29 oktober 2020
Nära vård betyder ett annat perspektiv
Alla vill ha det, men hur ska det se ut? De deltar i resursgrupp vårderfarenhet för att de vill och kan påverka. Elin Cederbrant, Charlotte Widh och Jan-Åke Ledel är patienter och anhöriga med ett starkt driv att förbättra vården.
Det handlar om perspektivförskjutningen i vården. Vårdpersonalens första replik borde vara ”Vad kan vi hjälpa till med?”. Där är vi ännu inte, menar Jan-Åke.
Det är fortfarande läkaren som pratar och patienten som lyssnar, säger Elin. Jag skulle önska att vårdmötet började med frågan ”vad vill du prata om idag?”, ”hur mår du” och fokusera på hela mig, inte bara på min sjukdom.
Individen i pusslet
Resursgruppen sitter med i olika pågående arbeten och gör inspel från sitt perspektiv som ska bidra till pusslet. De är därför väl bekanta med tankegångar om nära vård, patientkontrakt, patientsäkerhet med mera. Omställningen till nära vård är ett förhållningssätt mer än en organisatorisk förändring, och därför inte helt enkel att beskriva, men Charlotte vill gärna peka på individens ökade delaktighet och aktivitet. Men samtidigt handlar det om individuellt bemötande – många äldre vill känna trygghet i att vårdpersonalen är auktoriteten som har alla svar.
Det handlar fortfarande om ett värdigt bemötande. Och att sudda ut gränser mellan olika enheter. För patienten ska vården vara sömlös, och om du ställer frågor som din vårdkontakt inte kan svara på så ska hen ta frågorna vidare och återkomma till dig:
En fast vårdkontakt, koordinator eller vårdlots hade varit en stor vinst.
Hur vill vi ha det?
Nära vård ska vara en trygghet både för patient, anhöriga och vårdgivare att det blir på bästa sätt, säger Elin. I detta ingår att läkaren vågar erkänna sin okunskap när den finns, och tar hjälp av andra.
De är överens om att ledorden för en bra vård är trygghet, tillit och tillgänglighet. Men det ska också vara tydligt och enkelt, både kommunikationen och att hitta rätt i vården. Ekonomi och prestige får inte styra. Drömmen är att vårdpersonal visar förståelse för hela personen, fysiskt, psykiskt, livssituation och vardag - ingen vill vara sjuk, och ingen vill vara sin sjukdom.
Vill vara mer aktiva
Hur ser då representanterna på sin roll i utvecklingsarbetet, och hur kan de användas på bästa sätt? De menar att de berättelser de kan bidra med om patientupplevelser hjälper till på vägen. Men de hade gärna varit ännu mer aktiva:
Vi kunde träffa verksamhetschefer, diskutera och kanske själva bjuda in. Nu är vi följsamma och väntar på medverkansuppdrag, säger Charlotte.
Det kanske inte alltid handlar om det vi faktiskt vill prata om, säger Elin.
Jan-Åke menar att hela resursgruppen kunde träffas, få fördjupad kunskap om varandra och kanske få till ett erbjudande där det blir tydligt vad var och en har för kompetens och resurser.
En självklar kunskapskälla
Solvig Svensson, chef utveckling och innovation, menar att ett av hälso- och sjukvårdens mål är att behandla varje patient, utifrån sina erfarenheter och förutsättningar, som en jämbördig part i vården. I detta inkluderas även närstående.
Det är en självklar kunskapskälla för oss, och viktig del för resultatet av god vård.
Genom att vi har patienter och närstående representerade i hälso- och sjukvårdens många olika ledningsgrupper och utvecklingsgrupper stärker vi deras ställning ännu mer.
Har ni frågor, vill nå representanter från resursgruppen eller vill tipsa om personer som kanske vill vara med? Kontakta Marie Folkesson Jonsson:
Resursgruppen vårderfarenhet har funnits sedan våren 2018 och här finns både patient- och närstående-representanter. Medverkan kan till exempel innebära att delta i ledningsmöten, vara referensgrupp utifrån specifika frågeställningar, delta som teammedlem i övergripande utvecklingsarbeten och i utformning av vårdprogram. Enskilda medlemmar eller hela gruppen kan också delta i fokusgrupper, utvecklings- och förbättringsarbete, händelse- och riskanalysarbete med mera.
Gruppen har ett 20-tal deltagare, men planer finns på att utöka antalet.
Deltagare
Jan-Åke Ledel, med erfarenheter både från egen vård, närståendes vård samt närstående som är anställda i vården. Typ 1 diabetiker sedan 1967.
Beskriv dig själv med ett ord: Nyfiken.
Deltar i: Nära vård, patientkontrakt, gemensamma kommun- och regionprojekt, nationella projekt med patientmedverkan m m.
Viktigaste frågan: Kommer vi som äldre diabetiker att få rätt vård och omsorg? Kommer den kompetens vi behöver att finnas i kommunens omsorg?
Charlotte Widh, representerar de närståendes perspektiv och har många års erfarenhet av funktionshinder närståendevård (projektledare)
Viktigast fråga: Den bristande helhetssynen och generella kompetensen som saknas för patienter med NPF, neuropsykiatriska funktionshinder, samt behovet av gränsöverskridande vårdformer.
Deltar i: Nära vård-grupp, länsgrupp psykisk hälsa, dialogmöten med kommunerna, patientsäkerhet och övrigt i mån av tid – jobbar heltid.
Motto: Rätt vård i rätt tid med mjuka värden i centrum.
Elin Cederbrant, jobbar heltid med ideell verksamhet, har själv diabetes typ 1. Har jobbat med brukarsamordning i Region Kronoberg.
Viktiga frågor: Kommunikationen patienter-vården. Glappet mellan vård för barn och vård för vuxna.
Dröm: Att vården ska se hela mig. Inte bara olika diagnosdelar. ”Jag är en hel person. Det vill jag vara när jag möter vården också.”.
Kontakt
