Neuropsykiatrisk utredning

Innan en neuropsykiatrisk utredning initieras ska det vara klargjort vilken/vilka konkreta förändringar personen önskar i sitt liv. Vederbörande måste själv vara motiverad till att genomföra förändringen, vid behov med stöd från närstående och/eller olika samhällsinsatser. Om det bedömts finnas behov av kompensation för funktionshindret och detta har prövats rimlig tid och därefter inte bedöms vara tillräckligt, kan en utredning vara indicerad.

Stöd från samhället som kan initieras är till exempel insatser från socialtjänst, arbetsförmedling eller andra delar av hälso- och sjukvården. Kommunen och regionen/landsting kan vid behov, och med patientens samtycke, kalla till en samordnad individuell plan (SIP) för att tillsammans bestämma hur behoven ska tillgodoses.

En neuropsykiatrisk utredning inom Habiliteringen kan vara aktuell om en person har stora svårigheter och andra symtom som förknippas med ADHD, autism och/eller tourettes syndrom och som blir ett allvarligt funktionshinder i vardagen, till exempel i familjelivet, arbetslivet, ekonomi och/eller andra livsområden. Funktionshindret ska vara så omfattande att det kräver stort stöd och/eller orsakar påfallande svårigheter att fungera socialt eller i arbetslivet. Funktionsnedsättningen ska vara så stor att det i förhållande till omgivningen blir betydande begränsningar.

Utformning och omfattning av en neuropsykiatrisk utredning utgår alltid från behovet och vad personen önskar använda utredningen/eventuell diagnos till.

Att tänka på innan remiss med utredningsförfrågan skickas:

  • Vari består funktionshindret (vilka situationer/miljöer)? Hur påverkar det personens vardag?
  • Vad är det som gör att orsakerna till symtomen bedöms vara neuropsykiatriska och av den grad att de blir ett allvarligt funktionshinder i vardagen?
  • Vilka risk- och skyddsfaktorer finns? Vad har gjorts för att stärka skyddsfaktorerna och kompensera för riskfaktorerna?
  • Finns det andra områden/svårigheter i livet som är mer angelägna?

Förutsättningar för att genomföra en neuropsykiatrisk utredning:

  • Det ska finnas förutsättningar för patienten att komma till bokade tider. Vid upprepade uteblivande/av- eller ombokningar kommer utredningen inte att fullföljas.
  • Alla patienter måste lämna blod- och övervakade urinprover i syfte att utesluta andra förklaringar till de beskrivna symtomen.
  • Finns det potentiell risk för missbruk ska det finnas dokumenterad drogfrihet minst tre månader innan aktualisering vid enheten.

Remiss

Det är inte möjligt att skicka egenremiss till Neuropsykiatriska utredningsenheten. Vårdgivare eller andra myndigheter kan skicka remiss med önskemål om neuropsykiatrisk utredning. Följande uppgifter ska framgå av remissen:

  • Eventuell hereditet för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
  • Uppgifter om hur personen fungerat och mått under barndom och uppväxt.
  • Hur personen fungerat i skola och arbete.
  • Aktuella sociala förhållanden.
  • Om det finns eller tidigare funnits någon form av missbruk och hur detta ser eller har sett ut. Minst tre månaders dokumenterad drogfrihet ska i så fall bifogas.
  • Den aktuella symtombilden eller besvären som föranleder misstanke om ett neuropsykiatriskt funktionshinder.
  • Vilken/vilka konkreta förändringar patienten önskar i sitt liv och remittentens bedömning av hur en utredning skulle kunna bidra till det.
  • Om remiss skickas från psykiatrisk verksamhet är det önskvärt att en översiktlig psykiatrisk utredning med inriktning på möjliga differentialdiagnoser, inkluderande missbruk, har genomförts.
  • Eventuella journalkopior från tidigare kontakter med till exempel barn- och ungdomspsykiatri, barnmedicin, neurologi, vuxenpsykiatri eller andra relevanta handlingar ska bifogas remissen.

Senast uppdaterad: 22 maj 2017