Akutmottagningstriage i svensk kontext över tid. Kartläggning och tillämpning

Sammanfattning av Sara Wireklints doktorandarbete.

Bakgrund

Ordet "triage" inom akutsjukvården står för att bedöma/sortera. Genom triage skapas en turordning relaterat till patientens angelägenhetsgrad, dvs. den med högst medicinskt behov får träffa läkare snabbast. Idag är triage ett av de mest vedertagna begreppen och arbetssätten inom akutsjukvård, såväl inom ambulans som på akutmottagningar, nationellt och internationellt. Triage har implementerats de senaste decennierna, som ett verktyg för att hantera höga inflöden/vårdbehov kontra begränsade vårdresurser. I Sverige har det utvecklats nationella triageskalor sedan början av 2000-talet. Triageskalan RETTS© framstår som den mest använda, men studier som styrker detta antagande saknas. Bara ett fåtal vetenskapliga studier av RETTS© pålitlighet och säkerhet finns, vilket kan ses som en patientsäkerhetsrisk.

Syfte

Att beskriva utveckling och tillämpning av akutmottagningstriage i Sverige över tid.

Metod

Tre av studierna är kvantitativa och beskrivande. Den fjärde studien är kvalitativ. Arbetet omfattar en studie av sjuksköterskors användning av triageskalan på avidentifierade autentiska patientscenarios, samt en studie för att validera RETTS© genom en registergranskning, där bland annat korttidsdödlighet relateras till triagenivå. Därutöver planeras telefonintervjuer med avdelningschefer på alla svenska akutmottagningar för att kartlägga användande och tillämpning av triage, samt fokusgruppsintervjuer med
sjuksköterskor om vad triage innebär för dem.

Betydelse

Två publicerade kartläggningar av triagearbete på svenska akutmottagningar (2005 och 2011) ska i detta projekt följas upp och jämföras med dagens situation. Utöver detta är det en potentiell kvalitets- och säkerhetsrisk att inte veta om triageskalan är tillförlitlig. Region Kronoberg får genom detta projekt en unik tillgång till vetenskapliga resultat samt god möjlighet till implementering av påvisade förändringar/förbättringar och en framskjuten position inom kunskapsområdet. Doktorandprojektet har betydelse på samhälls-, organisations- och individnivå genom att bidra till ökad förståelse av akutmottagningstriage i Sverige som helhet och vid två svenska akutmottagningar i synnerhet. Kunskapen kan i förlängningen leda till ökad patientsäkerhet i samband med triagering.

Doktorand: Sara Wireklint, leg. sjuksköterska, Msc i omvårdnad samt doktorand i vårdvetenskap, Inst. för Hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet, Växjö.

Det här är en e-postadress

Huvudhandledare: Katarina Göransson, leg. sjuksköterska, docent, Karolinska Institutet, Stockholm.

Biträdande handledare: Carina Elmqvist, leg. sjuksköterska, docent, Inst. för Hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet,Växjö; Bengt Fridlund, leg. sjuksköterska, professor, Jönköping University, Inst. för Hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet, Växjö.

Tidsplan: Arbetet påbörjades hösten 2015 och disputation planeras till juni 2022.

Finansiering: Doktorandtjänst 50 procent, finansieras av Akutkliniken, Region Kronoberg.

Senast uppdaterad: 4 december 2018