Här startar utbildningen om hälsosamma levnadsvanor.
Ge alla chansen till hälsosamma levnadsvanor
Att det vi äter och dricker och om vi rör oss spelar roll för hälsan är ingen ny kunskap. Däremot är betydelsen av goda levnadsvanor inte lika spridd som den borde vara. Hälsosamma levnadsvanor kan förhindra sjukdom, eller behandla sjukdom som kan uppstå som en konsekvens av den ohälsosamma levnadsvanan. Låt oss ge alla chansen till goda levnadsvanor och förbättrad hälsa.
Ta tempen på kunskapen om levnadsvanor
Det är allvar nu. Vår tids folksjukdomar
ökar och kryper ner i åldrarna vilket påverkar utvecklingen av folkhälsan. Har
du koll på hur levnadsvanorna påverkar din egen och dina patienters hälsa. Är
du redo att testa dina kunskaper?
För att ta tempen på din kunskap,
fundera på huruvida de följande 9
påståenden är sanna eller falska.
Påstående 1 av 9: Många av vår tids stora folksjukdomar, som till exempel hjärt-kärlsjukdom, cancer eller typ 2-diabetes kan förebyggas genom goda levnadsvanor.
Påståendet är sant.
Tobaksbruk, riskbruk av alkohol,
ohälsosamma matvanor eller otillräcklig fysisk aktivitet utgör viktiga
riskfaktorer för många av vår tids stora folksjukdomar, som till exempel
hjärt-kärlsjukdom, cancer eller typ 2-diabetes.
Hälsosamma matvanor och rökfrihet bidrar
också till att minska två andra stora folksjukdomar, karies och parodontit
(tandlossning).
Påstående 2 av 9: Ohälsosamma levnadsvanor kan öka risken för komplikationer i samband med en operation.
Påståendet är sant.
Ja, det stämmer. Framför allt utgör
rökning och alkohol oberoende riskfaktorer vid operation. Inför planerade
operationer kan ett stort antal komplikationer förebyggas genom att avstå från
rökning och alkohol 4 till 8 veckor innan operation. Det är även viktigt med
rök- och alkoholstopp tiden efter operation för att minska postoperativa
komplikationer.
Vid planerade operationer är det också av
värde för patienten att prata om vilka positiva effekter hälsosamma matvanor
och fysisk aktivitet har före operationen och tiden efter operation.
Påstående 3 av 9: En persons livslängd påverkas inte av hälsosamma matvanor, fysisk aktivitet, rökning och alkohol.
Påståendet är falskt.
En person som äter hälsosam mat, är fysiskt
aktiv, inte röker och har en måttlig konsumtion av alkohol lever i genomsnitt
14 år längre.
Påstående 4 av 9: Endast 14 procent av barn i åldern 4 till 17 år rör på sig i den utsträckning de behöver och äter tillräckligt av mat som kroppen mår bra av.
Påståendet är sant.
För att få barn att röra på sig och äta
bra mat är vuxna viktiga förebilder. Barn vars vårdnadshavare själva inte rör
på sig är i större utsträckning inaktiva. Dessutom verkar vuxnas närvaro vid
middagsbordet ha en positiv inverkan på barns matvanor.
Påstående 5 av 9: BMI mellan 20 och 24,9 (normalviktig) innebär alltid att personen har hälsosamma matvanor?
Påståendet är falskt.
Enbart baserat på vikt så går det inte att
veta om en person har hälsosamma eller ohälsosamma matvanor eftersom vikten
inte säger något om kvaliteten på den mat som personen äter.
Hälsosamma matvanor baseras på mycket
grönsaker, frukt, fullkorn, fisk, vegetabiliska oljor och magra
mejeriprodukter.
Mycket läsk, godis, vitt mjöl, smör, rött
kött och charkprodukter, liksom mat med hög salthalt ökar risken för
kostrelaterade sjukdomar.
Påstående 6 av 9: Personer som har flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt har ökad risk för ohälsa och sjukdomar.
Påståendet är sant.
Många personer har flera ohälsosamma
levnadsvanor samtidigt. Det finns en risk att en ovana påverkar en annan ovana
vilket leder till en mer omfattande ohälsa totalt. Det är därför särskilt
angeläget att personer med flera ohälsosamma levnadsvanor får hjälp och stöd
att ändra sina vanor.
Påstående 7 av 9: Detta är en bra fråga att ställa till patienter:
Du röker väl inte?
Påståendet är falskt.
Detta är en sluten fråga som patienten
bara kan svara ja eller nej på vilket inte alltid leder vidare i dialogen.
Frågan är dessutom ledande och uttrycker en värdering.
Ställ frågan mer öppen, exempelvis:
Hur ser dina tobaksvanor ut?
Påstående 8 av 9: Det finns fyra levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige.
Påståendet är sant.
Cirka en femtedel av den samlade sjukdomsbördan
kan tillskrivas de fyra levnadsvanor; tobaksbruk, riskbruk av alkohol,
ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet.
Men det är ändå lågt räknat. Dessa
beräkningar tar inte hänsyn till andra riskfaktorer, såsom högt blodtryck, höga
blodfetter och fetma, som till allra största delen orsakas av ohälsosamma
levnadsvanor. Det innebär att levnadsvanornas betydelse för den totala
sjukdomsbördan kraftigt underskattas.
Påstående 9 av 9: Hälsan i befolkningen i Sverige är jämlikt fördelad.
Påståendet är falskt.
Det finns stora skillnader i hälsa i
befolkningen. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren och
av individens egna val och levnadsvanor. Om fler personer får hjälp och stöd
att förändra sina ohälsosamma levnadsvanor kan också ojämlikheter i
befolkningens hälsa minska. En av förutsättningarna att uppnå detta är att
hälso- och sjukvården och tandvården arbetar mer systematiskt för att nå
socialt utsatta grupper med det förebyggande arbetet.
Människors levnadsvanor skiljer sig
påtagligt beroende på social miljö, utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar
och bostadsort.
Om vi kan utveckla den enorma potential som finns i att
aktivt arbeta med hälsosamma levnadsvanor i varje patientmöte kommer det ge
stora effekter för både individ och samhälle.
Sociala frågor, läsning och
fundering
Känner du till att Socialstyrelsen har tagit fram nationella
riktlinjer om prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor?
Åtgärderna i riktlinjerna avser att stödja en beteendeförändring vid
ohälsosamma levnadsvanor med syfte att främja hälsa, förhindra eller behandla
sjukdom som kan uppstå som en konsekvens av den ohälsosamma levnadsvanan.
Har du egen erfarenhet av att prata om levnadsvanor med patient? De allra flesta som har en ohälsosam levnadsvana vill förändra denna, och många vill ha stöd för att åstadkomma en förändring. Majoriteten av befolkningen är därför positiv till att vårdpersonalen diskuterar levnadsvanor när de tar kontakt med vården, och de flesta vill att vårdpersonalen ger stöd till förändringar i levnadsvanor i stället för att ge läkemedelsbehandling.
Anser du att din arbetsplats arbetar för hälsosamma levnadsvanor i den utsträckning som behövs? De flesta som arbetar inom hälso- och sjukvården tycker att det är viktigt att vården arbetar med levnadsvanor, och de skulle också vilja arbeta mer med området än vad de gör idag. Många regioner har arbetat aktivt med att införa de nationella riktlinjerna. För att resurserna i framtiden ska räcka till för att kunna ge alla den vård de behöver, måste vi arbeta mer med att bibehålla hälsa för att förhindra att sjukdom uppstår.
Nästa steg i utbildningen är att titta närmare på hur livet
och levnadsvanor hänger ihop. Hur lever livet med människan?
Välkommen till Kronoberg! Våra
levnadsvanor är ju på många sätt en spegling av vilka förutsättningar vi har
och vilka aktiva val vi gör i våra liv. Genom att veta lite mer om patienten
får vi en helhetsbild och möjlighet att ge bättre stöd. Du ska nu få besöka
några invånare i vårt län och ta tempen på hur det står till med deras hälsa.
När ger levnadsvanor ohälsa?
Hur mår våra
invånare egentligen?
Det är dags
att kika in hos några invånare i Kronoberg. Besök och utforska deras vardag och
levnadsvanor. De levnadsvanor vi utforskar är tobak, alkohol, matvanor och
fysisk aktivitet.
Vi är i köket hos Siri, vattnet står på och radion spelar.
Ett halvfyllt vinglas står vid spisen bland matvaror. Skolböcker ligger i travar på matbordet, paket med flingor, allmän oreda. Barnen ropar:
- Mamma, mamma, kan du hjälpa mig med läxan
- Morsan! Var är min gympapåse?
Telefonen ringer:
- Var är du? mötet börjar om fem! Har du fixat rapporten till eftermiddag?
Siri tänker: Kan de sluta jaga mig efter arbetstid! Det är hopplöst... inte varit på gymmet sen i julas, kaos med ungarna också, vi äter aldrig före åtta på kvällen. Och varje kväll slutar med vin… Hur tusan kunde det bli så här?
Fakta om Siri:
Siri är en 42 årig frånskild trebarnsmamma. Hon bor i hus i
en liten by på landet med 2 fågelhundar och sina barn på 10, 12 och 17 år. Hon
är intresserad av inredning och mode. Hon är personalchef och lever ett
stressigt liv både på jobbet och hemma. Dagens höjdpunkt är några glas vin på
kvällen.
Reflektion
Vad får du för tankar när du har kikat in hos Siri? Kan hennes nuvarande levnadsvanor påverka hälsan negativt?
Siris levnadsvanor kan påverka hennes hälsa. Siri kommer att dyka upp i hälso- och sjukvården eller tandvården. Vad tror du att hon kommer att söka vård för?
Vi är i Ahmeds lilla 1:a. I rummet finns ett skrivbord som domineras av en stor datorskärm. En ordentlig gamingstol finns också på plats. Ljuset tränger nätt o jämt igenom dom fördragna gardinerna. På skärmen visas en topplista över det startade datorspelets bästa spelare. Allt står redo för nästa spelomgång.
Vid sidan om skärmen finns en liten ledig yta på vilken burkar med redbull och micronudlar trängs.
På väggen hänger en ensam fotoram med ett foto på en stor familj. Dom ser ut att vara samlade för en fest invid ett vitt gårdshus. Den enda som saknas är Ahmed.
Ahmed tänker: Det går bra nu, nådde Gold Nova Master i
veckan. Vi är ett bra team, de är mina grabbar fast vi inte ses så ofta. Annars
dagarna går på som vanligt. Man jobbar, går hem, spelar och sover. Känner mig
inte glad liksom, man vill ju må bäst va.
Fakta om Ahmed
Ahmed är 25 år. Han bor ensam i en etta i stan. Familjen bor
i Iran. Han har klarat gymnasiet och jobbar nu på ett lager. Ahmed har ett stort
kontaktnät över hela världen via datorn, men inte där han bor. På fritiden
älskar Ahmed att spela dataspel. Ofta känner han att energin saknas för att
komma ut, han blir ofta nedstämd. Det bästa på veckan är helt klart då han
varje fredag pratar med sin familj i telefon.
Reflektion
Vad får du för tankar när du har kikat in hos Ahmed? Kan hans nuvarande levnadsvanor påverka hälsan negativt?
Ahmeds levnadsvanor kan påverka hans hälsa. Ahmed kommer att dyka upp i hälso- och sjukvården eller tandvården. Vad tror du att han kommer att söka vård för?
Vi är på plats i Marias vardagsrum. Det regnar utanför fönstret. En soffa med ett stort soffbord framför. En rullstol står parkerad bredvid soffan, och på golvet ligger några mammatidningar i en hög.
Utanför fönstret strilar regnet ner över fönsterrutan. Marias dotter vill gå ut, maria säger, Vi går ut så fort det slutar regna. Dottern svarar, det säger du varje gång.
En rykande fimp ligger och pyr i en askkopp då Marias partner röker.
Bordet är uppdukat för en stund framför teven med en trave hembakade smörgåsar och småkakor. Vi hör maria ropa ”Nu käkar vi, maten är klar”.
Maria tänker: Så himla jobbigt med rökningen, jag har ju
sagt att rökning och barn är en dålig kombo. Det sa vi
ju redan när Karolina föddes, trodde vi var överens om det! Oj, vi är visst
sena, stora tjejen ska ju till tandläkaren och laga hål, kanske lite väl mycket
kakor ibland.
Fakta om Maria
Maria är 33 år. Hon bor med sin partner och en dotter på 5
år i en lägenhet i staden. På dagarna arbetar hon i en bank. Hon är väldigt
social och har många vänner. Baka är också något som hon gärna gör. Just nu är
hon gravid med sitt andra barn. Det bästa hon vet är att fika med familj och
vänner.
Reflektion
Vad får du för tankar när du har kikat in hos Maria? Kan hennes nuvarande levnadsvanor påverka hälsan negativt?
Marias, och hennes partners, levnadsvanor kan påverka familjens hälsa. Maria kommer att dyka upp i hälso- och sjukvården eller tandvården. Vad tror du att hon kommer att söka vård för?
Nu är vi på olles garauppfart. Där står en gammal och fin veteranbil som han gärna mekar med. Hans trädgård prunkar med fina rosor och äppelträd. Då Olle är biodlare surrar det lite extra mycket just här.
På ett bord utanför garaget står en öl och bredvid ligger mobile som just visar en notis. på skärmen står det, kom ihåg: Whiskyklubben onsdag 17.00.
Bilen har motorhuven uppe, verktygen är framställda. Fram bakom bilen rullar en tom ölflaska.
Framför bilen står en askkopp med lite fimpar och olles cigaretter. Bredvid askkoppen står en burk honung.
Olle funderar: snart är det dags för premiär, då ska vi ut å
finåka. Om det går med det här bråkiga benet, blir ju bara värre och värre.
Doktorn sa att det bli bättre efter operation. Vi får väl se hur det blir med
det.
Fakta om Olle
Olle är 55 år och bor ensam i sitt hus i ett litet samhälle
med bara 600 invånare. Han jobbar i produktionen på ett sågverk. På fritiden är
han engagerad i en whiskyklubb, och mekar mer än gärna med olika amerikanska
bilar. Vad det gäller hälsan så krånglar hans knä, något som han lätt glömmer
då han får chansen att hänga med grabbarna och dricka whisky.
Reflektion
Vad får du för tankar när du har kikat in hos Olle? Kan hans nuvarande levnadsvanor påverka hälsan negativt?
Olles levnadsvanor kan påverka hans hälsa. Olle kommer att dyka upp i hälso- och sjukvården eller tandvården. Vad tror du att han kommer att söka vård för?
Hemma hos Esther är Teven i fokus. Hon har en skön fåtölj att sitta i. På väggen hänger många fotoramar med bilder på barn och barnbarn och på en kudde ligger hennes katt och snusar.
Från teven hörs plötsligt en sportkommentator utbrista, ja vilket fin skott. Esther responderar snabbt, där satt den!
På vardagsrumsbordet står en ensam tallrik med en trist portion mat på. En korvbit, några ärtor och en potatis som inte blivit uppätna. När Esther ser sina cigaretter som ligger bredvid tänker hon ofta att, nåt ska man väl få unna sig?
Esther funderar: Jag har ju hur mycket som helst att göra!
Hela veckan är bokad med tv-sport. Idag är det curling och skidor, 5-milen, och
imorgon är det skidskytte. Varför vill de ha ut mig när jag kan trilla? Är det
på sjukhuset de vill ha mig?
Fakta om Esther
Esther är idag 75 år. Hon bor ensam då maken dog för 3 år
sedan. Hon bor i ett större samhälle med 5000 invånare. Esther är idag
pensionerad undersköterska, gillar att umgås med grannfrun, och stickar gärna
till barnbarnen. Hon har värk i en höft och är rädd för att falla. Det bästa
hon vet är att videochatta med barn och barnbarn.
Reflektion
Vad får du för tankar när du har kikat in hos Esther? Kan hennes nuvarande levnadsvanor påverka hälsan negativt?
Esthers levnadsvanor kan påverka hennes hälsa. Esther kommer
att dyka upp i hälso- och sjukvården eller tandvården. Vad tror du att hon
kommer att söka vård för?
Nu är vi hemma hos Magnus, i hans hall närmare bestämt. Mot väggen står en
golfbag lutad. Väggen pryds av en inramad barnteckning och på hallbordet står
ett gratulationskort med ett hjärta på. Magnus skor och stövlar står prydligt
uppradade, här det ordning och reda helt enkelt.
På klädhängaren hänger ett par simglasögon av bästa märke, välanvända.
Om vi tittar närmare på kortet på hallbordet ser vi att det står, Magnus, livet är kul med dig älskling. Barnteckningen på väggen verkar vara ritad av flera barn och under kan man i krokig skrivstil läsa, världens bästa Magnus.
Magnus tänker: Se där, huvudvärk. Jag drack visst för lite
vatten på golfbanan idag, men det ska nog en härlig lunch råda bot på. Lite
sparris och fisk har väl ingen mänska dött av”.
Fakta om Magnus
Magnus är 76 år och särbo sedan 5 år. Han har en vuxen son
och barnbarn. Han bor i ett radhus strax utanför staden. Idag är Magnus pensionerad,
men jobbade länge som lärare. Han har ett stort socialt umgänge och gillar simning,
god mat, resor & trädgårdsarbete. På fritiden är han rastfadder
på sin gamla skola. Det Magnus uppskattar mest i livet just nu är kärleken och
morgonsimmet.
Reflektion
Vad får du för tankar när du har kikat in hos Magnus? Kan hans nuvarande levnadsvanor påverka hälsan negativt?
Nej, Magnus ser ut att ha hälsosamma levnadsvanor som gör
gott för hans hälsa.
Hos barnfamiljen befinner vi oss i köket. Där är det dukat för tacomiddag för fem personer. Skålar med tillbehör på bordet, mycket grönsaker, nya stearinljus är tända. På golvet ligger lite leksaker som sonen släpat fram tidigare under dagen.
Bredvid kylen finns en veckokalender där olika aktiviteter finns inskrivna. Måndag, scouterna klockan 17.00, tisdag, Lisa diabeteskoll och morfar på middag, lördag, tälta.
På diskbänken har pappa redan förberett fredagsmyset. Där står det färdigpoppade popcorn, lite chips och ett par läskburkar.
Väggklockan visar på 18.00, och pappa ropar, ungar, maten är klar!
Den 10-åriga sonen utbrister då han kommer in i köket, fredagar
är min favoritdag för då får man äta popcorn och chips OCH dricka läsk. Och va
uppe till 10!
Fakta om familjen
Familjen består av mamma, pappa, son 3 år, dotter 6 år och
en son 10 år. Mamma och pappa är varit gifta sedan 8 år. Dom hyr ett hus i
samhälle med 2000 invånare. Mamma driver eget företag och pappa jobbar deltid
som personlig tränare. Fritiden delas mellan familj och föreningsliv. Att vara ute
i skog och mark är också populärt. Dottern har diabetes typ 1. Favoritstunden
är middagen då alla samlas vid bordet och kan dela vad som hänt under dagen.
Reflektion
Vad får du för tankar när du har kikat in hos familjen? Kan deras nuvarande levnadsvanor påverka hälsan negativt?
Nej, familjen ser ut att ha hälsosamma levnadsvanor som gör gott för deras hälsa.
Bra, nu har du besökt alla invånare!
Hur mår Kronoberg? Invånarna i Kronoberg mår nog ungefär som invånarna i många andra län, lyfter man på taken så blottar sig levnadsvanorna och på många håll är det de ohälsosamma vanorna som tar över.
Frågan är hur vi inom hälso- och sjukvården och tandvården kan hjälpa till och skruva på Siris och gängets levnadsvanor så att det ger hälsa och inte leder till ohälsa? Nästa steg i utbildningen är att träffa våra invånare igen fast i vården.
Hur ger vi alla chansen till hälsosamma levnadsvanor? Svaret på den frågan är ganska enkel. Vi pratar om levnadsvanor med alla. Några av patienterna är i en riskgrupp och andra inte, men oavsett så är det din uppgift att fråga alla om levnadsvanor och erbjuda stöd till förändring. Fem av våra invånare besöker nu vården och du kommer få ta del av deras pågående samtal.
Siri får en puff på Facebook om levnadsvanetestet och har fyllt i frågor om sin hälsa och sina levnadsvanor (via www.1177.se). Siri får höga poäng på alkohol och stress och tar själv kontakt med vårdcentralen.
Hur mår du? Vill du berätta?
Efter några frågor om levnadsvanor så framkommer det att
Siri är orolig över sin alkoholkonsumtion.
Dialogerna nedan är en del i ett motiverande samtal.
Dialog 1
- Hur ser dina alkoholvanor ut? Du berättade att du gjort testet om levnadsvanor. Vad tänker du om ditt resultat där?
- Ja, det var lite skrämmande, jag dricker mer vin än jag trodde faktiskt.
- Hur ser dina alkoholvanor ut? Vill du berätta?
- Jo, jag dricker vin i princip varje dag… för att stressa ner efter jobbet.
- Hur många glas brukar det bli?
- Ja… det kan bli 2, 3 glas, det är nog lite för mycket…
Dialog 2
- Hur tänker du om att du ligger i riskzonen?
- Du säger att du dricker 2 till 3 glas vin per dag, vilket motsvarar ett riskbruk. Hur tänker du kring det?
- Nej men så här vill jag ju inte ha det. Jag har ju barn hemma… och jag mår ju inte bra.
- Har du funderat på att förändra dina alkoholvanor?
- Ja det måste jag göra för så här kan det inte fortsätta.
Dialog 3
- Vilket stöd vill du ha?
- Finns det något du själv känner att du skulle kunna börja med för att genomföra en förändring?
- Jag har försökt men det är svårt.
- Är det okej om jag berättar om vilka möjligheter som finns?
- Ja gärna
- Det skulle kunna vara en psykosocial resurs t. ex. en kurator på vårdcentralen eller remittera dig vidare till en kompetens som jobbar mer specifikt med förändring av levnadsvanor.
Identifiering av ohälsosam levnadsvana
För att identifiera personer med eventuellt riskbruk och
behov av rådgivning kan Socialstyrelsens föreslagna indikatorfrågor eller
AUDIT- C användas. Indikatorfrågorna består av två frågor gällande
veckokonsumtion och intensivkonsumtion. AUDIT-C är ett validerat formulär
bestående av tre frågor som bäst uppmärksammar ett riskbruk. Vid höga poäng på
AUDIT-C kan man gå vidare med AUDIT som även innehåller frågor om
beroendetecken och konsekvenser av drickandet. Från och med november 2020 finns
frågor om alkoholvanor med automatisk uträkning som ett bedömningsverktyg i
journalen under sökordet Levnadsvanor.
Ställ samtliga indikatorsfrågor till din patient.
AUDIT-C:
1. Hur ofta dricker du alkohol?
• Svarsalternativ, Aldrig, 0 poäng
• Svarsalternativ, 1 gång i månaden eller mer sällan, 1 poäng
• Svarsalternativ, 2‐4 gånger i månaden, 2 poäng
• svarsalternativ, 2‐3 gånger i veckan, 3 poäng
•
svarsalternativ, 4 gånger per vecka eller mer, 4
poäng
2. Hur många glas dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?
• Svarsalternativ, 1‐2. 0 poäng
• Svarsalternativ, 3‐4. 1 poäng
• Svarsalternativ, 5‐6. 2 poäng
• Svarsalternativ, 7‐9. 3 poäng
•
Svarsalternativ, 10 eller fler. 4 poäng
3. Hur ofta dricker du (kvinna) 4 eller (man) 5 glas eller mer vid samma tillfälle?
• Svarsalternativ, Aldrig. 0 poäng
• Svarsalternativ, Mer sällan än en gång i månaden. 1 poäng
• Svarsalternativ, Varje månad. 2 poäng
• Svarsalternativ, Varje vecka. 3 poäng
•
Svarsalternativ, Dagligen eller nästan varje dag.
4 poäng
Riskbruk
enligt Audit C bedöms vara vid 5 standardglas eller
mer hos män och 4 standardglas eller mer hos kvinnor.
Vad är
ett standardglas?
Ett glas
definieras som ett av följande:
-
50cl
folköl
-
33cl
starköl
-
25cl
stark-starköl
-
12
till 15cl vin
-
8cl
starkvin
-
4cl
sprit
Varje standardglas
innehåller 12 gram alkohol.
Vilka levnadsvanor är en risk för Siri? Utforska Siris status för fyra levnadsvanor.
1. Rökning – Siri är ingen rökare
2. Alkohol – vin varje kväll
3. Matvanor – middag sent
4. Fysisk
aktivitet – ingen träning i dagsläget
Ge enkla råd till Siri. I samband med identifiering är det är viktigt att ha en dialog med patienten om kopplingen mellan levnadsvanor och symptom/diagnos.
Om du bara ska ge ett råd till Siri om alkohol, vilket skulle det vara? Fundera en stund.
Du skulle även kunna ge följande enkla råd till Siri:
1. Bestäm att vardagarna är alkoholfria
2. Begränsa dina inköp
3. Hitta andra aktiviteter som du inte förknippar med alkohol
Erbjuda rådgivande samtal
Enligt Socialstyrelsens rekommendationer ska vården utöver enkla råd erbjuda rådgivande samtal. Det kan innebära att remittera Siri till en enhet eller kompetens som jobbar mer specifikt med förändring av levnadsvanor.
Socialstyrelsens rekommendationer vid riskbruk av alkohol
- Allmän rekommendation: Erbjud rådgivande samtal
- Vuxna med särskild risk: Erbjud rådgivande samtal
- Vuxna som ska genomgå en operation: Erbjud rådgivande samtal
- Barn och unga under 18 år med alkoholbruk: Erbjud rådgivande samtal
-
Gravida
som brukar alkohol: Erbjud kvalificerat rådgivande samtal
Siri befinner sig i gruppen: Allmän rekommendation.
Läs mer om olika typer av rådgivning under ”Mer om olika typer av rådgivning” nedan.
Dokumentera så här.
Dokumentera i journal under sökordet levnadsvanor under respektive sökord: tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor.
· Fyll i aktuell levnadsvana
· Fyll i åtgärder
· Fyll i åtgärdskod
·
Följ upp åtgärder efteråt
Ha koll på KVÅ-koderna om alkohol
· DV121 Enkla råd om alkohol
· DV122 Rådgivande samtal om alkohol
·
DV123 Kvalificerat rådgivande samtal om alkohol
Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ)
KVÅ-kod är en kod som används för beskrivning av vårdåtgärder i hälso- och sjukvård.
Åtgärderna i hälso- och sjukvården innebär patientinriktade insatser (handlingar) som huvudsakligen utförs i ett utredande, behandlande eller förebyggande syfte. En medicinsk kroppsundersökning, till exempel att lyssna på hjärta eller lungor på en patient, är en utredande åtgärd. Operativa ingrepp, som blindtarmsoperation eller starroperation, är exempel på behandlande åtgärder. Stöd för att sluta röka är en förebyggande åtgärd.
KVÅ ska ses som ett första steg mot en gemensam
åtgärdsklassifikation för alla kategorier av hälso- och sjukvårdspersonal. Det
ger en gemensam terminologi och ett enhetligt sätt att rapportera utförda
åtgärder.
Siris utmaningar kopplat till levnadsvanor
Siri behöver minska sin alkoholkonsumtion och det som skapar
stress för henne. Hon har ett livspussel som inte går ihop med att vara
ensamstående med tre barn, hus, krävande jobb och två hundar. Det är positivt
att Siri har en egen insikt om att hon dricker för mycket. Här är det viktigt
för dig i mötet med patienten att lyssna aktivt och jobba med motiverande
samtal. Det är också viktigt att se till att få en uppföljning med Siri.
Definitioner
Med riskbruk av alkohol avses en hög genomsnittlig
konsumtion av alkohol (veckokonsumtion) eller intensivkonsumtion av alkohol
minst en gång i månaden.
1. Riskbruk av alkohol föreligger vid hög genomsnittlig konsumtion (veckokonsumtion) det vill säga när:
• en man dricker fler än fjorton standardglas per vecka
• en kvinna dricker fler än nio standardglas per vecka
2. Riskbruk av alkohol föreligger även vid intensivkonsumtion, det vill säga när:
· en man dricker fler än fyra standardglas vid ett och samma tillfälle
· en kvinna dricker fler än tre standardglas vid ett och samma tillfälle
3. Riskbruk föreligger också vid alkoholkonsumtion under vissa yttre omständigheter och situationer såsom
· under graviditet
· i trafiken
· i arbetslivet
· barn och ungdomar
I dessa
situationer gäller nolltolerans.
Korta fakta
En hög alkoholkonsumtion kan ge symtom som
• ångest
• oro
• sömnbesvär
• hypertoni
• hjärtflimmer
Det är därför angeläget att utröna om det är riskkonsumtion av alkohol eller en sjukdom som ligger till grund för symtomen.
Att ha en förälder eller vårdnadshavare med problematisk
alkoholkonsumtion kan ge negativa konsekvenser för barns hälsa, utveckling och
vardag på både kort och lång sikt. Det finns en ökad risk för att skolarbetet
och skolresultaten påverkas negativt. Det är även en ökad risk för psykisk
ohälsa, beteendemässiga, sociala och emotionella problem, samt egna
alkoholproblem, som kan påverka anpassningen till vuxenlivet.
Vinster vid minskning av hög alkoholkonsumtion:
· Bättre effekt av medicinsk behandling, t.ex. av högt blodtryck, smärtstillande, diabetes
· Bättre sömn och ökat psykisk välmående
· Minskat kaloriintag (1 gram alkohol innehåller 7 kcal)
· Minskat stresspåslag för kroppen
· Bättre immunförsvar med minskad risk för infektioner
·
Minskad risk för störningar i hjärtrytmen t.ex.
förmaksflimmer.
Ahmed kommer i kontakt med vårdcentralen för att han känner
sig nedstämd. Han har inte varit i kontakt med vården tidigare. Det framkommer
under bedömningen att Ahmed har lindrig till måttlig depression.
Hur mår du? Vill du berätta?
Efter några korta frågor om Ahmeds levnadsvanor framkommer att Ahmed inte rör på sig så ofta, han sitter mest still och äter onyttig skräpmat. Det positiva är att Ahmed inte använder tobak och alkohol.
Dialogerna nedan är en del i ett motiverande samtal
Dialog 1
-Jag tror att jag har fått en ganska bra bild av hur du lever ditt liv. Har du funderat på om det är något du skulle vilja ändra på?
- Jag vet att jag borde äta lite bättre men just nu vill jag hellre komma igång att träna.
- Hur rör du på dig idag?
- Nästan ingenting, jag sitter mest stilla.
- Hur många timmar per dag sitter du stilla?
- Jag sitter ofta och spelar halva natten, kanske 10 till 12 timmar per dygn.
Dialog 2
- Vad känner du till om hur fysisk aktivitet påverkar din hälsa?
- Jo jag vet att det är bra men jag blir mest fast vid datorn… Jag vet bara inte hur jag ska komma igång.
- Ok, jag förstår. Ja då känner ju du säkert till att träning faktiskt också gör att vi blir gladare! Ofta vet vi vad som är bra för oss, det som är svårt är att komma igång och ändra våra vanor.
Dialog 3
- Hur viktigt är det för dig att komma igång att träna?
- Jo men det är nog bra…
- Vad skulle du kunna börja med för att komma igång?
- Jag har ju en kompis som vill ha med mig till gymmet.
- Ja det är en bra idé. När skulle du kunna starta med det?
- Jag kan ringa honom när jag kommer hem. Han brukar träna tre gånger i veckan.
- Bra, det låter som du har bestämt dig att du ska börja träna med din kompis. Stämmer det?
- Ja det kan funka.
- Skulle du vilja ha mer stöd för att komma igång?
- Nej, jag vill prova detta på egen hand först.
Identifiering av ohälsosam levnadsvana
Ställ samtliga indikatorsfrågor till din patient.
Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion t.ex. promenader,
cykling, trädgårdsarbete?
Räkna samman all tid (minst 10 minuter åt gången).
- Svarsalternativ: 0 minuter/ingen tid
- Svarsalternativ: Mindre än 30 minuter
- Svarsalternativ: 30-60 minuter (0,5-1 timmar)
- Svarsalternativ: 60-90 minuter (1-1,5 timmar)
- Svarsalternativ: 90-150 minuter (1,5–2,5 timmar)
- Svarsalternativ: 150-300 minuter (2,5-5 timmar)
- Svarsalternativ: Mer än 300 minuter (5 timmar)
Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning, som får dig att bli andfådd, t.ex. löpning, motionsgymnastik, bollsport?
- Svarsalternativ: 0 minuter/ingen tid
- Svarsalternativ: Mindre än 30 minuter
- Svarsalternativ: 30-60 minuter (0,5-1 timme)
- Svarsalternativ: 60-90 minuter (1-1,5 timmar)
- Svarsalternativ: 90-120 minuter (1,5-2 timmar)
- Svarsalternativ: Mer än 120 minuter (2 timmar)
Den totala tiden för fysisk aktivitet ska vara minst 150 minuter per vecka. Lägg ihop antalet minuter vardagsmotion och fysisk träning. Tiden för fysisk träning räknas dubbelt, exempelvis 45 minuters löpning och 120 minuters promenad blir 210 aktivitetsminuter.
All rörelse räknas, det är bättre att röra sig lite än inte alls. Undvik långvarigt stillasittande.
Från och med november 2020 finns frågor om fysisk aktivitet med automatisk uträkning som ett bedömningsverktyg i journalen under sökordet Levnadsvanor.
Vilka levnadsvanor är en risk för Ahmed? Utforska Ahmeds status för fyra levnadsvanor.
- Rökning, Ahmed röker inte
- Alkohol, dricker ingen alkohol
- Matvanor, äter ensidigt
- Fysisk aktivitet, sitter mest still
Ge enkla råd till Ahmed. I samband med identifiering är det är viktigt att ha
en dialog med patienten om kopplingen mellan levnadsvanor
och symptom/diagnos.
Om du bara ska ge ett råd till Ahmed om fysisk aktivitet, vilket skulle det vara? Fundera en stund.
Du skulle även kunna ge följande enkla råd till Ahmed.
Erbjuda rådgivande samtal
Enligt socialstyrelsens rekommendationer ska vården utöver enkla råd erbjuda rådgivande samtal. Det kan innebära att erbjuda Ahmed rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination av fysisk aktivitet eller aktivitetsmätare.
Socialstyrelsens rekommendationer vid otillräcklig fysisk aktivitet.
- Allmän rekommendation: Erbjud rådgivande samtal med eller utan tillägg
- Vuxna med särskild risk: Erbjud rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination av fysisk aktivitet eller aktivitetsmätare
- Barn och unga under 18 år: Erbjud rådgivande samtal
- Barn och unga 2 till 5 år och 6 till 12 år som har otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor: Erbjud familjestödsprogram
- Gravida som är otillräckligt fysiskt aktiva och har ohälsosamma matvanor: Erbjud kvalificerat rådgivande samtal
Ahmed befinner sig i gruppen vuxna med särskild risk.
Läs mer om olika typer av rådgivning under ”Mer om olika typer av rådgivning” nedan.
Dokumentera i journal under sökordet levnadsvanor under respektive sökord för
tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor.
- Fyll i aktuell levnadsvana
- Fyll i åtgärder
- Fyll i åtgärdskod
- Följ upp åtgärder efteråt
Ha koll på KVÅ-koderna om fysisk aktivitet
- DV131 Enkla råd om fysisk aktivitet
- DV132 Rådgivande samtal om fysisk aktivitet
- DV133 Kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet
- DV200 Utfärdande av recept på fysisk aktivitet
Ahmeds utmaningar kopplat till levnadsvanor
Det är positivt att Ahmed har insikt om att hans matvanor och inaktivitet behöver förändras. Med motiverande samtal kan du stödja honom i hans önskan att börja med träningen. Det är också viktigt att följa upp snart och sätta upp ett återbesök för att ytterligare hjälpa Ahmed med motivationen.
Definitioner
Otillräcklig fysisk aktivitet definieras som mindre än 150 minuter i veckan på en måttlig intensitetsnivå (vardagsmotion), alternativt mindre än 75 minuter per vecka på en hög intensitetsnivå (fysisk träning).
Stillasittande bör minskas och definieras som all vaken tid med inaktivitet i de större muskelgrupperna, både liggande och sittande positioner.
Fysisk aktivitet på olika nivåer
Alla rekommenderas muskelstärkande aktivitet 2 gånger per
vecka. Äldre, över 65 år, behöver även
träna sin balans.
1.Bryt stillasittandet
Undvik att vara stillasittande längre tid åt gången. Bryt stillasittandet med fysisk aktivitet. Sitt mindre och rör dig mer! Bryt genom att stå upp och gör några enkla rörelser under 1 minut.
2.Fysisk aktivitet i vardagen
Fysisk aktivitet i vardagen såsom att t.ex. promenera eller cykla som transport, ta trappan istället för hissen, leka med barnen och hushållsarbete.
3.Fysisk träning
Fysisk träning som löpning, bollspel, jympa eller annan aktivitet på hög intensivitetsnivå.
Korta fakta
Fysisk aktivitet har gynnsamma effekter både för att förebygga men också behandla en mängd riskfaktorer och sjukdomar. Stillasittande är en enskild riskfaktor för ohälsa.
Positiva effekter:
- kroppen blir starkare och smidigare
- vi orkar med
- sömnen förbättras
- stress och oro minskar
- lindrar värk
- håller vikten lättare
Bidrar till att förebygga:
- hjärt- och kärlsjukdomar
- diabetes
- högt blodtryck
- benskörhet
- depression
- cancer
Maria kommer i kontakt med mödrahälsovården när hon är på sin första kontroll i
graviditeten.
Hur mår du? Vill du berätta?
I samtalet med Maria om familjens levnadsvanor framkommer
att de inte rör sig så mycket och att deras matvanor är ohälsosamma.
Dialogerna nedan är en del i ett motiverande samtal”.
Dialog 1
- Under det här samtalet ska vi prata om dina levnadsvanor. Vi börjar med matvanorna, är det ok?
- Javisst
- Hur ser det ut med dina matvanor? Vill du berätta?
- Jo jag är medveten om att jag kanske inte äter så bra
alltid. Jag tycker det är roligt med mat och matlagning, men det är svårt att
hinna.
Dialog 2
- Vad är det som är svårt upplever du?
- Vi äter nästan aldrig frukost och jag hoppar ofta över lunchen.
- Jag hör att frukost och lunch är något du funderar över. Jag ser även att du äter frukt, bär och grönsaker som mest 1 gånger i veckan, men bullar och kakor varje dag, stämmer det?
- ja det brukar nog bli så…
- Är det okej om jag berättar lite för dig om vad du skulle kunna tänka på gällande dina matvanor?
- Ja det är okej
Dialog 3
- Jag uppfattar att du gärna skulle vilja göra en förändring av dina matvanor. Vill du att jag ska berätta mer om vilka möjligheter för stöd till förändring som finns?
- Ja
Identifiering av ohälsosam levnadsvana
Kostindex kan användas för att identifiera ohälsosamma matvanor. För en mer ingående bedömning av matvanor kan även en kostanamnes genomföras samt komplettering med vikt och uppgifter om eventuell viktförändring.
Från och med november 2020 finns frågor om matvanor
(kostindex) med automatisk uträkning som ett bedömningsverktyg i journalen
under sökordet Levnadsvanor. Ställ samtliga indikatorsfrågor till din patient.
Hur ofta äter du grönsaker och eller rotfrukter, färska, frysta eller tillagade?
- Svarsalternativ: Två gånger per dag eller oftare, 3 poäng
- Svarsalternativ: En gång per dag, 2 poäng
- Svarsalternativ: Några gånger i veckan, 1 poäng
-
Svarsalternativ: En gång i veckan eller mer
sällan, 0 poäng
Hur ofta äter du kaffebröd, choklad, godis, chips eller läsk och saft?
- Svarsalternativ: Två gånger per dag eller oftare, 0 poäng
- Svarsalternativ: En gång per dag, 1 poäng
- Svarsalternativ: Några gånger i veckan, 2 poäng
-
Svarsalternativ: En gång i veckan eller mer
sällan, 3 poäng
Hur ofta äter du frukt och eller bär, färska, frysta, konserverade, juicer etc.?
- Svarsalternativ: Två gånger per dag eller oftare, 3 poäng
- Svarsalternativ: En gång per dag, 2 poäng
- Svarsalternativ: Några gånger i veckan, 1 poäng
-
Svarsalternativ: En gång i veckan eller mer
sällan, 0 poäng
Hur ofta äter du fisk eller skaldjur. Som huvudrätt, i sallad eller som pålägg?
- Svarsalternativ: Tre gånger i veckan eller oftare, 3 poäng
- Svarsalternativ: Två gånger i veckan, 2 poäng
- Svarsalternativ: En gång i veckan, 1 poäng
- Svarsalternativ: Några gånger i månaden eller mer sällan, 0 poäng
Resultat
0-4 poäng, ohälsosamma matvanor.
5-8 poäng innebär mindre bra matvanor men där matvanorna inte kan bedömas som ohälsosamma enbart utifrån kostindex. Kostindex får ses som en del i en samlad bedömning. Väg in frågan om frukost i bedömningen tillsammans med uppgifter om vikt, längd och viktförändring.
9-12 poäng: hälsosamma matvanor.
Den sista frukostfrågan nedan ingår inte i kostindexet men ger ett mått på måltidsordning och planeringsförmåga, samt indikerar behov av extra uppmärksamhet ihop med låga poäng och samtidig övervikt eller fetma.
Hur ofta äter du frukost?
- Svarsalternativ: Dagligen
- Svarsalternativ: Nästan varje dag
- Svarsalternativ: Några gånger i veckan
- Svarsalternativ: En gång i veckan eller mer sällan
Vilka levnadsvanor är en risk för Maria? Utforska Marias status för fyra levnadsvanor.
- Rökning, Maria är utsatt för passiv rökning
- Alkohol, Maria dricker ingen alkohol
- Matvanor, Maria äter mycket bullar och kakor och lite grönsaker
- Fysisk aktivitet, Maria gillar att hänga hemma
Ge enkla råd till Maria. I samband med identifiering är det är viktigt att ha en dialog med patienten om kopplingen mellan levnadsvanor och symptom/diagnos.
Om du bara ska ge ett råd till Maria om matvanor, vilket skulle det vara? Fundera en stund.
Du skulle även kunna ge följande enkla råd till Maria.
Erbjuda kvalificerat rådgivande samtal
Enligt socialstyrelsens rekommendationer ska vården utöver enkla råd erbjuda kvalificerat rådgivande samtal. Det kan innebära att erbjuda Maria att träffa en dietist för att få hjälp med hälsosamma matvanor.
Socialstyrelsens rekommendationer vid Ohälsosamma matvanor
- Allmän rekommendation och för utvalda riskgrupper
- Allmän rekommendation är: Erbjud kvalificerat rådgivande samtal
- Vuxna med särskild risk: Erbjud kvalificerat rådgivande samtal
- Barn och unga 2 till 5 år och 6 till 12 år som har otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor: Erbjud familjestödsprogram
- Gravida som är otillräckligt fysiskt aktiva och har ohälsosamma matvanor: Erbjud kvalificerat rådgivande samtal
Maria befinner sig i gruppen: Gravida som är otillräckligt fysiskt aktiva och har ohälsosamma matvanor.
Läs mer om olika typer av rådgivning under ”Mer om olika typer av rådgivning” nedan.
Dokumentera i journal under sökordet levnadsvanor under respektive sökord för
tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor.
- Fyll i aktuell levnadsvana
- Fyll i åtgärder
- Fyll i åtgärdskod
- Följ upp åtgärder efteråt
Ha koll på KVÅ-koderna om matvanor
- DV141 Enkla råd om matvanor
- DV142 Rådgivande samtal om matvanor
-
DV143 Kvalificerat rådgivande samtal om matvanor
Marias utmaningar kopplat till levnadsvanor
Maria och hennes partners matvanor påverkar hela familjen nu och i framtiden. Genom att lära barnen från början att uppskatta hälsosam mat och ha hälsosamma matvanor är förutsättningarna för en god hälsa under resten av livet större. Utifrån frågorna och samtalet framkommer det att Maria och familjen behöver försöka få till mer regelbundna måltider och ökad andel grönsaker och frukt för mer hälsosamma matvanor.
Marias partner behöver fundera på hur hela familjen påverkas av den passiva rökningen. Som vårdgivare är det bra att informera om hur passiv rökning påverkar omgivningen, särskilt barn, och erbjuda möjligheten att få stöd att sluta röka.
Följ upp hur det går med matvanorna och partnerns rökning.
Definitioner
Ohälsosamma matvanor föreligger när energiintag, näringsintag, livsmedelsval, tillagningsform och/eller måltidsmönster inte motsvarar individens behov. En person kan ha hälsosamma livsmedelsval enligt poäng i kosindex men ändå ha ohälsosamma matvanor eftersom personen äter för lite eller för mycket energi (kalorier) i förhållande till sitt behov.
Bra matvanor baseras på mycket grönsaker, frukt, fullkorn, fisk, vegetabiliska oljor och magra mejeriprodukter, medan mycket läsk, godis, vitt mjöl, smör, rött kött och charkprodukter, liksom mat med hög salthalt ökar risken för kostrelaterade sjukdomar.
Vikt och information om viktförändring indikerar om personen
har en hälsosam vikt och är i energibalans.
Body Mass Index (BMI)
BMI är ett internationellt mått som bygger på förhållandet mellan längd och vikt. BMI är ett grovt mått som inte tar hänsyn till hur stor del av kroppsvikten som är muskler och hur stor del som är fett, eller hur fettet är fördelat i kroppen. Därför kan inte BMI-värdet användas för kroppsbyggare eller elitidrottare. BMI-måttet kan inte heller användas för barn. För barn används istället ett annat mått, ISO-BMI, där man förutom längd och vikt även tar hänsyn till barnets ålder och längdtillväxt.
BMI mäts genom att dela personens vikt i kilo med hens längd upphöjt i två.
För personer mellan 18 till 70 år kvalificeras BMI enligt nedan.
- Ett BMI på mindre än 18.5 = undervikt
- Ett BMI på mellan 18.5 och 24.5 = normalvikt
- Ett BMI på mellan 25 och 29.9 = övervikt
- Ett BMI på över 30 = fetma
Midjemått
Var på kroppen fettet sitter spelar roll för hur mycket risken för sjukdomar ökar. Att fettet sitter kring magen, så kallad bukfett är kopplat till betydligt större hälsorisker än om fettet sitter jämnare fördelat på kroppen. Om BMI är över 25 och midjemåttet samtidigt är högt innebär det en förhöjd risk för att få olika sjukdomar.
Midjemåttet mäts vid stående, mät midjans omfång mellan det
nedersta revbenet och höftkammaren, vid utandning.
Korta fakta
De fibrer, antioxidanter, vitaminer och mineraler som finns i frukt, bär och grönsaker har en positiv påverkan på blodsockret, sänker blodfetterna och blodtrycket, är positiv för bakteriefloran i tarmen samt stärker immunförsvaret. Hälsosamma matvanor minskar risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och typ 2 diabetes.
Livsmedelsverket Fem enkla råd:
Om passiv rökning
Passiv rök har högre koncentration av farliga partiklar än den rök som rökaren drar i sig vilket gör den skadligare. Barn är särskilt känsliga. Ett spädbarn som blir utsatt för passiv rökning löper större risk att drabbas av plötslig spädbarnsdöd. Barn i rökiga miljöer har också större risk att fler övre och nedre luftvägsinfektioner (lunginflammation, bronkit och barnastma), fler öroninflammationer och behöver oftare sjukvård än barn som inte exponeras. Röken från vattenpipa är lika skadlig som annan tobaksrök.
Olle har varit på vårdcentralen med sitt knä och därifrån blivit remitterad
till ortopeden. Olle får på vårdcentralen foldern Stark inför operation. Om det
blir aktuellt med operation så finns det vissa saker som är bra att tänka på
inför operation. Nu ska han träffa ortopeden.
Hur mår du? Vill du berätta?
Efter frågor om Olles levnadsvanor: fysisk aktivitet,
matvanor, rökning och alkohol så framkommer att Olle röker och verkar dricka en
del alkohol. För att operationens resultat ska bli så bra som möjligt så
rekommenderas han att sluta röka och dricka alkohol minst 4 veckor, men gärna
upp till 8 veckor, innan operation.
Dialogerna nedan är en del i ett motiverande samtal.
Dialog 1
- Min bedömning är att du behöver göra en operation. Det finns lite olika saker att tänka på inför operation för att resultatet ska bli så bra som möjligt.
- Vi brukar därför ställa några frågor om levnadsvanor till alla patienter. Går det bra?
- ja
Dialog 2
- Har du någon gång använt tobak (snus, cigaretter, vattenpipa)?
- Ja jag fick ju den där foldern och information av läkaren på vårdcentralen om vad jag kunde göra själva om det blev operation. Jag har funderat på att jag skulle vilja sluta röka länge och har försökt att sluta själv men det var svårt. Så för två veckor sedan var jag hos en tobaksavvänjare första gången och fick lite hjälp så nu har jag varit rökfri en vecka.
- Det var jättebra, fortsätt på det spåret och håll ut eftersom även de första månaderna efter operationen är viktiga att vara rökfri för ett bra resultat av operationen. Sen kommer du förhoppningsvis även känna dig piggare.
Dialog 3
- Hur ser dina alkoholvanor ut?
- jo jag dricker några öl på dan, ibland någon whiskey på kvällen och kanske lite mer på helgen…
Utifrån vad du har berättat så dricker du alkohol ganska regelbundet, ibland stora mängder samtidigt.
- jaa… det stämmer ju
- För att din operation ska bli så bra som möjligt så behöver du hålla uppe med alkoholen och rökningen 4 till 8 veckor innan operation och även efteråt
- ok… det känns tufft.
- Skulle vi kunna ge dig något stöd som underlättar för dig?
- Ja det behöver jag nog om det ska funka.
Identifiering av ohälsosam levnadsvana
Ställ samtliga Indikatorfrågor till din patient.
- Hur ser dina alkoholvanor ut?
-
Har du någon gång använt tobak?
Du kan även använda dig av AUDIT-C/AUDIT för att identifiera riskbruk av alkohol. Mer information om AUDIT -C får du när du besöker Siri.
Från och med november 2020 finns frågor om alkohol (AUDIT-C)
med automatisk uträkning som ett bedömningsverktyg i journalen under sökordet
Levnadsvanor.
Vilka levnadsvanor är en risk för Olle? Utforska Olles status för fyra levnadsvanor.
- Rökning, ja Olle röker
- Alkohol, Olle dricker öl och whiskey varje dag
- Matvanor, Olle gillar både korv och grönsaker
- Fysisk aktivitet, han rör sig ute varje dag
Ge enkla råd till Olle. I samband med identifiering är det är viktigt att ha en dialog med patienten om kopplingen mellan levnadsvanor och symptom/diagnos.
Om du bara ska ge ett råd om rökning och alkohol till Olle
inför operationen, vilket skulle det vara? Fundera en stund.
Du skulle även kunna ge följande enkla råd till Olle.
Erbjuda både rådgivande samtal & kvalificerat
rådgivande samtal
Enligt socialstyrelsens rekommendationer ska vården utöver enkla råd erbjuda rådgivande samtal gällande alkohol och kvalificerat rådgivande samtal gällande tobak.
Det kan innebära att erbjuda Olle en remiss till
tobaksavvänjare eller till en enhet som ger stöd vid riskbruk av alkohol.
Socialstyrelsens rekommendationer om åtgärder vid riskbruk av alkohol
- Allmän rekommendation och för utvalda riskgrupper
- Allmän rekommendation: Erbjud rådgivande samtal
- Vuxna med särskild risks: Erbjud rådgivande samtal
- Vuxna som ska genomgå en operation: Erbjud rådgivande samtal
- Barn och unga under 18 år med alkoholbruk: Erbjud rådgivande samtal
-
Gravida som brukar alkohol: Erbjud rådgivande
samtal
Socialstyrelsens rekommendationer om åtgärd vid tobaksbruk
- Allmän rekommendation: Erbjud kvalificerat rådgivande samtal
- Vuxna med särskild risk: Erbjud kvalificerat rådgivande samtal
- Vuxna som ska genomgå en operation: Erbjud kvalificerat rådgivande samtal med erbjudande om tillägg med nikotinläkemedel. Erbjud rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av läkemedel för rökavvänjning (vareniklin)
- Unga under 18 år: Erbjud kvalificerat rådgivande samtal. Erbjud webbaserad intervention
-
Gravida med tobaksbruk: Erbjud rådgivande samtal
(snusning/rökning)
Olle befinner sig i gruppen Vuxna som ska genomgå en operation. Båda vad det gäller rekommendationer vid riskbruk av alkohol och tobaksbruk.
Läs mer om olika typer av rådgivning under ”Mer om olika typer av rådgivning” nedan.
Dokumentera i journal under sökordet levnadsvanor under respektive sökord för tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor.
- Fyll i aktuell levnadsvana
- Fyll i åtgärder
- Fyll i åtgärdskod
- Följ upp åtgärder efteråt
Ha koll på KVÅ-koderna om alkohol och tobak
- DV111 Enkla råd om tobak
- DV112 Rådgivande samtal om tobak
- DV113 Kvalificerat rådgivande samtal om tobak
- DV121 Enkla råd om alkohol
- DV122 Rådgivande samtal om alkohol
- DV123 Kvalificerat rådgivande samtal om alkohol
Olles utmaningar kopplat till levnadsvanor
Olle behöver göra uppehåll med både rökning och alkohol 4
till 8 veckor innan operationen för att minska risken för negativa följder
under och efteråt. Bäst effekt av operationen fås om Olle gör uppehåll med både
rökning och alkohol även 4 till 8 veckor efter. Olle hade själv tagit tag i att
sluta röka men upplevde att han behövde stöd i att sluta dricka alkohol. Som
vårdgivare kan ett motiverande samtal stärka Olle att kunna sluta dricka.
Vårdgivaren kan också remittera vidare Olle till en enhet och profession som
har kompetens för rådgivande samtal. I samband med operation är det också av
värde att prata om vilka positiva effekter fysisk aktivitet och goda matvanor
har både före och efter operationen.
Definitioner
Med rökning avses dagligrökning, oavsett mängd cigaretter. För personer som ska opereras inkluderas även sporadisk rökning.
Inför operation rekommenderas patienten göra ett rökuppehåll
om minst 4 veckor upp 8 veckor inför operation samt avstå från alkohol lika
länge, vilket kan halvera risken för komplikationer.
Korta fakta
Rökstopp inför och efter operation:
- Gör att operationssåret läker bättre
- Risken för infektion minskar
- Minskar risken för komplikationer i hjärta, kärl och lungor
- Förkortar den genomsnittliga vårdtiden
- Minskar risken att en ny operation behöver utföras
Alkoholstopp inför och efter operation:
- Minskar risken för blödningar och sårinfektioner
- Förbättrar sårläkning
- Minskar komplikationer i hjärta, kärl och lungor
- Ökar kroppens förmåga att hantera den stress som naturligt uppstår under en operation.
Fysisk aktivitet
Att vara i så god fysisk form som möjligt är viktigt för att
lättare klara av såväl operationen som återhämtning och rehabilitering.
Aktivitet där hjärta, lungor och stora muskelgrupper får arbeta bör föreslås efter
patientens egen förmåga.
Hälsosamma matvanor
Hälsosamma matvanor inför operation minskar risken för komplikationer och påskyndar läkning. Undernäring eller fetma ger ökad risk för komplikationer.
Esther är på Folktandvården i samband med sin årliga kontroll.
Hur mår du? Vill du berätta?
Tandsköterskan ställer standardfrågor om munhälsa och
matvanor, mediciner mm. Det framkommer att Esther röker dagligen.
Dialogerna nedan är en del i ett motiverande samtal.
Dialog 1
- Har du någon gång använt tobak?
- Ja jag röker varje dag.
- Egentligen är det ju en dum ovana men jag har rökt hela mitt liv. Cigaretten är som en del av mig. Det är socialt och ger mig avkoppling.
- Ja jag ser här i din journal att du har rökt länge. Nu kan
vi se att en av dina kindtänder börjar lossna…
Dialog 2
- Du säger att det är en dum ovana, har du någon gång funderat på att sluta?
- Ja jag har försökt sluta några gånger men det är inte så lätt.
- Vad skulle fördelarna vara om du skulle sluta?
- Jag skulle säkert må bättre och spara pengar (skratt), min rökhosta kanske minskar och tänderna mår säkert bättre?
- Ja, det finns många fördelar med att sluta. Vad tänker du om det?
- Ja det är ju bra men jag vet inte hur jag ska göra.
Dialog 3
- Skulle du vilja ha något stöd för att sluta röka?
- Ja det skulle vara värt att prova.
- Vill du att jag berättar lite om vilket stöd du skulle kunna få.
Tandsköterskan berättar. Esther får också materialet om
tobak med sig hem.
Identifiering av ohälsosam levnadsvana
Indikatorfrågorna kan användas för att identifiera
tobaksbruk. Ställ samtliga frågor till din patient.
Välj de svarsalternativ som stämmer mest
överens med det som din patient svarar.
Hur ser dina rökvanor ut?
- Svarsalternativ: Jag har aldrig varit rökare
- Svarsalternativ: Jag har slutat röka för mer än 6 månader sedan
- Svarsalternativ: Jag har slutat röka för mindre än 6 månader sedan
- Svarsalternativ: Jag röker men inte dagligen
-
Svarsalternativ: Jag röker dagligen
Hur ser dina snusvanor ut?
- Svarsalternativ: Jag har aldrig varit snusare
- Svarsalternativ: Jag har slutat snusa för mer än 6 månader sedan
- Svarsalternativ: Jag har slutat snusa för mindre än 6 månader sedan
- Svarsalternativ: Jag snusar men inte dagligen
-
Svarsalternativ: Jag snusar dagligen
Komplettera med att fråga om personen använder e-cigaretter
och vattenpipa.
Vilka levnadsvanor är en risk för Esther? Utforska Esthers status för fyra levnadsvanor
- Rökning, Esther röker dagligen
- Alkohol, hon dricker sällan
- Matvanor, Esther äter väldigt lite
-
Fysisk aktivitet, Esther är stilla. Hon sitter
mest stilla framför tv:n
Ge enkla råd till Esther. I samband med identifiering är det är viktigt att ha en dialog med patienten om kopplingen mellan levnadsvanor och symptom/diagnos.
Om du bara ska ge ett råd till Esther om rökning, vilket skulle det vara? Fundera en stund.
Du skulle även kunna ge följande enkla råd till Esther.
Erbjuda kvalificerat rådgivande samtal
Enligt socialstyrelsens rekommendationer ska vården utöver enkla råd erbjuda kvalificerat rådgivande samtal gällande tobak. Det kan innebära att erbjuda Esther stöd av tobaksavvänjare. Remiss till tobaksavvänjare skickas efter överenskommelse med Esther.
Socialstyrelsens rekommendationer om åtgärd vid tobaksbruk.
- Allmän rekommendation: Erbjud kvalificerat rådgivande samtal
- Vuxna med särskild risk: Erbjud kvalificerat rådgivande samtal
- Vuxna som ska genomgå en operation: Erbjud kvalificerat rådgivande samtal med erbjudande om tillägg med nikotinläkemedel. Erbjud rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av läkemedel för rökavvänjning (vareniklin)
- Unga under 18 år: Erbjud kvalificerat rådgivande samtal. Erbjud webbaserad intervention
-
Gravida med tobaksbruk: Erbjud rådgivande samtal
(snusning/rökning)
Esther återfinns inte i någon särskild grupp utan faller under Allmän rekommendation.
Läs mer om olika typer av rådgivning under ”Mer om olika
typer av rådgivning” nedan.
Dokumentera i journal under sökordet levnadsvanor under respektive sökord för
tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor.
- Fyll i aktuell levnadsvana
- Fyll i åtgärder
- Fyll i åtgärdskod
-
Följ upp åtgärder efteråt
Ha koll på KVÅ-koderna om tobak
- DV111 Enkla råd om tobak
- DV112 Rådgivande samtal om tobak
- DV113 Kvalificerat rådgivande samtal om tobak
Esthers utmaningar kopplat till levnadsvanor
Esther har rökt hela sitt liv och försökt sluta några gånger
själv men det har inte fungerat. Hon verkar nu vara mer motiverad att sluta
röka och tar emot information om vilken hjälp hon kan få. Eftersom tandhälsan
har börjat bli sämre och hon har begynnande tandlossning är det viktigt att
följa upp hur det går för Esther att sluta röka. Esther skulle också behöva äta
lite mer mat och röra på sig mer för att må bättre.
Definitioner
Tobaksbruk kan indelas i kategorierna röktobak och rökfri
tobak. Röktobak omfattar all tobak där rök inhaleras. Den vanligaste produkten
är cigaretter, men även piprökning, cigarill- och cigarrökning räknas in.
Vattenpipa räknas in när tobak ingår i den blandning som förbränns. Den
vanligaste rökfria tobaken är snus, men även tuggtobak omfattas. Nikotinfritt
snus och elektroniska cigaretter (e-cigaretter) är inte tobaksprodukter.
E-cigaretter innehåller dock ofta nikotin och är skadliga att röka.
Korta fakta
Vinster vid tobaksstopp
- Risken för cancer minskar betydligt
- Rökhostan försvinner
- Blodtryck och puls sjunker
- Risken för tandlossning minskar
- Sömnen blir bättre på sikt
-
Skelettet blir starkare
Vattenpipans hälsoeffekter är inte särskilt utforskade, men vattenpiperökare utsätter sig sannolikt för samma typ av hälsorisker som cigarettrökare. Röken innehåller bland annat kolmonoxid som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar samt tjära och tungmetaller som innehåller cancerframkallande ämnen. Vattenpiptobak innehåller nikotin och har därför potential att skapa ett beroende på samma sätt som cigaretter.
Enkla råd utgör en självklar del av de bedömningssamtal som hälso- och sjukvården har med patienter för att kartlägga och uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor. Enkla råd bör ses som en grund för fortsatt behandling med mer omfattande åtgärder (t.ex. rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal). Enkla råd innebär information och korta, standardiserade råd och rekommendationer om levnadsvanor. Tidsåtgång cirka 5 minuter. Enkla råd kan kompletteras med skriftlig information. All hälso- och sjukvårdspersonal bör kunna uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor, ge enkla råd, känna till lokala riktlinjer och rutiner samt vid behov kunna hänvisa vidare för fortsatt stöd utifrån patientens behov.
Åtgärden innebär att hälso- och sjukvårdspersonal för en personcentrerad dialog med patienten samt anpassar samtalet till den specifika personens ålder, hälsa, risknivåer med mera. Rådgivande samtal kan inkludera motiverande strategier, till exempel motiverande samtal och kan kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel. Åtgärder kan kompletteras med återkommande kontakter (återbesök, telefonsamtal, brev eller mejl) vid ett eller flera tillfällen. Åtgärden tar vanligtvis 5 till 15 minuter, men kan i vissa fall uppgå till cirka 30 minuter. För att ge rådgivande samtal bör den personal som ger detta ha grundläggande ämneskompetens, kunna bedöma och samtala om levnadsvanan kopplat till medicinska tillståndet, ha kunskap om motiverande strategier och förändringsprocesser, ha kännedom om lokala riktlinjer och rutiner samt kunna hänvisa vidare till annan profession eller mottagning vid behov.
Åtgärden kvalificerat rådgivande samtal innebär att hälso-
och sjukvårdspersonalen för en personcentrerad dialog med patienten samt
anpassar samtalet till den specifika personens ålder, hälsa, risknivåer med
mera. Kvalificerat rådgivande samtal kan inkludera motiverande strategier, till
exempel motiverande samtal och kan kompletteras med olika verktyg och
hjälpmedel. Åtgärden är teoribaserad och strukturerad, det vill säga bygger på
vissa tydliggjorda antaganden om och hur och varför den fungerar och innehåller
vissa fördefinierade komponenter. Ett kvalificerat rådgivande samtal är
tidsmässigt mer omfattande än rådgivande samtal och återkommande sessioner
eller kontakter (återbesök, telefonsamtal, brev eller mejl) sker vid ett eller
flera tillfällen. Åtgärden kan ges individuellt eller i grupp. Åtgärden
förutsätter att personalen har fördjupad ämneskunskap (exempelvis dietist, utbildad
tobaksavvänjare) samt är utbildad i metoden som används för samtalet.
Personalen behöver kunna bedöma och samtala om levnadsvanan kopplat till det
medicinska tillståndet, ha kännedom om lokala riktlinjer och rutiner samt veta
när andra professioner och aktörer behöver involveras.
Hur går vi vidare? Vi inom Hälso- och sjukvården och
tandvården har stor kunskap om betydelsen av hälsosamma levnadsvanor men vi
behöver mer aktivt förmedla den här kunskapen till både riskgrupper och alla andra
som behöver stöd.
Siri kommer tillbaka för några uppföljande
samtal och har slutat dricka på vardagar. Siri mår ändå inte bra, stressen är
för stor. Vården fortsätter att följa upp och remitterar till en psykosocial
resurs. Siri omprioriterar i livet. Byter arbete efter ett tag vilket leder
till mindre stress.
Ahmed, börjar må bättre, börjar träna och
spelar mindre dator. Har inte längre depressiva besvär.
Maria börjar äta lite mer regelbundet men har en hel del att jobba på
kring sina matvanor. Detta kämpar hon med under flera år. Och får peppning vid
rutinbesöken hos barnhälsovården.
Olle slutar 6 veckor innan operation att röka och dricka alkohol. Men börjar
sen direkt efter och får dålig läkning.
Esther fortsätter röka som tidigare. Men efter 1 år får hon mer problem
med tandlossning och ställer lite frågor om rökning, får kontakt med en
tobaksavvänjare och slutar till sist röka.
Magnus och Familjen är fortsatt hälsosamma.
Att förändra levnadsvanor är ett arbete som följer oss genom både livskriser och åldrande. Låt oss i Region Kronoberg hjälpa varandra, ett steg i taget.
Vill du veta mer? På vårdgivarwebben (https://www.regionkronoberg.se/vardgivare/) finns mer information för dig som vill fördjupa dig inom respektive levnadsvana. Där finns även information som du kan använda som underlag i samtalet med patienter och dessutom material riktat till patienten. Är du intresserad av de påståenden om levnadsvanor som finns i utbildningens första del, Ta tempen, så finner du även referenser till dessa på vårdgivarwebben.