3 februari 2020
Framtiden kräver cirkulär ekonomi
Titta dig omkring hemma och fundera på vilken sak som är äldst. Har du kanske en spegel, ett smycke eller en stol från förrförra seklet? Vi lever idag i ett samhälle där det mesta som omger oss är tillverkat med en ytterst begränsad livslängd. Det har skett en stor förändring från den tid då saker skulle hålla så länge som möjligt. En tid då vi i större utsträckning vårdade, lagade och förbättrade de saker vi ägde.
Resultatet är ett slit- och slängsystem som är väldigt resurskrävande. Och förutom att vi med detta system utarmar jordens resurser, sprider vi dessutom restprodukter på ett sätt som förgiftar och skapar obalans. Vi skulle behöva fyra jordklot för att klara den resursanvändning vi har idag på sikt. Och det har vi ju inte.
Utifrån de här insikterna talas det nu alltmer om cirkulär ekonomi. Begreppet innebär att icke förnybara resurser ska återanvändas igen och igen. Och att förnybara resurser ska användas i en takt som de förnyas. Låter det enkelt? Nej, att ställa om system är inte enkelt.
I tisdags hade vi halvtidskonferens i projektet CRKKL, Cirkulär Ekonomi i Kronoberg och Kalmar län. Vi diskuterade hur vi kan samverka för att klara omställningen och hur vi kan realisera de möjligheter omställningen skapar. Nya affärsidéer finns i återanvändning, uthyrning, uppgradering eller lagning. Pengar och konkurrenskraft finns att hämta i resurs- och energieffektiva processer. Industriell symbios, där en industris restprodukter blir en råvara för en annan industri, är pengar.
Och, det finns redan många goda exempel att lära av. Inte minst i vår region. Södra gör textil av trä och gammal textil. De gör även fordonsbränsle av restprodukter från pappersmassetillverkning. Scapa håller på att ta fram en ”livsstidssäng”, som genom enkel uppgradering håller en livstid eller två.
En kritisk faktor är att konsument, producent och lagstiftare går i takt. Producenter som tar ansvar måste gå i takt med konsumenter som är beredda att betala för kvalitet och lagning. Även statliga regelverk och skatter måste gå i takt för att främja hållbara affärsmodeller. Enkelt? Nej, men nödvändigt och vi är på väg.
Christel Gustafsson, regional utvecklingsdirektör