Fler nyheter

22 februari 2021

Samtal vid allvarlig sjukdom och forskning om prostatacancer får forskningsmedel

Två forskningsprojekt som ska bedrivas i vården i Region Kronoberg får medel från Familjen Kamprads stiftelse. Det ena är ett arbetssätt för samtal vid allvarlig sjukdom. Det andra handlar om hur är det att leva med prostatacancer. Båda är samverkansprojekt med Linnéuniversitetet.

Projektet ” Kronobergsmodellen -Samtal vid allvarlig sjukdom” beviljas medel för att fortsätta utvidga, anpassa, implementera och utvärdera ett nytt innovativt arbetssätt. Modellen går ut på att erbjuda samtal för att ta reda på patientens och anhörigas önskemål och prioriteringar vid allvarlig sjukdom. Samtalet sker på ett strukturerat sätt med syfte att ge patienten förutsättningar för ett så gott liv som möjligt, bland annat genom att ställa frågan ”Vad är viktigt för dig?”

Nu har vi fått möjlighet att jobba vidare med och utvärdera något vi verkligen tror på, säger Helene Reimertz, utvecklingsledare Palliativt centrum och överläkare i Palliativa teamet.

Hittills har 120 specialistläkare på sjukhusen i Växjö och Ljungby lärt sig samtalsmodellen. Tack vare det ekonomiska tillskottet kan nu även sjuksköterskor utbildas, och möjligheterna ges att forska på modellen.

Kronobergsmodellen – samtal vid allvarlig sjukdom bedrivs inom ramen för Palliativt centrum för samskapad vård, som är ett samverkansprojekt mellan Linnéuniversitetet, Region Kronoberg och kommunerna i länet. Centrumledningen består av Anna Sandgren, Vetenskaplig ledare, Linnéuniversitetet och Helene Reimertz, Utvecklingsledare, Region Kronoberg. https://lnu.se/palliativt-centrum
Projektet har beviljats åtta miljoner kronor.

 

Hur är det att leva med prostatacancer?


Projektet undersöker hur män (65 år och äldre) förstår och beskriver hur det är att leva med
prostatacancer, och hur identitet, hälsa, intimitet och välbefinnande påverkas av sjukdomen och dess behandling.

Projektet fokuserar både fenomenologiska aspekter av prostatacancer – hur mäns självbild, livsstil och känsla av maskulinitet och kroppslighet påverkas över tid – och sociologiska aspekter – som rör hur maskulinitet förhandlas i sociala situationer och relationer.

Carina Danemalm-Jägervall, sexualrådgivare på kirurgkliniken i Växjö, hoppas och tror att forskningen kommer bidra med kunskap om prostatacancerns konsekvenser för mäns sociala och sexuella hälsa och välbefinnande:

Att integrera sexualmedicin och sociologi i forskning är spännande. Det kan ge nya och värdefulla insikter för vården
Behandling och rehabilitering av prostatacancer påverkar hela människan. Patienter behöver möjlighet att prata om manlighet i vården. Upplevelser av minskad självkänsla och förlorad manlig identitet, vid exempelvis erektil dysfunktion efter cancerbehandling, kan annars ses som irrelevanta i den kliniska processen, säger Carina Danemalm-Jägervall.

Kunskapen kan bidra till bättre och mer individualiserad behandling och vård, samt förbättrad livskvalitet för äldre män med prostatacancer och deras partner.

Forskning om prostatacancer – ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Göteborgs universitet och kirurgkliniken Region Kronoberg har beviljats fem och en halv miljon för forskningsprojektet: ”The Achilles´Heel of Men: Prostate cancer and men´s physical and mental health in old age”. Projektgruppens medlemmar utgör ett samarbete mellan Jesper Andreasson, docent i idrottsvetenskap och fil. Dr i sociologi Linnéuniversitetet, Thomas Johansson professor i pedagogik, Göteborgs universitet och Carina Danemalm Jägervall, sexualrådgivare vid kirurgkliniken Region Kronoberg.