29 september 2026
Digitalt stöd kan överbrygga språkbarriärer i mödrahälsovården
Ett digitalt dialogstöd kan bidra till att arabisktalande kvinnor får tydligare information och bättre förutsättningar att vara delaktiga i sin vård under graviditeten. Det visar en ny avhandling från Region Kronoberg och Linnéuniversitetet.
Dima Bitar är barnmorska på Växjö sjukhus och forskare vid Linnéuniversitetet. Hon disputerade den 25 september med en avhandling om hur det digitala dialogstödet Sadima kan användas för att underlätta kommunikationen mellan barnmorskor och arabisktalande kvinnor inom mödrahälsovården.
I mötet med kvinnor som inte har svenska som första språk kan språkbarriärer, olika erfarenheter av vården och kulturella skillnader påverka kommunikationen. Det väckte mitt intresse för att undersöka hur vi kan skapa bättre stöd för att kvinnan ska förstå informationen och vara delaktig i sin vård, berättar Dima Bitar.
Dima Bitar är forskare och barnmorska på Kvinnokliniken.
Kvinnor upplevde ökad trygghet och tydligare information
Dima Bitar var med och utvecklade Sadima i ett samarbete mellan Linnéuniversitetet och barnmorskor från mödrahälsovården efter flyktingvågen 2017, när ett ökat behov uppstod av kommunikation med kvinnor från arabisktalande länder. Sadima fungerar som ett digitalt dialogstöd med bilder, filmer och frågor som berör allt från graviditet och förlossning till preventivmedel och amning. Allt material är framtaget med hjälp av experter inom området, och översatt till arabiska och engelska.
Avhandlingen bygger på fyra kvalitativa studier där Dima har undersökt utmaningar i utvecklingen av Sadima, kvinnors och barnmorskors erfarenheter av stödet samt hur det används i praktiken under barnmorskebesök.
Studierna visar att det digitala dialogstödet Sadima kan vara ett värdefullt stöd i kommunikationen mellan barnmorskor och arabisktalande kvinnor.
En utmaning i utvecklingen av Sadima var att skapa information som både är evidensbaserad, kulturellt relevant och att informationsfilmerna är tillräckligt korta för att rymmas inom tiden för ett barnmorskebesök, säger Dima Bitar.
Kvinnorna upplevde informationen i Sadima som relevant, lärorik och tillförlitlig. Kommunikation via Sadima gav också en känsla av trygghet, särskilt när det handlade om känsliga frågor som kunde vara svåra att diskutera via tolk.
Effektivare besökstid
Barnmorskorna upplevde att Sadima underlättade kommunikationen och kunde bidra till att besökstiden användes mer effektivt. När Sadima förmedlade grundläggande information kunde tolken i större utsträckning användas för individuella frågor och dialog. Samtidigt visar resultaten att kommunikation med Sadima behöver kompletteras med tolk för frågor, förtydligande och individuell dialog.
Dima hoppas att forskningen ska bidra till bättre kommunikation och ökad delaktighet för de kvinnor som möter språkbarriärer i vården.
Sadima kan underlätta vårdpersonalens arbete, och på längre sikt hoppas jag att denna kunskap ska ge förutsättningar för en mer jämlik vård. Jag hoppas också att Sadima kan utvecklas vidare, erbjudas på fler språk och integreras i den rutinmässiga mödrahälsovården, säger Dima Bitar.
Länk till avhandlingen: Communication with Migrant women using a Digital Dialog Support Tool in Antenatal care