12 september 2024
Barn- och ungdomskliniken utvecklar en mer delaktig rond
Våren 2023 genomförde Verklighetslabbet, på uppdrag av barn- och ungdomskliniken, en undersökning med patienter och deras familjer. Syftet var att samla in synpunkter inför bygget av ett nytt sjukhus i Växjö. Trots att byggplanerna stoppades, använde kliniken resultaten för att förbättra sina patientronder.
Materialet från undersökningen presenterades för 200 medarbetare under två klinikdagar. De fick läsa berättelser och citat från patienterna och deras familjer, och sedan diskutera hur vården kunde förbättras. Ett viktigt område som identifierades var patientronden.
Vi insåg att vi behövde göra ronden mer öppen och ge patienter och deras anhöriga mer inflytande, säger Andreas Gårlin, överläkare på barn- och ungdomskliniken.
Ida Jensen, sjuksköterska på avdelning 11, barn och ungdomskliniken, håller med:
Ibland har vi inte hunnit träffa patienten innan ronden, utan baserat vår information på journaler eller annat man fått till sig. Det känns bättre att fatta besluten tillsammans med familjen, säger hon.
En arbetsgrupp med sjuksköterskor, undersköterskor, läkare och föräldrar började under våren att diskutera hur barn och närstående kan bjudas in mer i samtalen, samt vilka förutsättningar som behöver skapas. Två avdelningar, neonatal och avdelning 11, har varit delaktiga i detta arbete. Processen har letts av Verklighetslabbet.
Det har varit otroligt värdefullt att ha med just föräldrarna i gruppen – att de har delat sina erfarenheter och gett sina önskemål. Och tack vare Verklighetslabbet fick vi till en bra mötesplats och dialog när alla samlades. Med denna hjälp har vi fått nya verktyg och arbetssätt, säger Andreas.
Värdefulla insikter från föräldrar
Ossian Sandberg och hans sambo Kunthida Chongcham var två av de föräldrar som deltog i arbetsgruppen. Deras son föddes för tidigt och de blev först inlagda i Göteborg. Efter en tid kom sonen till Centrallasarettet Växjö.
Generellt så fungerade det mesta bra på neonatal i Växjö. De är ett fantastiskt team som räddat livet på vår son och det är vi evigt tacksamma för, säger Ossian.
Efter deras tid i Växjö blev de tillfrågade om att delta i arbetsgruppen och de kände direkt att de ville bidra med sina erfarenheter.
Vi upplevde skillnader under ronden i Göteborg och i Växjö. I Växjö kändes det mer ostrukturerat, det kunde ibland vara svårt att veta när ronden var eller hur den var upplagd. Det kändes inte som vi deltog fullt ut i ronden. Mycket var bestämt redan innan, säger Ossian.
Nu hoppas han på att deras deltagande ska ge bra resultat för framtidens ronder.
Vi tänkte att våra erfarenheter kunde hjälpa till att förbättra vården för andra familjer. Vi kände oss väl lyssnade på, och det känns positivt att ha bidragit. Nu hoppas vi på att resultatet utmynnar i en tydligare rutin, och struktur, kring hur en rond ska gå till. Det skapar en trygghet, avslutar Ossian.
Tydligare struktur och delaktighet
Ronden är en gammal tradition från 1800-talet och sedan dess har det främst varit läkare som pratat och bestämt, utan input. Hur ser det ut nu? Har det blivit mer delaktighet från alla?
Tidigare skedde ronden främst på arbetsrummet. Man diskuterade utan familjen för att sedan gå in och meddela planen. Det har länge varit en form av rond som vi vill komma ifrån. Vi vill inte presentera en färdig lösning. Medicinska beslut måste fortfarande tas, men det är viktigt att lyssna på andra professioner och familjernas kunskap och erfarenheter. Får detta stråla samman kan man komma framåt på ett fint sätt, säger Andreas Gårlin, överläkare på neonatal, barn- och ungdomskliniken.
Sedan maj har kliniken testat det nya arbetssättet, för att kunna utvärdera under hösten.
Det är en tydligare och mer strukturerad rond där alla får komma till tals. Ronden ska även ske på rummet och alla i teamet ska vara där. Det har gjorts förut med, men inte i den uträckning som vi har velat, avslutar Andreas.