, öppnas i nytt fönster

Intellektuell funktionsnedsättning

Innebär svårigheter att till exempel ta emot, förstå och återberätta information, vilket betyder att det krävs längre tid att förstå och lära sig saker. Andra begrepp som används är kognitiv funktionsnedsättning.

Intellektuell funktionsnedsättning, öppnas i nytt fönster

Man kan ha flera funktionsnedsättningar samtidigt. Läs mer om:

Olika typer av funktionsnedsättningar, öppnas i nytt fönster

Att ha någon i familjen eller annan närstående person som har en funktionsnedsättning kan vara annorlunda än hur barn i andra familjer har det. Hur man påverkas beror på vilken funktionsnedsättning det handlar om, samt om den är medfödd eller har uppstått plötsligt genom t.ex. en olycka.

När föräldern eller annan person i ens närhet har haft sin funktionsnedsättning sedan man föddes eller fick den när man var ett litet barn kan man ha vant sig vid situationen. För en del barn och ungdomar kan det kännas som om man aldrig vänjer sig.

Om det finns assistenter hemma dygnet runt, kan de upplevas som ett stöd för en själv eller kännas jobbigt att ha andra i hemmet man inte själv valt. En del barn och ungdomar vet att assistenterna behövs för att hjälpa familjemedlemmen, men kan samtidigt känna sig arg och frustrerad över att situationen är som den är.

Om funktionsnedsättning beror på en olycka eller plötslig sjukdom blir det ofta en chock. Innan man fått veta vad som hänt och hur det faktiskt ligger till kan det vara en tid av ängslan och oro. Man kan tro att familjemedlemmen kommer att dö och behöva någon att tala med. En del personer som plötsligt får en funktionsnedsättning kan förändras, vilket gör det svårt att veta hur man ska bete sig och reagera.

Som liten kan det vara svårt att förstå och uppfatta vad som händer och själv i ord uttrycka sina känslor och tankar. Otrygghet kan visa sig i att man bråkar och visar sin förtvivlan på ett sätt som familjen och omgivningen tycker är jobbigt och inte orkar förstå. En del barn och ungdomar drar sig undan och tystnar och visar på så sätt att de inte mår bra. De kan hantera den förändrade situationen genom att ta på sig en roll av att vara duktiga och hjälpsamma vilket bekräftas och uppskattas av andra. 

Det är vanligt att man som barn och ungdom har många känslor samtidigt: tycka synd om, vara arg, ledsen, nyfiken eller rädd. Det är viktigt att förståatt alla känslor är tillåtna. 

Barnet har rätt att må så bra som möjligt och rätt att få hjälp att må bättre om barnet mår dåligt.

Barnet har rätt att få information och råd. Om en person i barnets familj eller närhet har en psykisk ohälsa eller en psykisk sjukdom har barnet rätt att få träffa någon och prata med för att få svar på sina frågor. Personalen ska förklara för barnet på ett sätt som hen förstår. Om barnet undrar över något får hen alltid fråga.

Barnet har rätt att få stöd. Om barnet själv mår dåligt för att syskon, förälder eller annan person i barnets närhet har en psykisk ohälsa eller en psykisk sjukdom har barnet rätt att få hjälp och behöver inte klara det på egen hand.

Patientlagen ger barnet rätt att få information, råd och stöd när en familjemedlem eller annan närstående mår psykiskt dåligt.

Patientlagen 1177.se, öppnas i nytt fönster

Alla som arbetar i vården arbetar för barnets bästa. Ibland kan föräldrars psykiska ohälsa eller psykiska sjukdom påverka hur de är som föräldrar och hur de klarar av att ta hand om sitt barn.

Om vi är oroliga för hur barnet har det hemma har vi ett ansvar att informera socialtjänsten om barnets situation så att barnet och familjen kan få hjälp och stöd.

Gör orosanmälan vid misstanke om att barnet far illa, pdf, öppnas i nytt fönster

Om barnet har en familjemedlem som får vård för att personen har en funktionsnedsättning kan barnet få prata med någon som kan ge svar på barnets frågor och hjälp om barnet mår dåligt.

När barnet själv behöver någon att prata med

Barn och ungdomshälsan, öppnas i nytt fönster Hit kan barnet vända sig för att få hjälp att må bättre. Barn och ungdomshälsan arbetar med familjer och barn mellan 6-18 år. Vi träffar barn, ungdomar och föräldrar antingen tillsammans eller var för sig när det finns behov av att prata om tankar, känslor och beteenden och att söka lösningar på upplevda problem.

När du eller barnet vill veta mer om funktionsnedsättning

1177.se, öppnas i nytt fönster Du och barnet kan hitta mycket information om funktionsnedsättning på 1177.se. Det går även bra att ringa dem på 1177. Det finns dessutom en möjlighet att skriva anonyma frågor om sjukdomar.

Ställ anonyma frågor på 1177.se, öppnas i nytt fönster

När någon i barnets familj eller närhet får hjälp av vården

Om någon i barnets familj eller närhet får hjälp inom vården kan de som arbetar där berätta vad som kommer att hända och svara på barnets frågor om funktionsnedsättning. Barnet kan tillsammans med sin familjemedlem fråga efter någon som kan ge barnet mer information. Det går även bra att ringa för att beställa tid för ett samtal.

Vårdcentralen, öppnas i nytt fönster De flesta vårdcentraler har en primärvårdsrehab som möter personer i alla åldrar och med olika typer av besvär, skador, sjukdomar eller funktionsnedsättningar. De arbetar både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. De kan ge information och stöd till barn som har en familjemedlem eller annan närstående med funktionsnedsättning.

Barn- och ungdomshabiliteringen Ljungby, öppnas i nytt fönster Barnteamet arbetar för att stödja barn 0-12 år med funktionsnedsättning så att de får redskap att underlätta sin vardag i ett livsperspektiv. Barn och ungdomar och deras familjer kan få information och stöd i tillvaron.

Barn- och ungdomshabiliteringen Växjö, öppnas i nytt fönster Barnteamet arbetar för att stödja barn 0-12 år med funktionsnedsättning så att de får redskap att underlätta sin vardag i ett livsperspektiv. Barn och ungdomar och deras familjer kan få information och stöd i tillvaron.

Ungdomsteamet, öppnas i nytt fönster Ungdomsteamet arbetar för att stödja ungdomar 13-18 år med funktionsnedsättning så att de får redskap att underlätta sin vardag i ett livsperspektiv. Barn och ungdomar och deras familjer kan få information och stöd i tillvaron.

Barn och ungdomsavdelning 11, öppnas i nytt fönster På vårdavdelning 11 vårdas alla barn och ungdomar upp till 18 års ålder som behöver sjukhusvård. De kan ge information och stöd när barnet har ett syskon eller annan närstående person under 18 år som vårdas där.

Vuxenhabiliteringen, öppnas i nytt fönster Hjälper till att stärka närståendes förmåga att möta och klara de svårigheter som en närståendes funktionsnedsättning kan medföra.

Hörsel- och dövenheten, öppnas i nytt fönster Möter barn och vuxna med hörselnedsättning, dövhet och/eller tinnitusljudöverkänslighet samt kombinerad syn- och hörselnedsättning. De kan bistå med information till närstående. 

Logopedmottagning i Växjö, öppnas i nytt fönster

Logopedmottagning i Ljungby, öppnas i nytt fönster Behandlar barn med språk- och talsvårigheter och kan ge information och utbildning i tecken och språkutveckling.

Syncentralen, öppnas i nytt fönster Södjer personer med synnedsättning och blindhet. De kan ge information om stöd som finns för personer med olika former av synnedsättning och blindhet.

Syskon med funktionsnedsättning, öppnas i nytt fönster
Information till barn som har ett syskon med en funktionsnedsättning.

När en vuxen i familjen inte mår bra, öppnas i nytt fönster
En webbsida där hälso- och sjukvården har samlat olika sätt som barn kan få hjälp på när en vuxen i familjen inte mår bra.

Våga berätta, öppnas i nytt fönster
Information för barn som har en hemlighet som gör hen ledsen och orolig. Information om att barnet inte ska behöva vara ensam med det, att barnet har rätt att få den hjälp hen behöver för att må bra.

Det är jobbigt nu, öppnas i nytt fönster
Information från Växjö kommun om tuffa situationer i livet för barn och ungdomar.

Koll på soc, öppnas i nytt fönster
En webbplats riktad till barn och unga med information om vad socialtjänsten gör.

BRIS - Barnets rätt i samhället, öppnas i nytt fönster
En organisation som finns till för barn och ungdomar som vill ha någon att prata med om det jobbiga som händer i ens liv. Det går att ringa och mejla till BRIS samt att chatta med BRIS och andra barn och ungdomar i liknande situationer.

Trygga barnen, öppnas i nytt fönster
Trygga Barnen stöttar barn och unga upp till 25 år som har en närstående som har problem med alkohol, andra droger eller mår psykiskt dåligt.

Grubbel, öppnas i nytt fönster
Information för unga mellan 15-25 år om hur man kanske kan göra vardagen lite enklare om man har en förälder som dricker för mycket eller mår psykiskt dåligt. En mötesplats för unga med liknande erfarenheter.

Maskrosbarn, öppnas i nytt fönster
En barnrättsorganisation som stödjer barn som har föräldrar som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk. 

Funka olika, öppnas i nytt fönster
UMO:s webbsida om att ha en funktionsnedsättning.

Funkaportalen, öppnas i nytt fönster
Information, reportage, tips, tankar och idéer om funktionshinder.

Attention Kronoberg, öppnas i nytt fönster
En organisation för alla med intresse av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD/DAMP, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, tvångssyndrom (OCD), dyslexi/dyskalkyli och språkstörning. De skapar kontaktnät för familjer med barn, ungdomar och vuxna med dessa funktionsnedsättningar.

FUB, öppnas i nytt fönster
Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning.

Handikapporganisationer, öppnas i nytt fönster
Register med olika handikapporganisationer.

Senast uppdaterad: 11 augusti 2017