Endokrina biomarkörer vid lobulär bröstcancer

Sammanfattning av Ulrik Narbes doktorandarbete

Bakgrund

Bröstcancer drabbar ca 8500 kvinnor i Sverige varje år. Incidensen ökar, men dödligheten i sjukdomen minskar. Prognosen har förbättrats genom tidig upptäckt via mammografisk hälsoundersökning, och tilläggsbehandling efter primär operation, i form av strålbehandling, anti-hormoner, cytostatika eller antikroppar, vilket ges enskilt eller i kombination. Behandlingsval baseras på prognostiska (risk för återfall) och behandlingsprediktiva (vilken behandling är lämpligast) faktorer. Kunskapen om bröstcancer grundar sig på duktal cancer, dominerande (80-90 %). Få studier finns av enbart lobulär bröstcancer, som utgör mindre andel del av invasiva bröstcancrar (10-15 %) och är svårare att upptäcka med diagnostiska metoder. Östrogenreceptorn, ER, och human epidermal growth factor receptorn (HER2) är två viktiga prediktiva faktorer för effekt av endokrin respektive anti-HER2-riktad behandling. Lobulär bröstcancer är fra ER-positiv, saknar i princip HER2. Kliniskt viktigt är att identifiera ER-positiv bröstcancer som behöver ytterligare cytostatikabehandling, och vilka som klarar sig med enbart endokrin behandling. I doktorandprojektet har visats att histologisk grad och Ki67 (proliferationsmått) kan användas i blandade bröstcancermaterial, och i en kohort av ca 200 lobulära bröstcancrar. Nu studerar vi andra endokrina biomarkörer för att ytterligare förbättra prediktionen för ER-positiv lobulär bröstcancer.

Syfte

Kan vi identifiera 1) de patienter med ER-positiv lobulär bröstcancer, som inte behöver tilläggsbehandling, speciellt inte cytostatika? 2) de patienter med lobulär bröstcancer, som behöver förlängd endokrin tilläggsbehandling, upp till 10 år efter operation.

Metod

Patienter är identifierade, journaldata inhämtad, liksom paraffinklossar, och preparation av sk. "tissue micro array". Biomarkörer kommer analyseras med immunhistokemiska metoder.

Betydelse

Tilläggsbehandling efter operation förbättrar överlevnad vid bröstcancer. Det är viktigt att behandling skräddarsys för varje enskild patient. Idag kan vissa tumöregenskaper mätas som stöd. Vår avsikt är att förbättra dessa urvalskriterier. Det långsiktiga resultatet blir att fler patienter överlever och att antalet onödiga biverkningar på grund av att behandling givits till fel patient minskar.

Doktorand: Ulrik Narbe, överläkare, doktorand vid Avd. för onkologi och patologi, Inst. kliniska vetenskaper, Lunds universitet.

Det här är en e-postadress

Huvudhandledare: Mårten Fernö, professor, Avd. för onkologi och patologi, Inst. kliniska vetenskaper, Lunds universitet.

Biträdande handledare: C. Ingvar, professor, överläkare, Avd. för kirurgi, Inst. för kliniska vetenskaper, Lunds universitet; L. Rydén, professor, överläkare, Avd. för kirurgi, Inst. för kliniska vetenskaper, Lunds universitet; P-O Bendahl, docent, Avd. för onkologi och patologi, Inst. för kliniska vetenskaper, Lunds universitet.

Samverkan: Region Kronoberg, Region Skåne, Lunds universitet.

Tidsplan: 2010-2020.

Finansiering: Anslag FoU-medel Region Kronoberg; Forskningsanslag BRO, Forskningsstipendium Cancerstiftelsen Kronobergs Län.

Senast uppdaterad: 11 januari 2019