Visa alla nyheter

13 oktober 2022

Primärvården stärker den medicinska kompetensen i ledningen

Arbetet med nära vård tar fart. Flera initiativ pågår för att ta vården närmare kronobergaren och inom verksamhetsområdet primärvård, rehab och psykiatri (PPR) stärker man nu den medicinska kompetensen i ledningen, för att säkra det medicinska perspektivet i omställningen.

Som ett led i att stärka den medicinska kompetensen i ledningen, deltar sedan några månader tillbaka, medicinskt ledningsansvariga läkare i PPRs ledningsgrupp. Dessutom har en medicinsk rådgivare anställts för att tillsammans med chefläkaren stötta ledning och verksamheter.

Medarbetare behöver vara delaktiga. Läkarnas input kring hur vi ska ta oss an utmaningarna är av mycket stor vikt. Det är värdefullt att de finns nära ledningen. Det pågår stora och viktiga initiativ i arbetet för att ta vården närmare kronobergaren, och det känns mycket bra att vi nu också stärker den medicinska kompetensen i ledningen ytterligare genom att rekrytera en medicinsk rådgivare till vårt verksamhetsområde, säger Hanna Svensson, verksamhetsområdeschef för PPR.

Sebastian Eriksson, specialist i allmänmedicin, är den nytillsatta medicinska rådgivaren inom verksamhetsområdet. Han ser med tillförsikt på utvecklingen till nära vård.

Jag ser enorma vinster för både patienter och vårdpersonal, med primärvården som ett nav i den nära vården, med färre gränser och ökat samarbete. Det handlar om att skapa förutsättningar för teamet på vårdcentralen att vara där för patienten, där primärvården har rollen att samordna, hämta in kompetens från berörda kliniker runt patienten när det behövs och framförallt vara den trygga punkten för patienten att återkomma till. Det är ett ökat ansvar för primärvården, men det blir klart bättre för patienten.

Sebastian Eriksson, specialist i allmänmedicin och medicinsk rådgivare.

Nära vård i praktiken

Det är en process att förstå vad nära vård innebär, för att sedan kunna applicera det på hälso- och sjukvårdsverksamheten och börja jobba annorlunda. Det är lika mycket en omställning i arbetssätt, som en kulturresa, både för medarbetare och chefer och även för patienterna. Gunilla Östgaard, chefläkare för primärvård, habilitering och rehab upplever att det pågår ett skifte i inställningen till nära vård:

Det känns som att vi bytt fas. Vi har länge talat om nära vård men nu har vi har gått från idéstadie till att aktivt jobba med det. Vi fortsätter inte att bygga på något som inte fungerar. Nu börjar vi om från början och funderar på hur det i grunden behöver se ut för att vården ska fungera. Hur kan vi använda våra kompetenser rätt och hur ska vi jobba tillsammans, med patienten i fokus.

I detta arbete ser PPR över vård- och patientprocesser och det pågår utredningar som går över enhets- och verksamhetsgränser, ibland även organisationsgränser, för att förbättra för patienten. Utredningarna kan resultera i förändringar i arbetssätt eller organisation.

Utöver utredningarna pågår konkreta insatser. Inom primärvården fokuserar man bland annat på införande av vårdplaner, patientkontrakt och äldremottagningar. Dessutom arbetar många vårdcentraler med att förändra sina arbetssätt, så att de ska kunna arbeta mer teambaserad, med flera vårdprofessioner, runt patienten.

Det kanske tydligaste exemplet är vårdcentralen Teleborg, som nyligen ställt om till att bli en digifysisk vårdcentral, med digitala ingångar och ett strukturerat teamarbete. Sebastian Eriksson har provat på arbetssättet och beskriver de digitala verktygen som möjliggörare för teamarbete och att arbeta närmare patienten.

Teamarbete kan vara svårt i praktiken. De fysiska förutsättningarna kan ibland ställa till det.  Digitala verktyg på en digifysisk vårdcentral ger strukturella möjligheter för teamarbete på ett snabbt och naturligt sätt. Som ansvarig läkare kan jag i realtid ta in olika professioner på vårdcentralen, beroende på vad patienten behöver. Det blir ett naturligt samarbete, med patienten som en viktig deltagare.

Sebastian Eriksson betonar också patientens möjlighet att ta större ansvar för sin egen vård.

Patienten får beskriva sina symtom skriftligt och hinner då tänka efter ordentligt före en första kontakt. Det är ett nytt inslag i konsultationen - svaren blir mer genomtänkta och patienten blir mer delaktig.

Bemanning är en utmaning

I debatten om nära vård är den bristande bemanningen en stötesten. Det saknas vårdpersonal idag och vi står inför en framtid med fler äldre kronobergare och ökade vårdbehov, samtidigt som andelen invånare i arbetsför ålder inte ökar i samma takt som övriga åldersgrupper.

Den bristande bemanningen är svårigheten. Men det är inte en anledning till att vi inte ska arbeta med nära vård. Vi kan inte vänta på att vi ska bli bättre bemannade innan vi börjar ändra våra arbetssätt och komma bort från orimliga gränsdragningar mellan enheter och organisationer. De köer som vi har nu är inte gångbara och inte bra för patienterna, säger Sebastian Eriksson.

Det finns flera teamarbetsstudier som visar att patienten vill träffa vårdpersonal som den känner och som känner patienten, ha en fast läkare eller vårdkontakt att komma tillbaka till.

Kontinuitet och trygghet skapar tillit. Det finns mycket vi kan göra i den situation vi befinner oss i idag och med den personal som vi har. Det behöver bli bättre för både patient och vårdpersonal. Jag vill vara med i den omställningen, säger Sebastian Eriksson.

Sebastian Eriksson och Gunilla Östgaard stående_webb.jpg

Sebastian Eriksson, medicinsk rådgivare och Gunilla Östgaard, chefläkare.

Relaterade nyheter

Så förbättras flödet på akuten

31 januari 2023

Akuten på Centrallasarettet Växjö har varit hårt belastad under en tid. En rad åtgärder genomförs för att få till ett bättre patientflöde till, inom och från akuten.

Sjukhusvården lämnar stabsläget

19 januari 2023

Läget inom sjukhusvården ser något bättre ut, vilket gör att sjukhusledningen i dag beslutat att lämna stabsläget. Dock är vårdplatsläget fortsatt ansträngt och dagliga avstämningar av läget fortsätte...

Regiondagar och aktuellt om regional utveckling

18 januari 2023

Den 18-19 januari genomför Region Kronoberg de årliga regiondagarna i Kosta – en samlingsplats för länets offentliga utvecklingsaktörer. Det här är första tillfället då regionens och kommunernas nya p...

Kvinnor födda 1994-1999 erbjuds vaccination mot HPV

11 januari 2023

Region Kronoberg erbjuder nu unga kvinnor kostnadsfri vaccination mot humant papillomvirus (HPV) inom ramen för en nationell forskningsstudie. Målet är att undersöka om det går att utrota HPV och livm...

Roboten Robek frigör tid

4 januari 2023

I Region Kronoberg jobbar roboten Robek med automatiserade uppgifter som annars skulle utförts rutinmässigt av en människa. Sedan slutet av 2019 har Robek sparat in 3,5 tjänster. Roboten arbetar framf...