Kronobergsforskare ger ökad förståelse för våldsamma beteenden
Finns det fysiska orsaker i hjärnan som kan ligga bakom våldsamma och utåtagerande beteenden? Carl Delfin vid rättspsykiatriska regionklinikens forskningsenhet har genom sin doktorsavhandling forskat kring detta. Och han kan se att det finns ett visst samband.
Carl Delfin disputerade nyligen vid Sahlgrenska akademin med avhandlingen ”Neurobehavioral correlates of disinhibitory psychopathology”. Hans forskning har fokuserat på personlighetsdraget disinhibition – ett begrepp som skulle kunna beskrivas som ”hämningslöshet”, att man har nedsatt impulskontroll och tenderar att ge efter för allt som lockar i nuet utan tanke på konsekvenserna. Disinhibition kan höja risken för flera negativa beteenden, till exempel aggression och reaktivt våld.
Hjärnans funktion och anatomi påverkar
För att ta reda på vad som ligger bakom ett personlighetsdrag som disinhibition har Carl studerat hjärnan genom olika metoder, till exempel genom att mäta den elektriska aktiviteten i delar av hjärnan vid ett datoriserat test på impulskontroll. Resultaten visar att det finns ett faktiskt samband mellan hjärnans funktion och disinhibition, det vill säga ökad risk för hämningslöshet och utåtagerande beteende.
Vi ville få ökad förståelse för hur funktionen och anatomin i specifika delar av hjärnan påverkar utåtagerande och våldsamma beteenden, förklarar Carl. Vi kunde till exempel se att det fanns ett samband mellan nivån på aktiviteten i hjärnan och impulskontroll, på så sätt att personer med lägre impulskontroll hade en lägre elektrisk aktivitet.
Ger underlag för nya former av vård och behandling
Tre grupper har studerats: rättspsykiatriska patienter, kriminalvårdsklienter samt unga vuxna ur den allmänna befolkningen. Man kan se att disinhibition förekommer inom alla grupper, men att det är mer utbrett hos rättspsykiatriska patienter och kriminalvårdsklienter.
Carl hoppas att den nya kunskapen i förlängningen ska kunna leda till nya former av vård och behandling när det gäller utåtagerande psykisk ohälsa.
Traditionellt har man behandlat beteendet i det akuta skedet, t ex när det förekommer i samband med en akut psykos. Med den här forskningen kan vi visa att disinhibition, och därmed en ökad risk för utåtagerande psykisk ohälsa, ligger kvar i bakgrunden i och med hjärnans funktion och anatomi. Det saknas i stort evidensbaserad behandling och vi behöver forska mer kring hjärnans roll för att få till effektivare behandling.
Om Carl Delfin
Carl Delfin disputerade den 10 december vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet med avhandlingen Neurobehavioral correlates of disinhibitory psychopathology
Han har varit anställd vid rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö sedan 2010. Under sina första år arbetade Carl som skötare, främst med högriskpatienter med svåra personlighetssyndrom. Sedan 2014 är han anställd som beteendevetare med våldsprevention och riskbedömning som huvudsakliga ansvarsområden. Carl är också verksam som föreläsare, bland annat för Polisen och polishögskolan, Kriminalvården, Domstolsverket, och för psykologer, läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal inom psykiatrin.