Självskadebeteende vanligare än väntat bland rättspsykiatriska patienter

Mer än två tredjedelar av rättspsykiatriska patienter har någon gång skadat sig själva eller försökt begå suicid, visar ny forskning. Risken för självskadebeteende ökar om personen haft traumatiska uppväxtförhållanden. I studien har rättspsykiatriska patienter samt kriminalvårdklienter ingått och bakom forskningen står Natalie Laporte vid rättspsykiatriska regionkliniken.

I maj doktorerade Natalie Laporte vid Lunds universitet med avhandlingen ”Self-harm in young violent offenders and forensic psychiatric patients”. I sin forskning har Natalie studerat hur ofta och varför rättspsykiatriska patienter och kriminalvårdsklienter skadar sig eller gör suicidförsök. Studien är den första i sitt slag i Sverige.

Sedan tidigare har det funnits forskning från andra länder som pekar på att självskadebeteende är vanligt hos frihetsberövade personer. Resultaten som jag har kommit fram till visar nu att det ser likadant ut i Sverige. Och det är värre än vi trodde: över 68 procent av de rättspsykiatriska patienterna i studien hade någon gång under livstiden skadat sig själv eller försökt begå suicid. När det gäller kriminalvårdsklienterna var motsvarande siffra 23 procent, berättar Natalie Laporte. 

Natalie Laporte vid Rättspsykiatriska regionkliniken har forskat på självskadebeteende bland frihetsberövade personer. 

Studien visar de rättspsykiatriska patienter som skadat sig själva i hög utsträckning vuxit upp under svåra förhållanden.

Vi har kunnat se att risken för självskadebeteende och suicidförsök ökar om patienten haft en svår uppväxt och varit utsatt för traumatiserande upplevelser som fysiskt våld, sexuella övergrepp, mobbing, haft föräldrar med missbruksproblem och liknande. Det handlar alltså om både fysiska och emotionella övergrepp. En stor del av patienterna har vuxit upp i hem utan kärlek, utan att få känna sig viktiga och sedda utan snarare blivit skrattade åt eller kränkta när de varit ledsna till exempel.

Större möjligheter till korrekt behandling

En bättre förståelse för bakgrunden till självskadebeteenden gör att det blir lättare att ge rätt behandling. Till exempel svarar Natalies forskning på frågor om vilken funktion självskadebeteendet har för individen.

Vi vet nu att det inte främst handlar om ett behov av att bli sedd, eller att någon ska tycka synd om en. Utan dessa personer har ofta problem att reglera de egna känslorna. Då kan att skada sig själv bli ett sätt att hantera känslor under en överväldigande situation. Självskadebeteendet kan också bli ett sätt att markera för sig själv att man mår dåligt eller att straffa sig själv. Den här informationen ger oss inom vården bättre förståelse och möjlighet att kommunicera med dessa personer kring funktionen av deras självskadebeteende, och en ökad kunskap om hur vi kan arbeta med att förebygga risken för självskadebeteende och suicidförsök.