Frågor och svar om vaccination mot Covid-19

Här hittar du frågor och svar kring några av de vanligaste frågorna vi får kring vaccinationen mot covid-19.

Vaccinen som kommer först är de från Pfizer och Moderna som är en ny typ av vaccin som kallas mRNA-vaccin. De innehåller inte coronaviruset utan endast arvsmassa från viruset. mRNA vaccin fungerar som en ritning på coronavirusets proteiner som sedan kroppens celler producerar och immunförsvaret kan reagera på och bilda antikroppar.

Nej, det kan man inte. Inget av de vaccin som idag planeras för användning mot covid-19 innehåller levande coronavirus.

Utveckling och tillverkning av vaccin är en mycket komplex och tidskrävande process. Det brukar normalt ta över tio år att utveckla ett vaccin från tidig forskning till myndighetsgodkännande och produktion i stor skala. Det finns en rad faktorer som möjliggjort att man nu kunnat få fram ett vaccin snabbare än någonsin:

  1. Viruset som orsakar sjukdomen blev snabbt kartlagt
    Att det var ett coronavirus och att den genetiska koden publicerades tidigt gjorde att forskarvärlden inte behövde lägga tid på att upptäcka och förstå sjukdomsmekanismen, det vill säga den grundforskning som normalt krävs. 

  2. Tidigare gjorda erfarenheter
    Viruset som orsakar Covid-19 är ett coronavirus, och tillhör samma virusfamilj som de virus som orsakat tidigare coronaepidemier så som SARS och MERS. Forskarnas tidigare erfarenheter om hur immunförsvaret reagerar på ett coronavirus och hur ett coronavirus är uppbyggt var vägledande och avgörande för en snabb vaccinutveckling. Exempelvis visste man att det så kallade spike-proteinet hade en viktig roll i hur viruset infekterar sin värd, och man kunde fokusera sig på att ta fram ett vaccin som angriper det proteinet.

  3. Hög prioritet och samverkan
    Genom att stora delar av världen kraftsamlade gemensamt, både kunskapsmässigt och ekonomiskt fanns de bästa förutsättningarna för att möjliggöra stora kliniska studier på kort tid. Tidiga internationella avtal möjliggjorde att preklinisk utveckling kunde ske samtidigt som pågående studier vilket innebar att tillverkning kunde starta rekordsnabbt. 

  4. Ny vetenskaplig och teknisk utveckling
    Modern bioteknik och molekylärbiologi gör det möjligt att utveckla vaccinkandidater på ett helt nytt sätt än för till exempel 20 år sedan. Förenklat uttryckt kan vi i det här läget skräddarsy vacciner med hög precision med hjälp av att vi känner till den genetiska koden hos viruset.

Nej, vaccinerna som godkänns har noga testats avseende både effekt och säkerhet i kliniska studier i fas 1, 2 och 3. Över 100 000 friska frivilliga har deltagit i kliniska prövningarna vid framtagandet av vaccinerna. Den pågående pandemin har inte påverkat de säkerhetskrav som Europeiska läkemedelsverket EMA ställer på ett godkänt vaccin, studierna har snarare varit ovanligt stora i antal studiedeltagare. 

Virus har lätt för att mutera (ändra sin genetiska kod) men det sker i olika hög grad hos olika virus och en mutation behöver inte innebära att ett vaccin får sämre effekt.

Det finns vacciner som är effektiva under många år och som också ger ett långvarigt skydd, till exempel vaccin mot mässling och röda hund, men det finns också vacciner där virusstammen ändrar sig så ofta och så mycket att vaccinet måste uppdateras årligen för att ge effekt, till exempel influensavaccinerna.

Sars-CoV-2 följs noga av både forskarsamhället och ansvariga myndigheter, bland annat för att se om mutationer påverkar effekten godkända vacciner.

Efter vaccinationen bygger kroppens immunförsvar upp ett skydd mot covid-19. Det är dock inte säkert att alla som vaccineras får ett heltäckande skydd. Detta gäller för alla vacciner, inte bara de mot covid-19. Men du löper ändå mindre risk att bli allvarligt sjuk.

Beroende på vilket vaccin som används behövs olika antal doser för ett bra skydd. I nuläget behövs två doser. Det tar ungefär en vecka efter sista dosen innan kroppen har byggt upp ett fullgott skydd.

Ja, vi vet inte tillräckligt om hur och hur länge man har immunitet efter att ha haft covid-19. Alla vuxna, med reservation för gravida där vi ännu saknar tillräcklig information, rekommenderas därför att vaccineras sig. Har man nyligen haft covid-19 så kan man vaccinera sig, bara man känner sig helt återställd (så att inte biverkningar förväxlas med försämring i covid-19).

Nej, på grund av begränsad tillgång, förvaringsrestriktioner och oregelbundna leveranser kommer det inte att vara möjligt att för den enskilde att välja från vilken leverantör man får sitt vaccin. Man får ta det vaccin som finns tillgängligt. Alla vacciner som Sverige har upphandlat har väldigt god skyddseffekt. Vi fördelar dock vaccinerna så att samma vaccin ska finnas tillgängligt när det är dags för din andra dos. Därför är det bra att du försöker ta dina doser inom rekommenderat intervall.

Nej. Vaccination mot covid-19 kommer att vara kostnadsfritt för alla.

Efter vaccinering

Samtliga kända biverkningar för ett läkemedel finns beskrivna i läkemedlets produktresumé och bipacksedel. I de fall biverkningarna har upptäckts i kliniska studier kan man säga något om hur vanliga de är.

Vanliga biverkningar

Om man får bieffekter så får man dem vanligen inom sex veckor efter vaccineringen. Den vanligaste biverkan är rodnad och smärta vid injektionsstället och den uppträder hos ungefär hälften av de vaccinerade. Huvudvärk och värk i leder och muskler har ungefär 20 procent upplevt. Cirka 10 procent har fått feber. De här så kallade vanliga biverkningarna är inte så långvariga och kan behandlas med febernedsättande läkemedel.

Mer sällsynta biverkningar

Det är möjligt att det kan finnas mer sällsynta och allvarligare biverkningar som märks först när man har vaccinerat betydligt fler personer än vad som ingick i de studier som föregick godkännandet. När man vaccinerat miljontals människor kan man hitta biverkningar som är väldigt, väldigt ovanliga.

I studier som genomförts har Pfizers och Modernas vaccin i enstaka fall gett upphov till fall av så kallad Bells paralys det vill säga halvsidig ansiktsförlamning. I studierna hade Pfizers vaccin 4 fall och Modernas 3 fall. Detta på knappt 40 000 vaccinerade. I Modernas studie fick även en i placebogruppen Bells paralys. Alla lär har tillfrisknat efteråt. Samma symtom kan uppkomma efter till exempel Borrelia.

Inrapportering av misstänkta biverkningar

Myndigheter och tillverkare följer alltid noga biverkningar även efter ett godkännande och när det gäller covid19-vaccinerna har Läkemedelsverket fått i uppdrag av regeringen att fördjupa säkerhetsuppföljningarna. Myndigheten ska bland annat arbeta för att öka och förbättra inrapporteringen av misstänkta biverkningar och förbereda för registeranalyser och fördjupade studier.

Om du mår dåligt eller är orolig efter vaccinationen ska du kontakta sjukvården så att dina symtom kan utredas, oavsett om de kan kopplas till vaccinationen eller inte.  Om du upplever biverkningar efter vaccinationen kan du också rapportera dem själv på läkemedelsverket.se. 

Rapportera biverkningar, lakemedelsvarket.se, öppnas i nytt fönster

EMA, Europeiska läkemedelsverket, konstatera att i dagsläget finns det inte tillräckligt med data för att avgöra hur länge man är immun efter en vaccination eller om det kommer att finnas behov av påfyllnadsdos för att stärka och förlänga skyddet. Fortsatta immunitets- och effektivitetsstudier kommer att ge information som påverkar framtida vaccinationsstrategier. I Sverige är det Folkhälsomyndigheten som beslutar om vilken vaccinationsstrategi Sverige ska ha.

Nej, även när du har vaccinerat dig ska du fortsätta tvätta händerna, hosta och nysa i armvecket och stanna hemma när du är sjuk. Du ska även undvika nära kontakt med äldre och riskgrupper om dessa personer inte är vaccinerade. Övriga restriktioner ska du följa så länge som det finns nationella råd och riktlinjer.

Senast uppdaterad: 19 januari 2021