Självskadebeteende och suicidalt beteende hos unga våldsbrottslingar och rättspsykiatriska patienter

Sammanfattning av Natalie Laportes doktorandarbete.

Bakgrund

Självskadebeteende kan resultera i allvarliga konsekvenser såsom livslång sjukdom och funktionshinder men har också en stor effekt på en individs livskvalitet. Risken för självmord är 30 gånger högre bland personer som skadar sig själva. År 2012 vårdades 9 214 patienter i Sverige inom slutenvård till följd av ett självskadebeteende, av dessa var 41 procent män. De flesta studier på självskadebeteende innefattar unga kvinnor och kunskapen om prevalens, behandling och utvärdering hos barn, män, äldre samt
gärningsmannagrupper är begränsad. Gemensamt för befintlig forskning är dock samstämmigheten om att självskadebeteende och suicidalt beteende är ett växande problem hos unga gärningsmän.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka och beskriva självskadebeteende hos unga våldsbrottslingar inom Kriminalvården samt hos rättspsykiatriska patienter, med följande specifika syften: 1). Undersöka prevalens av självskadebeteende och identifiera kliniska, neurokognitiva, psykosociala och kriminologiska faktorer associerade till självskadebeteende, 2). Beskriva funktionen av självskadebeteende i relation till känsloreglering, aggression och disinhibition.

Metod

En delstudie innefattar data från Kriminalvården samlades in mellan 2010 och 2012 på nio anstalter i Kriminalvårdens västra region via den så kallade DAABS-studien (the Development of Aggressive Antisocial Behavior Study). Data för övriga delstudier kommer att samlas in genom en konsekutiv kohort av 100 av rättspsykiatriska patienter; datainsamling år 2016-2018. Samtliga patienter överlämnade till rättspsykiatrisk vård (LRV, LRVs) som vårdas under insamlingsperioden kommer att tillfrågas om deltagande i studien. Data kommer att samlas in genom journalgranskning, självskattningsformulär samt intervju.

Betydelse

Personer som gör självmordsförsök och skadar sig själva på anstalter eller i häkte anses vara i behov av psykiatrisk vård och flyttas till rättspsykiatriska kliniker. Det behövs ökad kunskap om riskfaktorer för självskadebeteende och suicidförsök i riskbedömningar och i preventionsbaserad behandling. Kunskap om beteendet kan bidra till en ökad förståelse för dessa individer, möjligen minskade antal tvångsåtgärder samt en generell minskning av beteendet inom rättspsykiatrin. Rättspsykiatriska patienter lever med en allvarlig psykisk störning och är frihetsberövade, därför alla tänkbara insatser som kan underlätta är angelägna.

Doktorand: Natalie Laporte, beteendevetare, Rättspsykiatriska Regionkliniken, Växjö och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet.

Det här är en e-postadress

Huvudhandledare: Åsa Westrin, leg. läkare, docent, Region Skåne och Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet.

Biträdande handledare: Märta Wallinius, leg. psykolog, med.dr, Rättspsykiatriska Regionkliniken, Växjö och Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet; Sofie Westling, leg. läkare, med.dr, Region Skåne och Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet; Andrejs Ozolins, leg. psykolog, docent, Institutionen för psykologi, Linnéuniversitetet.

Samverkan: Södra sjukvårdsregionen, Region Skåne, Kriminalvården, Lunds universitet, Linnéuniversitetet.

Tidsplan: 2015-2021.

Finansiering: Finansierad forskningstid 50 procent av Rättspsykiatriska
Regionkliniken samt FoU-medel Region Kronoberg och Södra sjukvårdsregionen.

Senast uppdaterad: 19 juni 2018