När någon nära barnet har dött

Död och separation är svårt för vuxna men ännu svårare för barn. När det ofattbara hänt vill man allra helst fortsätta precis som vanligt med sitt liv. Man vill vara som alla andra.

Samtidigt önskar barn och ungdomar att vuxna ska känna och förstå deras smärta. De vill att vuxna intuitivt ska veta när de vill ha en kram.

Barn är mycket väl medvetna om den förlust de är med om när en förälder dör. Barnets fokus är på nuet och i framtiden. De vet mycket väl vad de förlorat och funderar mycket över hur livet ska fortsätta utan den saknade föräldern. De kan inte förstå vidden och konsekvenserna av vad det betyder att förlora en förälder.

Barn och ungdomar sörjer inte alltid som vuxna. En del vuxna tror därför felaktigt att barnet eller ungdomen ”har glömt”, ”har vant sig” eller ”inte bryr sig”. Inget kan vara mer felaktigt. Barnet eller ungdomen kan då känna sig missförstådd.

När någon man står nära och tycker väldigt mycket om dör påverkas hela livet. Det första är smärtan i saknaden efter den person som funnits där. Det andra är svårigheterna i nuet och rädslan och oron över hur det ska bli.

En del barn och ungdomar gråter mycket när de har sorg, andra gråter inte alls. En del vill prata mycket om det som hänt, andra vill sörja för sig själva. Det finns inget rätt eller fel. Samma person kan sörja på olika sätt vid olika tillfällen.

Sorgen kan kännas olika beroende på vad som har hänt, och upplevelsen påverkas av vem barnet är, hur gammalt barnet är och vad barnet har för erfarenheter, kunskap och personlighet. Vilket stöd barnet har omkring sig kan också spela roll.

Sorg visar sig inte bara genom att man blir ledsen och gråter. Ofta kan man också

• få svårt att koncentrera sig
• bli arg och irriterad
• växla snabbt mellan att vara glad, ledsen och arg
• bli jättetrött och känna sig helt slut
• sova sämre på nätterna
• tappa lust att göra saker
• få ont i kroppen
• börja äta mer eller äta mindre

Det kan också hända att man blir arg. Man kan bli arg på den som har dött och lämnat en eller arg på en läkare som inte kunde rädda personen. Eller på någon som säger något som känns opassande eller dumt.

Det är också vanligt att känna skuldkänslor. En del känner skuld för att de lever, när någon de känner har dött. Man kan även känna skuld för att man till exempel tänkt något dumt om någon som dött, sagt något dumt eller om man bråkat och inte hunnit göra allt bra igen. När någon har dött är det vanligt att man pratar med personen och att det känns som om han eller hon fortfarande finns. Det kan ta lång tid innan man verkligen förstår vad som har hänt.

Barn och ungdomar undrar kanske över hur de ska klara sig utan den person som dött.  De flesta kommer att på olika sätt bearbeta dödsfallet under hela sin uppväxt och in i vuxenlivet. Därför är det viktigt att ha någon att prata med – båda när man är barn och ung – men också senare i livet.

Barnet har rätt att må så bra som möjligt och rätt att få hjälp att må bättre om barnet mår dåligt.

Barnet har rätt att få information och råd. Om en person i barnets familj eller närhet har en psykisk ohälsa eller en psykisk sjukdom har barnet rätt att få träffa någon och prata med för att få svar på sina frågor. Personalen ska förklara för barnet på ett sätt som hen förstår. Om barnet undrar över något får hen alltid fråga.

Barnet har rätt att få stöd. Om barnet själv mår dåligt för att syskon, förälder eller annan person i barnets närhet har en psykisk ohälsa eller en psykisk sjukdom har barnet rätt att få hjälp och behöver inte klara det på egen hand.

Patientlagen ger barnet rätt att få information, råd och stöd när en familjemedlem eller annan närstående mår psykiskt dåligt.

Patientlagen - att vara närstående i vården, öppnas i nytt fönster

Alla som arbetar i vården arbetar för barnets bästa. Ibland kan föräldrars psykiska ohälsa eller psykiska sjukdom påverka hur de är som föräldrar och hur de klarar av att ta hand om sitt barn.

Om vi är oroliga för hur barnet har det hemma har vi ett ansvar att informera socialtjänsten om barnets situation så att barnet och familjen kan få hjälp och stöd.

Gör orosanmälan vid misstanke om att barnet far illa, pdf, öppnas i nytt fönster

Om någon i familjen eller annan närstående dör kan barnet få prata med någon som kan ge svar på barnets frågor och hjälp om barnet mår dåligt.

När barnet själv behöver någon att prata med

Hit kan barnet vända sig för att få hjälp att må bättre. En väg in och familjehälsan arbetar med familjer och barn mellan 6-18 år. Vi träffar barn, ungdomar och föräldrar antingen tillsammans eller var för sig när det finns behov av att prata om tankar, känslor och beteenden och att söka lösningar på upplevda problem.

En väg in, öppnas i nytt fönster

Det finns samtalsgrupper för barn och ungdomar som förlorat en förälder eller ett syskon. För mer information eller för att anmäla intresse för att delta i en samtalsgrupp kan man ringa till Lekterapin och prata med Kerstin Bergdahl, på telefon 0470-58 84 49.

Kontaktuppgifter lekterapin, öppnas i nytt fönster

När du eller barnet vill veta mer om dödsorsaken

www.1177.se
Du och barnet kan hitta mycket information om olika sjukdomar och skador som eventuellt kan ha orsakat dödsfallet på 1177.se. Det går även bra att ringa dem på 1177. Det finns dessutom en möjlighet att skriva anonyma frågor om dödsorsaken

Ställ anonyma frågor på 1177.se, öppnas i nytt fönster

När någon dör i familjen, öppnas i nytt fönster Information på 1177.se om vad som händer med barnen när någon i familjen dör.

Det är jobbigt nu, öppnas i nytt fönster
Information från Växjö kommun om tuffa situationer i livet för barn och ungdomar.

Sorg och kris, öppnas i nytt fönster
Information på UMO om den sorg man kan känna när någon i ens närhet har dött.

BRIS - Barnens rätt i samhället, öppnas i nytt fönster
En organisation som finns till för barn och ungdomar som vill ha någon att prata med om det jobbiga som händer i ens liv. Det går att ringa och mejla till BRIS samt att chatta med BRIS och andra barn och ungdomar i liknande situationer.