Nulägesbild för Kronoberg 2019

Länet har haft en god utveckling – men står inför stora utmaningar

Tillväxten i länet, sett till sysselsättning och befolkning, har under de senaste decennierna varit god. Den över tid goda konkurrensförmågan beror på hög omställningsförmåga inom industrisektorn och att nya näringar, exempelvis IT-sektorn, har haft en god tillväxt.

Men länet står ändå inför stora utmaningar. Efter finanskrisen har sysselsättningsutvecklingen varit en av de svagare i riket och sysselsättningsgraden har minskat. Detta beror främst på att industrisektorn, som är den största privata näringen i länet, har haft en svag tillväxt.

Länet växer – men inte alla delar och befolkningen blir äldre

Befolkningstillväxten i länet har följt samma trend som i riket: allt fler bor i städer, allt färre i mindre orter eller på landsbygden. För en landsbygdsregion som Kronoberg sätter det tydliga spår. Sedan nittiotalet har länets befolkningstillväxt främst skett i Växjö, samtidigt som de minsta kommunerna haft en påtaglig befolkningsminskning, medan de mellanstora haft en mer stabil utveckling.

Anledningen till att Kronobergs läns folkmängd har ökat beror främst på ett positivt netto av utrikes födda, men även på ett – om än i mindre utsträckning – positivt födelsenetto. Detta parallellt med att inrikes flyttnetto länge varit negativt. Över tid är det nämligen bara Växjö kommun som har haft ett positivt födelsenetto och ett positivt inrikes flyttnetto, till stor del genom inflyttning från länets övriga kommuner.

Det är främst ungdomar och yngre vuxna som väljer att flytta från Kronoberg. Ofta i samband med eftergymnasiala studier eller arbete. Flyttningarna präglas generellt av en ortshierarki; från mindre till större. Att utflyttningarna från länet ökat hänger till viss del samman med att invandringen tilltagit, då en relativt stor andel av de utlandsfödda efter något eller några år väljer att flytta från länet. Något som får särskilt genomslag i de mindre kommunerna. De mindre kommunerna får i och med detta allt svårare att hantera att det stadigt växande antalet pensionärer. Redan idag är det stora skillnader i åldersstruktur mellan stad och land och prognoserna tyder på att de kommer att öka.

Utsläppen minskar och rörligheten ökar – men glesheten i länet bär med sig utmaningar

Sedan nittiotalet har minskningen av klimatpåverkande utsläpp i Kronoberg varit bland de största i riket. Det beror främst på en omställning inom energisektorn, där tillgång till och högt kunnande om skog och biobränsle varit en avgörande faktor. Däremot har nedgången inom den största utsläppskällan, transportsektorn, varit betydligt sämre.

Det finns ett starkt samband mellan täthet och ekonomisk tillväxt i och med att den växande tjänstesektorn främst finns i städer. Befolkningstätheten i Kronobergs län är en av de lägsta i södra Sverige och avstånden är i flera fall långa, vilket innebär utmaningar för framtiden när det gäller att främja framväxten av större arbetsmarknadsregioner och en ökad tillväxt.

Tillväxten i och runt större städer har medfört att bostadspriserna där har ökat drastiskt och att många har svårt att få en bostad. För att skapa goda spridningseffekter av tillväxten i städerna är det viktigt med goda kommunikationer till omlandet – särskilt i ett län med så gles struktur som Kronoberg; den genomsnittliga körsträckan här är den högsta i södra Sverige och marknadsandelen för kollektivtrafiken är låg.

Kronoberg har över tid haft en hög inpendling och ett positivt pendlingsnetto, inte minst som en följd av att samtliga kommuner gränsar till ett annat län och att Kronoberg haft flera olika starka arbetsmarknader, särskilt inom industrin. Detta är en förklaring till varför rörligheten i Kronobergs län är relativt låg.

Kronobergs län är ett av de mest internationaliserade, vilket innebär stora möjligheter – men även en hög konjunkturkänslighet och behov av ständig förnyelse

Kronobergs höga internationaliseringsgrad beror på den omfattande industrisektorn i länet och innebär ett inflöde av externt kapital som kan återinvesteras här. I takt med en tilltagande globalisering har marknadsmöjligheterna för länets företag ökat – men så har även konkurrensen.

Finanskrisen i slutet av 00-talet drabbade Kronoberg hårt och många arbetstillfällen inom industrin försvann. Övriga näringar har inte kunnat balansera nedgången och sett till nettosiffran har antalet arbetstillfällen länet minskat mellan tidsperioden 2008-2013. Men sett till ekonomisk produktionen var denna 2013 lika hög som innan krisen. Detta tyder på att industrin är i en rationaliseringsprocess; enklare yrken ersätts med maskiner eller outsourcas till lågkostnadsländer. Kvarvarande yrken blir istället mer kunskapskrävande och på sikt är justeringarna nödvändiga för att kunna upprätthålla global konkurrenskraft. På kort sikt kan omställningen dock leda till strukturella problem när många yrken inom en stor sektor försvinner på kort tid. I Kronobergs län drabbar detta främst de mindre kommunerna, som har en hög andel anställda inom industrin.

Sett till arbetsmarknadens förändring är det troligt att antalet yrken inom industrin kommer att fortsätta minska, men sektorn är – och kommer fortsatt att vara – en viktig bas för den regionala ekonomin, till stor del på grund av sin höga specialiseringsgrad.

För att mildra konjunkturkänsligheten behöver nya arbeten inom omogna näringar växa fram. För att så ska ske krävs att kvinnor och män har lika förutsättningar att starta företag i regionen och att det finns en vilja och möjlighet till att företaget ska växa i omsättning och antalet anställda. Det finns grupper bland företagarna som är underrepresenterade och särskilt framträdande är skillnaden mellan kvinnor och män.

Tillväxten har de senaste åren primärt skett inom service, turism och den privata tjänstesektorn. Näringar som till stor del är lokaliserade till folktäta områden eller till områden där sektorn finns sedan tidigare. Exempelvis har länets IT-sektor främst växt fram i Älmhults- och Växjö kommun. En utmaning för ett glest län som Kronoberg är därför att utveckla sådana näringar även i mindre kommuner.

En hög men minskande sysselsättningsgrad – och stora skillnader mellan olika grupper i länet

Historiskt sett har sysselsättningsgraden i Kronoberg varit hög och den är fortsatt över riksgenomsnittet. Men under den senaste femårsperioden har arbetslöshetsnivån och den minskade sysselsättningsgraden varit bland de högsta i riket.

Orsakerna till utvecklingen är flera. Den ökade kunskapsnivån inom industrin tillsammans med automatiseringar och outsourcing har minskat antalet yrken utan krav på eftergymnasial utbildning, samtidigt som det råder efterfrågan på exempelvis ingenjörer och tekniker. Tillväxten av yrken som inte kräver en längre utbildning, exempelvis inom personliga tjänster och servicenäringar, har inte varit tillräcklig för att hålla tillbaka arbetslösheten i, vilket gör konkurrensen om dessa yrken är hög.

En paradox i sammanhanget är att en stor del av arbetsgivarna, både inom privat och offentlig sektor, menar att de har svårt att hitta personer som de vill anställa, trots att utbudet på arbetskraft har ökat. Detta visar på en matchningsproblematik som måste lösas; en förutsättning för att lyckas ställa om näringslivet är god tillgång på humankapital.

Ur ett regionalt perspektiv kan bristande matchning på sikt medföra minskad konkurrenskraft – och att arbetsgivare lämnar regionen. För den enskilde kan brist på utbildning eller examen i något som inte efterfrågas leda till att denne hamnar utanför arbetsmarknaden – och i förlängningen oförmögen till ekonomisk självständighet.

2012 hade 72 procent av den sysselsatta befolkningen i Kronoberg ett yrke som motsvarade utbildningsinriktning, vilket var något under riksgenomsnittet.

Det är påfallande tydligt, särskilt sedan finanskrisen, att personer utan minst gymnasial utbildning har svårt att komma in på den regionala arbetsmarknaden jämfört med övriga utbildningsgrupper. Det råder även stora skillnader i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda. En stor utmaning, då utlandsfödda stått för tillväxten av arbetskraften i länet samtidigt som antalet inrikes födda i arbetsför ålder minskat: Utan invandring till länet hade arbetskraften under 2000-talet minskat, men istället har den ökat.

Orsakerna till de här skillnaderna mellan olika grupper är förstås flera. Mellan inrikes och utrikes födda beror det på att en viss etableringstid ofta föregår inträdet på arbetsmarknaden. Nyinvandrade har dessutom i regel ett litet eller obefintligt kontaktnät, vilket är en försvårande faktor. Det har även visat sig att etableringstiden för nyinvandrade påverkas av det rådande konjunkturläget där de bosätter sig och i Kronobergs län har konjunkturen de senaste fem åren varit relativt svag. Självfallet är utbildningsnivån, precis som för inrikes födda, av stor betydelse även när det gäller utlandsföddas möjligheter till arbete.

Här är det viktigt att inte generalisera. Matchningsproblematiken för utlandsfödda är tudelad; å ena sidan saknar en andel gymnasial utbildning, å andra sidan har en viss andel eftergymnasial utbildning, men de får inte ett arbete som motsvarar deras utbildningsnivå.

Skillnaderna i sysselsättningsgrad mellan könen har flera orsaker. Framför allt är kvinnor i högre utsträckning än män föräldralediga, sjukskrivna eller i studier. Variationerna mellan könen påverkar även den genomsnittliga livsinkomsten, som är lägre för kvinnor, och skillnaderna är större i länet än i riket –trots att kvinnorna har en högre utbildningsnivå än männen.

De här inkomstskillnaderna bottnar i att eftergymnasialt utbildade kvinnor i högre utsträckning än män med motsvarande utbildningsnivå arbetar deltid och inom den offentliga sektorn, som generellt sett har ett lägre löneläge än den privata.

Yrken inom offentlig sektor kräver ofta eftergymnasial utbildning, vilket är av anledningarna till att det stora utbildningsgapet mellan kvinnor och män fortsätter att växa. Det här mönstret går att skönja ända ner i grundskolan; på senare år har meritvärdena för länets grundskoleelever minskat och det är pojkarna som står för minskningen.

De här skillnaderna ger tydliga effekter på folkhälsan: 2012 hade personer i länet med endast förgymnasial utbildning långt fler ohälsodagar än de med en eftergymnasial utbildning.

Läs hela nulägesanalysen: Nulägesanalys Kronobergs län 2018