Kognitiv snabbhet hos rättspsykiatriska patienter

Sammanfattning av Sylwia Chlopickas forskning om kognitiva funktioner hos psykiatriska patienter.

Bakgrund

Kognitiva funktioner är en mycket viktig faktor vid behandling av psykiatriska patienter. Patientens kognitioner samspelar med insikt, patientens förståelse av sjukdomsförloppet och kan vara en faktor som avgör livskvalitet. Goda kognitiva funktioner kan öka möjlighet för utbildning och anpassning på arbetsmarknaden. Rättspsykiatriska patienter är en särskild grupp av psykiatriska patienter som behöver längre vård och mer omfattande insatser. Dessa patienter behöver dessutom kognitiva funktioner för att bearbeta brott som de har begått och arbeta med riskfaktorer för att minska återfall i allvarlig brottslighet. Kunskapen om kognitiva funktioner i just den gruppen är dock knapphändig. 

En kognitiv nedsättning kan vara sänkt psykomotoriskt tempo, vilket kan variera i grad och vara en följd av psykisk ohälsa. Det finns ett flertal testmetoder, mer eller mindre tidskrävande, för att undersöka snabbhet i den kognitiva informationsbearbetningen, men resultaten mellan olika test är inte helt entydiga. I den kliniska situationen ställs alltmer krav på en effektiv tidsanvändning och vid val av lämpliga test uppkommer frågan om testinstruments interna validitet och generaliserbarhet. Detta blev en anledning till genomförandet av denna studie.

Syfte

Syftet med studien var att undersöka samstämmighet i resultat avseende kognitiv snabbhet mellan två psykologiska test (WAIS-IV Snabbhetsindex och IVA+Plus) i en rättspsykiatrisk population samt en icke-psykiatrisk kontrollgrupp av frivilliga försökspersoner, med följande frågeställningar: 

  1. Hur skiljer sig kognitiv snabbhet mellan rättspsykiatriska patienter och en icke-psykiatrisk kontrollgrupp?
  2. Hur mäter de två testen kognitiv snabbhet och hur samstämmiga är de?

Metod

Undersökningen omfattade 20 patienter från Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö och 20 kontrollpersoner. Grupperna matchades avseende på kön, ålder och utbildning (antal år). Exklusionskriterier var AD/HD, utvecklingsstörning, schizofreni, känd hjärnskada, pågående medicinering med bensodiazepiner eller centralstimulantia, missbruk av narkotika eller alkohol under de senaste 9 månaderna, och antisocial personlighetsstörning. Ingen av patienterna var svårt deprimerad. Deltagarna utreddes med IVA+Plus och tre test från WAIS-IV (Kodning, Symbolletning och Matriser). Resultaten visade inte på några signifikanta skillnader mellan patientgruppen och kontrollgruppen avseende kön, ålder och antal utbildningsår. Det framkom inga signifikanta skillnader mellan grupperna på deltestet WAIS-IV Matriser, vilket tyder på att den allmänintellektuella förmågan i båda grupperna väsentligen var på samma nivå. 

Forskningsledare: Sylwia Chlopicka är leg. psykolog, fil.dr och disputerad vid Pedagogiska och Psykologiska Institutionen, Marie Curie Sklodowska Universitet i Lublin.

Det här är en e-postadress

Tidsplan: Artikeln planeras att publiceras 2019-2020.

Finansiering: Rättspsykiatriska regionkliniken och en del av studien har varit finansierad av FoU-medel för vård av särskilt vårdkrävande psykiskt sjuka, Region Kronoberg.

Senast uppdaterad: 22 november 2018