28 oktober 2020
Hur påverkas Kronoberg av hemarbetet?
Idag är en arbetsdag hemma. Det har sina för- och nackdelar. För mig ger det möjlighet till lugn och ro vid digitala möten. Men också till sammanhängande tid för att exempelvis skriva en krönika. Jag missar dock många spontana interaktioner och möten som präglar dagarna på kontoret. Förändrade arbetssätt är dock inte bara en fråga för mig som individ, utan något som kan påverka regionen i stort, på flera sätt.
Flera undersökningar visar att en övervägande majoritet av de som arbetar hemifrån under covid-19, vill fortsätta med detta även framåt. Inte varje dag men gärna en eller flera dagar i veckan. Flera stora företag har också tagit fram strategier för kontorsarbete efter coronapandemin. Att ha kontoret som utgångspunkt för endast en del av arbetstiden är ett efterfrågat alternativ. Att tillgodose det behovet är ett sätt för företagen att öka sin attraktivitet som arbetsgivare. Det är också ett sätt att skapa en arbetsmarknadsförstoring. En kombination med arbetshubbar för flera företag kan höja innovationsgraden. Ekonomiska aspekter tas också med i beräkningen men spelar sällan huvudrollen.
Förändrade arbetssätt är självklart intressant för länets arbetsgivare. Men det är också en fråga som påverkar Kronobergs utveckling. Det finns flera möjliga scenarios, särskilt i relation till vår attraktivitet för boende. Kanske finns det invånare som bor här för att de arbetar här? Kronoberg har ju många attraktiva arbetsplatser. Kommer en del av dem att flytta när det blir möjligt att arbeta på distans? Eller kan vi få en inflyttning för att de som bor nära arbeten i storstäderna hellre vill bo här, med de kvaliteter vi kan erbjuda? En annan aspekt att utforska är behovet av sociala interaktioner, kultur och fritid om arbetsplatsen i större utsträckning är hemmet. Hur kan vi bibehålla ett gott liv och folkhälsa? En tredje aspekt är hur behovet av infrastruktur, kollektivtrafik och bredband påverkas.
Oavsett vilken ingång vi väljer är det bra att analysera och försöka vara förutseende. Vet vi vilka möjligheter och vägar fram som är möjliga så har vi goda förutsättningar att påverka vilken väg vi tar i förändringen. För förändringen sker. Den sker nu.
Christel Gustafsson, regional utvecklingsdirektör