Diagnostisk stabilitet hos rättspsykiatriska patienter

En studie av vårddömda patienter som har vårdats på Rättspsykiatriska regionkliniken under åren 2005-2015.

Bakgrund

Stabilitet av psykiatriska diagnoser har tidigare visat sig variera mellan 29 procent (vissa personlighetsstörningar) och 70 procent (schizofreni) vid långtidsuppföljning av olika patientgrupper. Rättspsykiatriska patienter utgör en heterogen patientgrupp med såväl varierande som svår psykisk ohälsa, ofta i kombination med svåra sociala förutsättningar. Då den psykiska ohälsan och sociala problematiken hos rättspsykiatriska patienter är
mångfacetterad och det förekommer våldsbeteende, ställs stora krav på vårdens kvalitet och på kontinuerliga uppföljningar. Detta blir en särskild utmaning om hänsyn dessutom tas till möjlig diagnosglidning. Såvitt vi vet har
psykiatrisk, diagnostisk stabilitet hos rättspsykiatriska patienter ej studerats tidigare.

Syfte

Syfte är att undersöka psykiatrisk, diagnostisk stabilitet hos rättspsykiatriska patienter genom långtidsuppföljning efter rättspsykiatrisk undersökning och att undersöka om skillnader i vårdförlopp och vårdutfall kan hänföras till skillnader i diagnostisk stabilitet.

Metod

Studien är en retrospektiv, naturalistisk aktmaterialsstudie (journal, domstolshandlingar) över elva årskohorter av vårddömda patienter.

Betydelse

Projektet ger möjligheter att följa upp och kartlägga psykiatrisk, diagnostisk stabilitet i en väldigt sårbar patientgrupp med stora vårdbehov och ofta bristande insikt i dessa vårdbehov. Rättspsykiatriska patienter har, såväl under som efter rättspsykiatrisk vård, stora behov av rätt stöd och hjälp från samhället och vårdgivare. I dagsläget baseras stöd och vård på den diagnos som föreligger, varför det är viktigt med ökad kunskap om hur detta kan förändras över tid hos rättspsykiatriska patienter för att rätt insatser ska kunna ges vid rätt tidpunkt. På detta sätt kan aktuell studie leda till möjligheter att optimera vårdinsatser för patienter med särskilda vårdbehov och svår psykisk ohälsa, och därigenom i förlängningen förhoppningsvis minska lidande hos patienten och underlätta samhällets resursanvändning vid rehabilitering/habilitering av dessa individer.

Forskningsledare: Märta Wallinius, med.dr., leg. psykolog, Rättspsykiatriska
regionkliniken i Växjö, Region Kronoberg och Inst. för kliniska vetenskaper,
Lund, Avd. för barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet.

Det här är en e-postadress

Forskargrupp: Eva Lindström, specialistläkare och docent, Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö, Region Kronoberg och Inst. för neurovetenskap, Uppsala universitet.
Malin Hildebrand Karlén, Fil. Dr, legitimerad psykolog, gästforskare

Samverkan: Lunds universitet och Uppsala universitet.

Tidsplan: Datainsamling 2016–2018. Vetenskaplig bearbetning, analys och publicering 2017–2020.

Finansiering: Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö och Södra Sjukvårdsregionen.

Senast uppdaterad: 19 juni 2018