10 mars 2023
AI ger säkrare svar på patologen
På patologavdelningen i Växjö har man kommit långt med användningen av digitala verktyg. Digital bildanalys har ökat kvaliteten, effektiviteten och patientsäkerheten genom bland annat användning av AI (Artificiell Intelligens).
Patologi är sjukdomslära, vetenskapen eller läran om de sjukliga förändringarna i kroppen. Patologavdelningen hanterar bland annat vävnadsprover och diagnostisering, och till stor del undersöks det som kan vara tumörer.
Vi får in alla vävnadsprover från vårdgivare runt om i länet, så effektiva och patientsäkra processer är väldigt viktiga, säger Ingela Wilkens, biomedicinsk analytiker på patologavdelningen på centrallasarettet Växjö.
Digitaliseringen bidrar till att patologavdelningen sparar tid och får korrekta resultat redan när proverna kommer in och märks av en maskin istället för manuellt. Efter att proverna har märkts fortsätter processen: Proven skärs ut, bäddas in i paraffin och snittas i tunna skivor. Sedan tas digitala foton där patologerna kan räkna och mäta direkt i bilden.
De märkta proverna färgas med olika färger eller med antikroppar, säger Sanda Beglerbegovic, verksamhetschef på patologavdelningen på centrallasarettet Växjö. Glasen med proverna scannas in i en glasscanner som förstorar upp innehållet och skickar det till systemet där patologen kan studera det.
Tumör (mörklila) med tjocklek och distans till skuren kant (turkos) uppmätt.
Tydliga svar av AI
Den speciella färgningen av proven ger positiva celler en annan färg än negativa, vilket låter patologen använda AI för att räkna dem och få ett tydligt svar i procent.
Istället för att använda mikroskop, bara se små delar av provet åt gången och räkna manuellt, kan vi få en högkvalitativ överblick och hjälp av datorn att räkna de positiva cellerna, säger Kitti Brinyiczki, överläkare på patologavdelningen på centrallasarettet Växjö.
Positiva celler (brunt), räknade positiva celler (rött), negativa celler (blått).
Färgning låter patolog bedöma tumörer
I labbet färgas även kanterna på proven så att patologen kan orientera och lokalisera provet och de positiva cellerna. Exempelvis färgas den skurna kanten så att patologen kan se hur långt det är mellan eventuella tumörer och stället där kirurgen skurit när vävnadsprovet togs.
Vi vill kunna avgöra om det är tillräckligt stor marginal eller om patienten måste kallas tillbaka för att ta bort mer för att säkerställa att hela tumören är borta, och digitalt kan vi mäta på ett mer precist sätt, säger Kitti Brinyiczki.
Utifrån bilderna kan patologen bland annat bedöma stadium, tjocklek och djup på tumörer, men också få stöd i att ställa lämpliga diagnoser och avgöra vilken behandling som borde vara mest effektiv.
Flera vinster med digitala bilder
- Att ha bilderna digitalt förenklar arbetet i att välja behandling då bilderna enkelt kan delas till andra professioner, på de konferenser där läkarna avgör vilka behandlingar som är lämpliga för respektive fall – en process som också blir mer patientsäker.
- Bilderna underlättar att jämföra nya och tidigare prover med varandra, eftersom bilderna från patientens vävnadsprover finns på datorn. Då behöver inte patologen springa till arkivet och leta upp gamla prover att undersöka på nytt i mikroskopet och sedan jämföra med de nya.
- Bilder gör också undervisning för nya patologer tydligare, eftersom det säkerställer att alla ser samma sak när man kan peka på en bild istället för att försöka förklara vad man menar när man tittar i mikroskopet en åt gången.