Ont i halsen hos barn och unga

Sammanfattning av Jon Pallons doktorandarbete.

Bakgrund

Halsfluss orsakas ofta av grupp A-streptokocker och denna bakterie är välstuderad avseende prevalens och sjukdomsbild. Men de flesta fallen av halsfluss, ca 70 procent, orsakas av andra sjukdomsframkallande organismer, både virus och bakterier. Dessa organismer är ofullständigt studerade, både avseende symtom och förekomst. Det är inte heller känt om det finns en skillnad mellan barn och vuxna vad gäller orsaker till halsfluss.

Syfte

Att öka kunskapen om vilka virus och bakterier som orsaker halsfluss hos barn och unga vuxna, vilka symtom de ger upphov till hur de påverkar risken att drabbas av följdsjukdomar eller nya episoder av halsfluss.

Metod

Forskningen bedrivs i primärvård på patienter som söker halsfluss på sin vårdcentral. Patienterna får svara på ett utökat antal frågor och vi tar prov med en bomullspinne från munnen och gör en betydligt mer omfattande analys än normalt sett i klinisk praxis. Vi skickar även med en symtomdagbok hem, samt följer upp via telefon efter några veckor. Efter lite längre tid läser vi igenom journalerna för att se om patienterna sökt på nytt för halsont eller relaterade besvär. I ett av projekten kommer jag även att granska registerdata retrospektivt  gällande besök för halsont och tillhörande prover och behandlingar. En styrka i studien är att jag kan analysera tusentals patientbesök; en begränsning är at jag är hänvisad till den data som existerar och inte kan lägga till andra prover eller undersökningar.

Betydelse

Halsfluss utgör en sjukdomsbörda i befolkningen. De flesta infektioner är harmlösa men ökad kunskap behövs om hur vi identifierar patienter son riskerar att bli allvarligt sjuka. Bättre kliniska poängsystem och mer kunskap om vad som händer på lång sikt kan hjälpa oss att skärpa denna diagnostik. Antibiotikaresistensen ökar för varje år och det är därför angeläget att studera effekterna på lång sikt av att avstå från antibiotikabehandling vid halsinfektioner. Om vi kan visa att riskerna på lång sikt är små, kan det leda till ett minskat bruk a antibiotika, vilket ger en vinst på samhällsnivå.

Doktorand: Jon Pallon, läkare, specialist i Allmänmedicin, VC Skärvet, doktorand vid Inst. för Kliniska vetenskaper i Malmö, Avd. för Allmänmedicin, Lunds universitet.

Det här är en e-postadress

Huvudhandledare: Katarina Hedin, specialist i Allmänmedicin, docent vid Inst. för Kliniska vetenskaper i Malmö, Avd. för Allmänmedicin Lunds universitet; Forskningsledare Region Jonköpings län.

Biträdande handledare: Martin Sundqvist, läkare, specialist i Klinisk mikrobiologi, Örebro universitetssjukhus; med.dr vid Inst. för laboratoriemedicin, Örebro universitet. Mattias Rööst, läkare, specialist i Allmänmedicin, VC Alvesta, med.dr vid Inst. för Kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, Avd. för Allmänmedicin, Lunds universitet.

Samverkan: Vårdcentralen Lindsdal, Region Kalmar; Vårdcentralen i Anderslöv, Region Skåne; Avd. för klinisk bakteriologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Tidsplan: 2016-2020.

Finansiering: Doktorandtjänst 20 procent finansierad av Region Kronoberg, lokala FoU-medel Region Kronoberg, FORSS-medel samt doktorandanslag Södra Sjukvårdsregionen.

Senast uppdaterad: 26 mars 2019