24 november 2022
Egenmonitorering – nära vård skapar självständighet
Egenmonitorering, där patienten med hjälp av digital teknik kan mäta sina värden där de befinner sig, är en pusselbit i omställningen till nära vård. Egenmonitorering ska göra att vårdpersonalen kan arbeta mer proaktivt samtidigt som vården blir mer tillgänglig för patienten.
Med egenmonitorering blir patienten medskapare av sin vård, får en ökad kunskap, känner trygghet och ges större möjlighet att få kontroll och delaktighet i sin vårdprocess. Vårdpersonalen kan arbeta mer förebyggande, vilket skapar förutsättningar för en ökad vårdkvalitet och en bättre arbetsmiljö. Akuta och oplanerade vårdbesök kan undvikas och vårdens kompetenser och resurser kan nyttjas på ett bättre sätt.
Elin Flygare är från och med slutet av oktober verksamhetsutvecklare inom Nära vård och projektledare för egenmonitorering.
Mitt uppdrag blir att börja kartlägga regionens nuvarande arbete med egenmonitorering. Jag ska se hur man arbetar idag, hur det fungerar, utbyta erfarenheter och hitta arbetssätt att lära av och implementera i andra verksamheter, säger Elin.
Ett projektdirektiv håller på att tas fram för införande av plattformen för egenmonitorering där det finns mer information om verksamheter och införandeplaner. Det blir ett fyraårigt ramavtal för programvara och sensorer, som exempelvis blodtrycksmätare och vågar.
När upphandlingen är klar och plattformen är på plats är det sju patientgrupper som till en början är lämpliga att erbjuda egenmonitorering. Det är patienter med artros, astma, blodtryck, diabetes, hjärtsvikt, KOL, eller psykisk ohälsa, säger Elin.
Egenmonitorering redan en del i vissa verksamheter
Några av regionens verksamheter har redan påbörjat arbete med egenmonitorering. Kvinnokliniken erbjuder patienter med risk för havandeskapsförgiftning att mäta blodtryck och urinvärde samt skatta eventuella symtom hemifrån. Medicinkliniken erbjuder patienter att med hjälp av egenmätare själva mäta sitt PK-värde och onkologkliniken som arbetar med ett projekt som kallas PACE, där patienten svarar på frågor om mående och symtom.
Så kan egenmonitorering gå till
