Depression, ångest och föräldrastress hos nyblivna pappor och mammor

En studie om psykisk ohälsa hos nyblivna pappor.

Bakgrund

Depression och ångest hos nyblivna föräldrar är förknippat med negativa konsekvenser för barnet och studier avseende pappors psykiska hälsa under postpartumperioden har varit få. Medan rutiner för att upptäcka psykisk ohälsa hos nyblivna mammor har implementerats i svensk barnhälsovård har det saknats både kunskap om hur nyblivna pappor mår psykiskt och underlag för hur man bör uppmärksamma dem på BVC.

Syfte

Den övergripande målsättningen med studien är att lära oss mer om psykisk ohälsa hos nyblivna pappor och hur dessa tillstånd kan identifieras. Mera specifikt vill vi validera den svenska versionen av Edinburgh Depression Scale (EPDS) för nyblivna pappor, undersöka förekomsten av depression, ångest och föräldrastress hos mammor och pappor vid 3, 6 och 24 månader, eventuella samband mellan depressionssymtom hos pappor och mammor, liksom samband med andra faktorer, och hur förloppet ser ut över tid. Vi vill också undersöka hur pappor förhåller sig till professionell hjälp.

Metod

Till den övergripande studien rekryterades 1014 föräldrapar via BVC. Frågeformulär med frågor bland annat psykisk hälsa, parrelationen och föräldraskapet skickades ut då barnen var 3, 6 och 24 månader och ett urval av pappor intervjuades med en diagnostisk intervju per telefon. Vid den sista datainsamlingen ingick även frågor om barnets hälsa, utveckling och beteende, kompletterat med data från BVC's språkbedömning vid 2½ år.

Betydelse

Kunskap om nyblivna pappors psykiska hälsa – förekomst, förlopp och hjälpsökande, liksom kunskap om EPDS-skalans användbarnet för nyblivna pappor har betydelse för hur BVC utvecklar rutiner för att uppmärksamma även pappor.

Forskningsledare: Pamela Massoudi, fil.dr, leg. psykolog, FoU Kronoberg, Region Kronoberg.
Det här är en e-postadress

Forskargrupp: Birgitta Wickberg, docent och Philip Hwang, professor, båda vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet; Maude Johansson, doktorand, Psykologiska institutionen, Linnéuniversitetet.

Medverkande enheter Region Kronoberg: 27 Barnavårdscentraler (BVC) inom Vårdval Kronoberg.

Samverkan: Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet.

Tidsplan: Rekrytering och datainsamling: oktober 2008 – juni 2012. Vetenskaplig bearbetning, analys och publicering 2010 – 2019.

Finansierig: Projektet finansieras via forskningsanslag från FORTE (tidigare FAS), FoU-medel från Region Kronoberg, Stiftelsen Solstickan, och tidigare också doktorandtjänst i Region Kronoberg och Göteborgs universitet.

Senast uppdaterad: 13 februari 2018