Disinhibition hos våldsförövare: Neurobiologi, neurokognition och beteende

En sammanfattning av Carl Delfins doktorandprojekt.

Bakgrund

Aggressivt antisocialt beteende är ett globalt problem. Enligt WHO har mellanmänskligt våld krävt över sex miljoner människoliv sedan år 2000, vilket är fler än alla samtidigt pågående krig. Mängden icke-dödligt våld är ännu högre, med tiotusentals drabbade varje dag världen runt, och efterföljs av livslångt fysiskt och psykiskt lidande. Disinhibition, en oförmåga att hämma impulser, har föreslagits som en underliggande sårbarhet till olika utåtagerande beteenden, till exempel aggressivt antisocialt beteende, psykopati och missbruk. En betydande majoritet av våldsbrott i Sverige begås av en liten grupp förövare som kännetecknas av just utåtagerande beteenden, med tidig debut i ihärdig våldskriminalitet, missbruk och personlighetsstörningar.

Syfte

Syftet med projektet är att undersöka hur disinhibition manifesteras i tre nivåer – neurobiologiskt, neurokognitivt och beteendemässigt – samt klargöra hur dessa nivåer hänger samman och bidrar till fenotypen aggressivt antisocialt beteende. Projektet har som mål att undersöka (1) neurobiologiska och (2) neurokognitiva korrelat till disinhibitoriska beteenden, samt att (3) validera mått på disinhibitoriska beteenden och (4) att klargöra samband mellan neurobiologiska korrelat, neurokognitiva korrelat och beteendemässig manifestering av disinhibition hos personer med aggressivt antisocialt beteende.

Metod

Två delstudier innefattar data från Kriminalvården (2010-2012) samt rättspsykiatrin i Malmö (1999-2005). Ytterligare data kommer att samlas in från rättspsykiatriska patienter. Data innefattar bland annat självrapporteringsinstrument, journaldata och hjärnaktivitetsdata.

Betydelse

Utökad kunskap kan bidra till förbättrad läkemedelsbehandling och patogenetisk förståelse, möjliggöra nya vård- och preventionsinsatser för en grupp patienter som traditionellt ansetts vara väldigt svårbehandlade. Det kan också möjliggöra individuellt anpassad vård som fokuserar på specifika problemområden, till exempel missbruk eller impulsiv agression.

Doktorand: Carl Delfin, beteendevetare, Rättspsykiatriska Regionkliniken, Växjö och doktorand vid Centrum för etik, juridik och mental hälsa (CELAM) och Institutionen för neurovetenskp och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Det här är en e-postadress

Huvudhandledare: Peter Andiné, docent, universitetslektor, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Biträdande handledare: Märta Wallinius, leg. psykolog, med.dr, forskningskoordinator vid Rättspsykiatriska Regionkliniken, Växjö; Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet.

Samverkan: Centrum för etik, juridik och mental hälsa (CELAM) vid Göteborgs universitet, Rättmedicinalverket, Kriminalvården, Lunds universitet.

Tidsplan: 2016-2021.

Finansiering: Finansiering motsvarar totalt 75 procent tjänsteutrymme; Rättspsykiatriska Regionkliniken, Region Kronoberg (25 %) samt FoU-medel Region Kronoberg, Södra sjukvårdsregionen och CELAM.

Senast uppdaterad: 19 juni 2018