Bakgrund

En allt större del av regionens samlade resurser går till städerna. I Kronoberg har den utvecklingen inneburit att små kommuners befolkningstal sjunker samtidigt som det ökar kraftigt i Växjö. I det avseendet är vi inte unika; över hela landet pågår en ekonomiskgeografisk förändring, där städerna och det intilliggande omlandet generellt sett varit vinnare.

På grund av koncentreringen till städer har diskussionen till stor del handlat om hur vi i framtiden kan främja en hållbar utveckling i både stora och små orter. Ett svar på det är ökad rörlighet, en regionförstoring, där orter drar nytta av varandra. Kronobergs län har glesa strukturer och är, sett till folkmängden, fjärde minst i riket. Samtidigt är kopplingen mellan orter i och utanför länet stark. Kronoberg genomkorsas av en stambana, en europaväg och flera riksvägar. Flera stora, regionala centrumstäder – Malmö, Lund, Helsingborg, Karlskrona, Kalmar, Halmstad och Jönköping – finns tillgängliga inom rimlig restid. Länet präglas av en tydlig stråkstruktur: 87 procent av invånarna bor utmed stråken och 91 procent arbetar i anslutning till dem.

Länets största arbetsmarknad ligger i Växjö, följt av Ljungby och Älmhult. Att Växjö är den största märks bland annat genom att en stor del av pendlingsresorna sker hit. Kopplingarna mellan övriga arbetsmarknader inom länet är förhållandevis svag och strukturen är typisk för en region där en stad är betydligt större än de övriga.