Målet är ett uppehållstillstånd och ett jobb i vården

Möt Sarah från Uganda, Enrique från Colombia, Lioara från Rumänien, Duhaa från Irak och Abdul från Afghanistan. Idag sitter de i före detta biologisalen på Grimslövs folkhögskola, nogsamt bevakade av uppstoppade fåglar på hyllorna, och läser egenskrivna uppsatser för varandra om traditioner i hemländerna.

Studiero

Det är Eva Arrhenius, språklärare, som lyssnar och lär, stöttar och driver på. På tre månader har den lilla gruppen lärt sig mer svenska än under cirka ett år på SFI (Svenska för invandrare). Säger de själva i alla fall. Eva menar att studieron och det faktum att gruppen är liten (totalt 8 personer) och på ungefär samma svenskanivå ger helt andra, och bättre förutsättningar

När jag slutade på SFI kunde jag säga ungefär ”hej” och hejdå”, säger Enrique. Nu förstår jag nästan allt och jag kan göra mig förstådd. Jag praktiserar på röntgenavdelningen och kollegerna är roliga och lär mig mycket varje dag, inte bara om jobbet utan också om Sverige och svenska språket.

Gemensamt språk

Duhaa kunde inte skilja på svenska och arabiska. Lioara grät på sfi-lektionerna;

Ja, det gjorde jag. Jag tyckte inte att jag kom någonvart i svenska språket.

Nu sitter de här och diskuterar framtiden och den svenska sjukvården. De har ett gemensamt språk och en gemensam dröm – ett jobb i vården och ett uppehållstillstånd. Sarah är sjuksköterska från Uganda och har jobbat som barnmorska i 5-6 år.  Men i Uganda kan man inte specialisera sig. Det finns ingen universitetsutbildning för sjuksköterskor, och inga lärare. Hon vill kompletteringsläsa, och hon är inte orolig för språket:

Med Eva som lärare kommer allt att gå bra, säger Sarah.

Det är viktigt att man aktiverar sig medan man väntar på uppehållstillstånd. Och inte bara sover. Då glömmer man engelskan och lär sig inte svenskan och hjärnan stänger sig! Det finns språkcaféer på Kafé de Luxe, på Tallgården, på Studiefrämjandet och på biblioteket, det vill jag rekommendera.

Olika perspektiv

Just nu praktiserar fem av eleverna i vården. Lioara är på ortopeden på centrallasarettet. Hon är sjukvårdsbiträde och vill ha svensk legitimation som sjuksköterska. Maken jobbade redan i Sverige när hon kom hit. Nu är hela familjen här.

Det är stor skillnad på vården i Rumänien och i Sverige. Apparaturen och materielen är bättre. I Rumänien ska allt sparas, även plasthandskar. Här kastar man allt för infektionsrisken. Patienten kommer på första plats. Jag blev så förvånad i början när man frågade patienten ”Vad vill du ha till lunch? Vill du ha kaffe eller te?”. Jag undrade om jag jobbade på restaurang...

Enrique, som jobbat både i Colombia och i Spanien, berättar också om stora skillnader.

Vi pratar inte mycket med patienterna där. Det hinner vi inte. Det var inga förklaringar och ingen fika.

Duhaa har testas det svenska systemet som patient och är inte lika nöjd. Hon kom till akuten med hjärtrusning och andningsbesvär och fick vänta i två timmar.

Jag var svimfärdig men fick ingen medicin, ingenting.

Den långa väntan

Nu börjar en diskussion om akuten, om triagering och om stress. Att leva i ovisshet om man får stanna i Sverige eller inte är ingen sinekur. Men Sarah menar att man inte ska stressa över det man inte kan påverka.

Det finns inga hjärtproblem på grund av stress i mitt hemland. Och ingen vet ju vad som händer i morgon.

 Fler språkombud

Anette Johannesson håller i språkprojektet och är nöjd med hur det utvecklats sedan starten. Bland annat har det kommit fler språkombud till arbetsplatserna, vilket är guld värt både för praktikanterna och för verksamheten, som lär sig se och använda fördelarna med mångspråkighet på arbetsplatsen.

Vi behöver också fler praktikplatser i vården, säger hon.  De som tagit emot praktikanter hittills är jättenöjda.

Om språkpraktikprojektet

• Många nyanlända och asylsökande är legitimerade inom vårdyrken. För att ta vara på deras kompetens erbjuder Region Kronoberg språkpraktik.
• Språkpraktiken innebär att nyanlända/asylsökande med vårdutbildning får en utbildning i svenska med inriktning på vård varvat med en praktikplats i vården, 2-3 dagar i veckan i sex månader. Språkutbildningen är på Grimslövs folkhögskola.
• Språkombud arbetar för att utveckla språkstimulerande arbetsplatser och utbildningen finns på Vård- och omsorgscollege Kronoberg.
• Kontaktpersonens uppgift är att samordna praktiken så att praktikanten får följa olika yrkeskategorier och få en bred bild av sjukvården.