20 oktober 2021
Nu kan patienter snabbare ta del av sin journal
Ny teknik gör det möjligt för patienter att snabbare se sin journal på 1177.se, när taligenkänning införs i Region Kronoberg. Införandet startar under oktober och ska successivt införas i hela hälso- och sjukvården under tre års tid.
Taligenkänning innebär transformering av tal till text och röststyrning. Idag skriver vårdpersonal anteckningar själva eller dikterar vad som sägs vid ett patientbesök. Efter det skrivs diktatet in i patientens journal av en medicinsk sekreterare. Ibland kan det ta flera veckor innan patienten kan läsa anteckningen från besöket. Med hjälp av taligenkänning kan vårdpersonal direkt efter patientmötet tala in journalanteckningen och den blir omgående tillgänglig för patienten.
Den största fördelen för patienten är att de kan gå in och läsa på 1177.se vad som har hänt hos läkaren bara några timmar efter besöket. Vad var det vi bestämde egentligen. Vad sa läkaren? säger Per-Henrik Nilsson, läkare på medicinkliniken.
Knappt 1 miljon diktat per år
I Region Kronoberg skrivs varje år runt 900 000 diktat. Utskriftstiderna på diktat är ofta längre än Socialstyrelsens rekommendation på 48 timmar. Cirka 40 procent av journalanteckningarna blir inte tillgängliga inom två dygn och runt 40 000 diktat det senaste året dröjde mer än två veckor. Nu kan alla vårdpersonal se anteckningarna direkt och signering kan ske samma dag som patientbesöket äger rum.
Mer tid för patienter
Taligenkänning innebär att det frigörs tid hos olika yrkesgrupper. Genom att nyttja den frigjorda tiden på rätt sätt kan Region Kronoberg skapa mer patienttid och ta hand om fler kronobergare utan att springa fortare.
Med taligenkänning sparas mycket tid totalt inom sjukvården. Den tiden kan användas till att ge mer vård till patienterna. Att journalanteckningarna snabbare blir signerade ökar dessutom kvaliteten i vården, säger Roland Gustbée (M), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.
Det ger också en möjlighet att flytta arbetsuppgifter mellan olika kompetenser så att rätt kompetens används till rätt arbetsuppgift. Idag sitter vårdpersonal med mycket administrativa arbetsuppgifter som till exempel medicinska sekreterare skulle kunna ta över. Då kan vi frigöra tid för vårdpersonalen så att de kan ägna sig åt det som de gör bäst, nämligen ta hand om patienterna.
Vi kan se flera olika vinster med införandet av taligenkänning. Det som känns viktigast är att vi kan öka patientsäkerheten och skapa bättre förutsättning för patienten att vara medskapare i sin egen vård, säger Mirsada Myrskog Rizvanovic, programledning nära vård.
Taligenkänning har under 2020–2021 testats av några enheter i Region Kronoberg. I dagsläget finns cirka 70 användare som kontinuerligt använder taligenkänning och som är väldigt nöjda med den nya tekniken.