Fler nyheter

16 september 2021

Region Kronoberg har utforskat framtidens arbetsplats

Hur är man en attraktiv arbetsgivare i en platsoberoende tid? Och vad är en attraktiv bostadsort? Det är två av de frågor som utforskats i studier om framtidens arbetsplats som Region Kronoberg varit med och tagit fram under året.

Digitaliseringen har förändrat och effektiviserat stora delar av vårt arbetsliv vad gäller kommunikation och informationsutbyte. Möjligheterna med distansarbete har diskuterats sedan över trettio år tillbaka, men har inte riktigt slagit igenom på bred front – förrän kanske nu. Pandemins hemarbete har accelererat takten i den digitala omställningen av arbetslivet.

I tre studier som genomförts i samarbete med Region Kronoberg har man tittat på hur framtiden arbetsliv kommer te sig ur både samhällsperspektiv och arbetsgivarperspektiv.

Ökad flexibilitet

Studierna visar att pandemin inte satt några djupa spår i människors grundläggande värderingar kring arbetsliv eller boende. Betydelsen av sociala kontakter och relationer har aktualiserats, och få kontorsarbetare vill fortsätta arbeta som under pandemin.

Samtidigt finns det en förväntan om ökad flexibilitet i arbetslivet som kommer sätta sin prägel på utvecklingen på både kort och lång sikt. Ett platsobundet arbetsliv verkar kunna föra med sig vinster för den enskilda genom minskad stress, ekonomiskt genom smartare platsanvändning och klimatmässigt genom minskat resande.

Fler fördelar – färre nackdelar

Tre av fyra anser att balans mellan arbete och fritid, produktivitet och allmän trivsel fungerar lika bra eller bättre vid distansarbete. Bland personer med mer platsobundna jobb väntar sig dubbelt så många att de kommer distansarbeta regelbundet efter pandemin jämfört med innan. Dessutom säger sig hälften av alla chefer med platsobundna jobb vara öppna för att anställa medarbetare som arbetar helt på distans.

Distansarbetets nackdelar är tydliga, och lätt åtgärdade. Bristen på kollegiala relationer, sammanhållning och samordning är distansarbetets stora brister. När människor efter pandemin kan välja mer fritt är nackdelarna lättare att åtgärda. Detta öppnar upp för att mer av fördelarna och mindre av nackdelarna kan uppnås – men ställer också nya frågor om hur arbetsplatser ska samordna sitt kontorsvarande.

Boende och resande

Pandemin har inte förändrat synen på flyttande och boende i någon större utsträckning. Synen på vilka bostäder eller platser som är attraktiva är desamma som före pandemin. Detta trots att var tredje svensk gärna skulle vilja ha ett större boende men den faktorn tycks främst handla om ändrade familjeförhållanden snarare än om behovet av permanenta arbetsmöjligheter i hemmen.

Resandet är ett tydligt exempel på hållbarhetskomplexitet i omställningen mot platsobundet arbetsliv. I ena vågskålen hamnar minskade utsläpp och en chans att minska klimatavtryck genom att övergå till distansmöten. I andra vågskålen hamnar ekonomiska och sociala effekter på samhället när exempelvis besöksnäringens företag går sämre och dess anställda behöver hitta nya jobb.

Nästa steg är att jobba vidare och ta med kunskaperna in i arbetet med att genomföra den regionala utvecklingsstrategin för att Region Kronoberg ska vara en attraktiv arbetsgivare och för att skapa en attraktiv och hållbar region där människor har ett rikt liv.

Läs de tre rapporterna

Framtidens arbetsplats, pdf, öppnas i nytt fönster

Mid-corona: Livet på andra sidan, pdf, öppnas i nytt fönster

Arbetsgivarrollen post pandemin, pdf, öppnas i nytt fönster

Flera studier tyder på att anställda fått fler minuters sömn under pandemin med arbete hemifrån. En av dem använder data från en sömntrackningsapp, och visar att användare spenderar i snitt 22 minuter mer till sängs. Om det stämmer att flexibla arbetsformer leder till mer utvilade medarbetare kan detta ha stora positiva effekter för både hälsa och produktivitet och bidra till både social och ekonomisk hållbarhet.

En studie från MIT har undersökt klimatavtrycket från våra digitala tjänster som möjliggjort distansarbetet under pandemin. Enligt deras beräkningar står dagens datahantering på nätet för 1 procent av världens energiförbrukning. God bildkvalité och stora filer ökar utsläppen, så kanske blir nästa klimatpolicy att återgå till USB-minnen och kommer måhända Netflix bli nästa orsak till klimatångest?

Relaterade nyheter

Klartecken för Bymässa 2030

12 oktober 2021

Region Kronoberg har beslutat att starta ett arbete kring Bymässa 2030. Det innebär att regionen tar en ledande och samordnande roll i att driva samhällsutvecklingsmässan så att den blir långsiktigt h...

Ökat fokus på gymnasiekompetens i kompetensförsörjningsarbetet

7 oktober 2021

Regionala utvecklingsnämnden har nu fastställt handlingsplan 6.0 för kompetensförsörjningsstrategi för Kronobergs län 2017–2025. Nytt i handlingsplanen är insatser inom det prioriterade området ”I Kro...

Bästa Biennalen – konstfestival för barn och unga!

6 oktober 2021

I höst är det dags för Bästa Biennalen, en konstfestival där barn och unga kan uppleva och skapa konst tillsammans med andra. I år är festivalen större än någonsin och i Kronobergs län deltar sex arra...

Remiss av länstransportplan 2022–2033

1 oktober 2021

Vart fjärde år justeras och aktualitetsprövas landets länstransportplaner. Nu är tiden inne för en sådan prövning. Under perioden 17 september till 24 november är Länstransportplan för Kronobergs län...