Sårsamordnare

Sår och sårbehandling spänner över många olika specialiteter och patienterna finns i hela vårdkedjan. I Region Kronoberg är sårsamordnaren en extra resurs för patienter och personal.

I samordnarens uppgifter ingår:

  • Synliggöra sår som ett vanligt förekommande folkhälsoproblem
  • Att arbeta för trycksårsprevention
  • Erbjuda stöd, utbildning och handledning i sårbehandlingsfrågor
  • Leda nätverk inom slutenvård och primärvård samt vara kontakt mot kommunal vård
  • Utarbeta och implementera nya rutiner
  • Delta i upphandling av förekommande produkter
  • Säkra att Region Kronoberg arbetar kvalitetsstyrt bland annat genom att ingå i styrelsen i Sårsjuksköterskor i Sverige (SSiS) och i styrgruppen för RiksSår 

Sårbehandling för nybörjare, pdf, öppnas i nytt fönster

Sårvecka

Nästa sårvecka är vecka 45.

Sår- och sårbehandling

Region Kronoberg gick från 18% trycksår i januari 2016 till 5% i snitt 2017 och 2018.

Arbetet belönades med Region Kronobergs kvalitetspris 2016.

Varannan månad med uppehåll juni/juli utförs en punktprevalensmätning på samtliga inneliggande patienter. Risk för trycksår bedöms, hudinspektion och journalgranskning genomförs. Resultat presenteras avdelningsvis på webben. Ett nätverk av framför allt undersköterskor, som hålls samman och utbildas av samordnare driver förbättringsarbeten för trycksårsprevention tillsammans med avdelningschef och kollegor på sin hemavdelning. Exempel på förbättringar finns i dokumentation, kommunikation, hjälpmedel och nya rutiner.

Prisutdelning kvalitetspriset 2016Glaspris kvalitetspriset

Uppdrag resursperson trycksår, pdf, öppnas i nytt fönster

Mätresultat trycksårsmätning, öppnas i nytt fönster

Patientinformation undvik trycksår, pdf, öppnas i nytt fönster

Prevention och behandling av trycksår, kortversion av internationell riktlinje, öppnas i nytt fönster

Blankett: Omvårdnadsöversikt trycksår, word

Madrasstest, pdf, öppnas i nytt fönster

Tryckavlastande madrasser och hjälpmedel, pdf, öppnas i nytt fönster

Appliceringsguide Mölnlyckes sacrumförband, pdf, öppnas i nytt fönster

Trycksårshanden, pdf, öppnas i nytt fönster

Lästips

Trycksår - Med livet som insats

Bok skriven av Madeleine Stenius

Nationell punktprevalensmätning vecka 10, 2019

Från SKL har man beslutat att införa två nya kategorier:

  • A. Icke klassificerbart trycksår: sårdjup okänt
  • B. Misstänkt djup hudskada: sårdjup okänt

Se bilder på nya Trycksårskortet. Kortet kommer att skickas ut i fickformat, några till varje avdelning, och kommer sedan att kunna beställas i Webblord. Sårsamordnare meddelar när kortet finns att beställa. 

Trycksårskortet, pdf, öppnas i nytt fönster

Information till patient/närstående, pdf, öppnas i nytt fönster

Instruktioner till personal punktprevalensmätning, word, öppnas i nytt fönster

Protokoll nationell punktprevalensmätning, word, öppnas i nytt fönster

Månadsmätningar

Definition av trycksår

Ett trycksår är en skada i huden och/eller i den underliggande vävnaden, vanligtvis över benutskott som är ett resultat av tryck i kombination med skjuv. Det finns också ett antal bidragande faktorer som kan relateras till trycksår, men betydelsen av dessa är inte fastställda.

Det är syrebrist som orsakar trycksår och därför ska avlastning och lägesändring vara en självklar första åtgärd. Idag klassas grad 1 skada som trycksår eftersom tryckskadan påverkar djupare hudlager mer än vad som syns på hudytan.

Fingertoppstestet

Om huden inte bleknar vid tryck på det rodnade området innebär det att det finns skada på underliggande vävnad, klassas som kategori 1.

Kalender trycksårsmätning 2019, word, öppnas i nytt fönster

Information till patient/närstående, pdf, öppnas i nytt fönster

Protokoll patient vid registrering prevalensmätning, pdf, öppnas i nytt fönster

Mall för eget resultat, pdf, öppnas i nytt fönster

Instruktioner till personal punktprevalensmätning, pdf, öppnas i nytt fönster

Entimmes-utbildning inför punktprevalensmätning, ppt, öppnas i nytt fönster

Beslut kom från ledningen att trycksårsfrekvensen skulle ner till

<10% år 2016 och < 5% 2017.

Trycksår utgör ett stort lidande, lång läkningstid och stora kostnader. Trycksår i kategori 1 och 2 utgör 79% av såren. Kategori 1 är en rodnad och kategori 2 är ett hudavskrap.

De är relativt lätta att läka med rätt insatser.

Arbetet startade med utbildningstillfällen ”Drop in” för den personal som ska utföra månadsmätning. Ca 100 personer har fått utbildning

Förbättringsarbeten har bedrivits på olika sätt efter de olika förutsättningar som finns på respektive avdelning.

  • Ambulans och akutmottagningen har nu en kommunikation när patienten behöver ligga i säng, inte på brits, direkt vid ankomst.
  • På akutmottagningen har man signerade omvårdnadsrundor varje timma för att lägesändra, hjälpa till med toalettbesök, erbjuda mat.
  • Avdelningar med patienter med nedsatt cirkulation i ben och fötter betraktar alla som risk oavsett Nortonpoäng och lägger en hälavlastning.
  • Andra testar förbättringsverktyget Gröna Korset för att alla ska ha överblick på patienter med risker och stämmer av med arbetslagen varje dag.
  • De flesta avdelningar har arbetat för att få till en snabb hudbedömning efter ankomst och många förebygger skador med ett speciellt förband.
  • Kontroll av madrasser och hjälpmedel har genomförts under våren.
  • Information finns också tillgänglig i TILDA 

Verktyg och metoder för förbättringsarbete, öppnas i nytt fönster

Bensår

Bensår är ett symtom, inte en sjukdom.

Bensår orsakas av olika grundsjukdomar, som behandlas olika. Ibland finns mer än en orsak samtidigt. Detta ställer höga krav på en noggrann bedömning/diagnostik.

Efter 6 veckor betraktas ett sår som långsamläkande/svårläkt

Utbildning sårdiagnostik och behandling, Sårsmart, öppnas i nytt fönster

 Fotsår

Innan du väljer förband titta på patientens skor.

  • Patienten behöver ofta avlastning i skon vid förhårdnader på och under foten.
  • Kontrollera att avlastning är gjord med tanke på sår och förband
  • Kontrollera att det finns avlastande skor för både inom och utomhusbruk
  • Titta alltid på den friska foten, den får mer belastning under sårläkningstiden
  • Använd inte täta förband exempelvis Duodermplattor på "diabetesfötter"

Förband som ej är bakteriedödande men som innesluter vissa bakterier i förbandet är Sorbact som läggs direkt i sårhålan och Aquacel

Omläggning av diabetesfotsår, ppt, öppnas i nytt fönster

Fotundersökning vid diabetes, nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes, SKL, öppnas i nytt fönster

Upphandling av förband, öppnas i nytt fönster

Utredning och behandling

Ankeltrycksmätning med doppler

Instruktionsfilm Arteriellt kärlstatus från Sårwebben Skaraborg, öppnas i nytt fönster

Instruktionsfilm Venös kärlundersökning från Sårwebben Skaraborg, öppnas i nytt fönster

Praktiskt genomförande av arm/ankelindex, word, öppnas i nytt fönster

Ankeltrycksmätning ska ej utföras på patient som opererats med distal kärlrekonstruktion (graften kan ockludera). Patienten undersöks liggande. Sätt en vanlig blodtrycksmanschett runt ankeln. Om det finns sår i området, täck såren med plastfilm.

Med dopplergivaren letar man fram pulsljud i artärerna. Börja med att mäta ett armblodtryck med doppler. Notera det systoliska värdet. Därefter mäter du på foten. 

  • A.dorslis pedis- placera givaren i fotryggens medellinje i 45 graders vinkel. 
  • A.tibialis posterior- placera givaren bakom mediala malleolen. 

När bra pulsar hörs pumpas manschetten upp tills ljudet försvinner. Trycket som uppmäts då pulsljudet återkommer, noteras som systoliskt ankeltryck. Man bör mäta i båda artärerna och använda det högst uppmätta trycket.

Ankelindex

Ankelindex definieras som kvoten mellan uppmätt tryck i den bästa fotartären och uppmätt armtryck enligt nedanstående. Om du för in mätningarna i Mätvärdesmallen så räknas ankelindex ut automatiskt och du kan enkelt jämföra värden över tid.

Ankelindex= ankeltryck/armtryck

  • Ankelindex > 0,9 Normalt ankelindex
  • Ankelindex 0,8 - 0,9 Måttlig arterioskleros som dock inte har någon inverkan på sårläkningen.
  • Ankelindex 0,5 - 0,7 Arteriell insufficiens, som kan påverka sårläkningen. Man ska inte använda kompressionsbehandling utan att konsultera specialist.
  • Ankelindex < 0,5 Grav ischemi. Sårläkningen påverkas, specialist ska konsulteras.

Obs! Artärerna i ankelhöjd är ibland inkompressibla, speciellt vid diabetes och uremi. Man får då ett faskt högt ankeltryck. I sådna fall måste patienten remitteras till kliniskt fysiologiskt laboratorium för mätning av tåtryck, för en korrekt kartläggning.

Ödem

Ödem är onormal vätskeansamling i den extravaskulära vävnaden (i vävnaden utanför blodkärlen) pga. att kapillärerna blir mer genomsläppliga och vätska kan ansamlas i vävnaden som en svullnad. Vätskeansamlingen påverkar transporten av immunceller och leder till kroniska inflammatoriska förändringar.

Kompressionsbehandling

Kompressionsbehandling riktar sig mot att minska ödem.

Effekter av kompressionsbehandling:

  • Minskar blodfyllnaden i ytliga venösa systemet.
  • Ökar flödeshastigheten.
  • Reducerar transkapillärt vätskeutträde.
  • Gör venklaffarna effektivare.
  • Ger vadmuskeln ett stöd att arbeta mot   

 Innan du kompressionsbehandlar:

  • Försäkra dig om att patienten ska kompressionsbehandlas och vad patienten ska behandlas med för typ av kompression
  • Plötslig ökad smärta vid kompression kan indikera att cirkulationen har försämrats eller att patienten drabbats av en infektion i aktuellt ben.

Film lindning kortsträcksbinda/lågelastisk binda, öppnas i nytt fönster 

Film lindning Coban 2, öppnas i nytt fönster 

Lindningsschema lågelastisk kompression, pdf, öppnas i nytt fönster

Kompressionsstrumpor

Kompressionsstrumpor, sammanslagen riktlinje, word, öppnas i nytt fönster

Comprinet Pro - antitrombosstrumpa, produktblad, pdf, öppnas i nytt fönster

Juzo Expert flatstickat knästrumpa, produktblad, pdf, öppnas i nytt fönster

Ulcer Care - sårbehandlingsstrumpa, produktblad, pdf, öppnas i nytt fönster

Venoline Comp och Comp Plus kompressionsstrumpor, produktblad, pdf, öppnas i nytt fönster

Venoline Comp Cotton kompressionstrumpor, produktblad, pdf, öppnas i nytt fönster

Venosan 6000 kompressionsstrumpor, produktblad, pdf, öppnas i nytt fönster

Pumpstövel

Bakgrund
Sår på underbenen, oavsett bakomliggande orsak erbjuder speciella problem jämfört med sår på andra ställen på kroppen.
Vid venöst eller hydrostatiskt sår är ödem den viktigaste läkningshämmande faktorn som måste behandlas med lämplig kompression.

Även vid andra sårtyper på ben och fot är ödem en viktig läkningshämmande faktor. Vid samtliga tillstånd är föregående mätning av arm/ankeltryck med doppler eller tåtrycksmätning
(vid diabetesfotsår) obligatoriskt, för att undvika olämplig kompressionsbehandling speciellt vid inslag av arteriell insufficiens.

Högläge av benen är alltid viktigt vid sittande och i sängläge.

Användningsområde
För att minska bensvullnad
Där den arteriella cirkulationen är nedsatt så att en kvarliggande kompression inte är möjlig.
Smärtsamma sår där kvarliggande kompression inte är möjlig
Som komplement till kortsträcksbindor/lågelastiska bindor vid hjärtsvikt och venös insufficiens.
Diagnostiserade lymfödem. Dessa patienter slussas vidare till sjukgymnast.

Så fungerar det
Intermittent kompression med pumpstövel
En uppblåsbar stövel appliceras på underbenet eller hela benet och pumpas upp till ordinerat tryck med en pneumatisk pump. Stöveln blåses upp och töms med täta intervall (intermittent kompression). På detta sätt får man ett tillägg till övriga kompressionseffekter och även en sorts artificiell muskelpump, vilket ger en mycket effektiv kompression.
Behandlingstiden bör vara minst 30 minuter för att ha en bra effekt. Om patienten upplever det som smärtsamt minska trycket samt vid behov även tiden initialt så att patienten tolererar både tryck och behandlingstid.

Tillbehör
Pump
Kompressionstöveln
Stövelinsats(kil) vid kraftiga vader och lår
Måttschema,
Förberedelser/funktionskontroll

Regelverk
Se gällande regelverk, ”0306 Hjälpmedel vid cirkulationsbehandling”.
Läkarordination med ordinerat tryck i mmHg
Mått på arteriell cirkulation Arm/ankelindex eller tåtryck
Mått på ankel/vadomfång samt benlängd.

Pump och stövel beställs på Hjälpmedelscentralen
Utprovning och instruktion för patienter med bensår eller diabetiker med fotsår kan efter överenskommelse ske på Kirurg mottagningen CLV och Ljungby lasarett av Sårsjuksköterska samt på diabetesfotmottagningen Medicin kliniken CLV.

Hjälpmedelscentralen vill ha följande uppgifter:
Personnummer
Förskrivande läkare
Vilken produkt ska levereras

Leverans normalt en dag/vecka, måndag. Om snabb leverans är nödvändig kontaktar beställaren Transport

Bruksanvisning/manual
Dokumenteras under åtgärdskod DP019 med ordinerande läkare, ordinerat tryck i mmHg samt behandlingstid och vem som svarar för uppföljningen.

Hygien/rengöring
Kompressionstöveln är patientbunden och kastas efter upphört behov.
Vid behandling av kraftigt vätskande sår kan kompressionstöveln skyddas genom att en plastpåse träs över benet.

Observandum/risker/försiktighet
Kardiella ödem

Vid hjärtsvikt starta försiktigt med lågt tryck i 5-10 minuter under övervakning och med ett ben i taget.


Djup ventrombos eller pågående infektion

Vid nytillkommen smärta i benet/benen- uteslut djup ventrombos eller obehandlad infektion i det aktuella benet innan behandlingsstart.


Arteriell ytlig by-pass-

Risk finns att graften ockluderar


Handhavande

Befintligt bandage kan mycket väl ligga kvar, om det inte är dags för byte.
En plastpåse träs över underbenet, för att undvika att sårsekret kommer i kontakt med stöveln. Såret kan komma att vätska lite mer under behandlingen.
En kortfattad instruktion följer med pumpstöveln.
Informera personal som hjälper patienten när det är kontraindicerat med pumpstövel, enligt medföljande instruktion.

Källa och lästips
Intermittent Kompression med pumpstövel av Mats Bjellerup
SÅR Christina Lindholm
Kliniska riktlinjer, Arjo Huntleigh, öppnas i nytt fönster

Bruksanvisning Flowtron Hydroven 3-stövlar, pdf, öppnas i nytt fönster

Utprovningsguide Flowtron Hydroven 3-stövlar, pdf, öppnas i nytt fönster

Venösa bensår, pdf, öppnas i nytt fönster

Kan beställas i A5-format under trycksaker i Weblord. 

Diabetesfotsår

Personer med diabetes löper risk att få svårläkande sår på fötterna. Detta kan bero på försämrad cirkulation i artärerna trots att pulsarna på fotryggen ibland är normala.

Neuropati som är nervskada med känselbortfall, som gör att patienten inte känner smärta eller temperaturskillnad och som kan orsaka fotdeformitet som medför felställningar och nya belastningspunkter under och på fötterna.

  • Inspektera alltid båda fötterna. Det kan lätt bli förhårdnader och felställningar. Titta också på ”den friska” foten eftersom den tar mer belastning under sårläkningstiden.
  • Kontrollera att avlastning i skor är gjorda efter det nu aktuella såret. Finns skor för både inom och utomhusbruk?
  • När blodcirkulationen ska bedömas rekommenderas tåtrycksmätning, inte arm/ankelindex pga. att kärlen kan vara förkalkade och därför svåra att komprimera och ge ett falskt högt värde vid arm/ankeltrycksmätning.
  • Instruera patienten att, med hjälp av spegel, dagligen kontrollera sina fötter.
  • Uppmana patienten att direkt söka vård vid tecken på sår på fötterna.
  • Patienten ska remitteras till multidisciplinärt team på sjukhus om såret inte visar tecken till läkning på 2 veckor.

Det krävs erfarenhet och stor kunskap hos den som ska sköta fotsår hos personer med diabetes. Fotterapeuter och ortopedtekniker behöver oftast konsulteras eftersom såret måste avlastas från allt tryck.

Bakomliggande grundsjukdom måste behandlas genom noggrann inställning av insulinbehandling och ändring av levnadsvanor.

Tillämpa ren rutin om såret inte penetrerar till blottad sena, ben eller led eller om patienten är speciellt infektionskänslig. I sådana fall tillämpas steril rutin.

Riktlinjer för lokalbehandling av diabetiska fotsår, pdf, öppnas i nytt fönster

Maligna tumörsår

Regionalt vårdprogram för maligna tumörsår, Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland, pdf, öppnas i nytt fönster

Brännskador

Behandling av brännskadad hud, riktlinje, pdf, öppnas i nytt fönster

Brännskador, riktlinje kirurgkliniken, pdf, öppnas i nytt fönster

Basala hygienrutiner

Ett sår kan jämföras med en agarplatta. Det är varmt, fuktigt med mycket näring. Du ser inte i såret om det innehåller resistenta bakterier. Så skydda din patient. Basala hygienrutiner är mycket viktigt.

  • Engångs plastförkläde vid såromläggning
  • Handskar byts mellan smutsig och ren hantering av förband och sår. Handskar kan aldrig ersätta handdesinfektion.
  • Handdesinfektion före och efter omläggning
  • Skilj på rent och smutsigt material
  • Ytdesinfektion på förorenade ytor

 Sårvård, rengöring av bendusch, pdf, öppnas i nytt fönster

Steril såromläggning, ppt, öppnas i nytt fönster

Antiseptiska preparat vid sårbehandling, Christina Lindholm, Sårsjuksköterskor i Sverige, öppnas i nytt fönster

Film såromläggning med ren metod och aseptisk teknik, Linnéuniversitetet, öppnas i nytt fönster

Sårodling och lokalbehandling av kraftigt koloniserade/infekterade sår, pdf, öppnas i nytt fönster

Syfte

Dubbeldokumentation, när samma sår dokumenteras från grunden i varje vårdinstans patienten besöker, tar mycket tid. Det skapar också en oöverskådlig dokumentation, vilket innebär patientsäkerhetsrisker. Därför har det skapats riktlinjer för hur, vem och vad som ska dokumenteras var i den journalen som sedan används av alla inom sluten och primärvård tills såret är läkt.

Riktlinje

Ta reda på vilka sår patienten har vid inskrivning och om det redan finns en påbörjad ”Vårdplan Sårbehandling”. Om det inte finns, starta en ny ”Vårdplan Sårbehandling”. Om patienten har flera sår, dokumenteras de under samma ”Vårdplan Sårbehandling” men med en vårdplan för varje sår. Om det finns flera sår på samma extremitet som behandlas lika, kan man använda samma vårdplan för samtliga dessa sår. Fotografera gärna såret framförallt vid inskrivning och vid hemgång, men gärna oftare.

Alla sår som kräver uppföljning ska dokumenteras i en vårdplan. Inga sår ska dokumenteras i rapportblad, epikris eller kronologisk journal. Inom slutenvården hänvisning, i kronologisk journal, till vårdplan vid första och sista behandlingstillfället under sökord Sår.  Inom öppenvård hänvisning, i kronologisk journal, till vårdplan under sökordet Sår vid varje journalanteckning.

Det är inte tillåtet att dokumentera i varandras journaler över huvudmannagränser, men Cosmic är nu öppnat så att samtliga kommuner kan läsa i regionens vårdplaner. I epikris ska man alltså hänvisa till ”Vårdplan Sårbehandling.”

För att få ta del av kommunernas vårdplaner ser det lite olika ut i länet. I västra delen, har även kommunerna Cambio Cosmicoch där kan man läsa varandras vårdplaner. Så är inte fallet i de kommuner som har ett annat datasystem än Cambio Cosmic. Där får man istället efterfråga sårbehandlingsinformation via Link.

Vilka sår ska dokumenteras i ”Vårdplan Sårbehandling”

De sår som kräver uppföljning, samt när det gäller trycksår, även kategori 1.

När endast ett uppföljningsbesök, bestående av suturtagning krävs, behöver inte vårdplan sårbehandling upprättas.

I vårdplanen upprättas en ny vårdplansanteckning för varje sår

Filtrera fram ”Aktuell Vårdplan” detta för att kunna uppdatera status, dokumentera utförd åtgärd, ändra eller avsluta varje sår för sig. Bifoga skärmdump och lathund.

Relaterade länkar

Skapa vårdplan sårbehandling i Cosmic, ppt, öppnas i nytt fönster

Vårdplan sårbehandling lathund, pdf, öppnas i nytt fönster

Britt-Louise Andersson

Sårsamordnare

  • E-post: Det här är en e-postadress
  • Telefon: 0470-58 82 64, 0767-20 74 78

Senast uppdaterad: 26 mars 2019