27 december 2024
Ny avhandling ger fördjupad kunskap kring elbehandling vid svår depression
Alexander Kronsell, överläkare inom specialistpsykiatrin i Region Kronoberg, disputerade den 13 december vid Karolinska Institutet med en avhandling om elbehandling (ECT) vid svår depression. Avhandlingen bygger på data från svenska kvalitetsregister och bidrar till att förbättra behandlingsresultaten och minska biverkningarna.
Personer med svår depression kan ibland få hjälp genom en behandling där hjärnan stimuleras med elektriska impulser under narkos. Behandlingen kallas elektrokonvulsiv behandling (ECT) och används vid några av de mest allvarliga formerna av depression.
ECT är den effektivaste behandlingen vid alla former av svår depression, och förstahandsval exempelvis vid svår förlossningsdepression, säger Alexander Kronsell, överläkare vid specialistpsykiatrin i Region Kronoberg.
Behandlingen är helt överlägsen gällande resultat, 70-80% av patienterna svarar mycket positivt på ECT-behandling.
I det stora hela är dock behandlingen ovanlig, omkring 50-60 patienter behandlas varje år med ECT i Kronoberg. Trots att resultatet oftast är väldigt bra finns vissa risker med biverkningar, som exempelvis minnesproblem. Alexanders forskning syftar till att förbättra behandlingsresultatet, minska biverkningarna och förhindra återfall.
Forskning för att förbättra behandlingen
Avhandlingen består av fyra studier som samtliga bygger på data från det svenska kvalitetsregistret för ECT. I en av studierna kunde forskarna visa att en lägre elektrisk laddning minskade risken för minnesstörningar, samtidigt som det fortfarande gav ett gott behandlingsresultat:
Vi såg att en lägre elektrisk laddning minskade risken för minnesstörningar utan att försämra effekten på depressionssymtomen. Det är ett sätt att göra behandlingen mer skonsam, förklarar Alexander.
Det har tidigare varit oklarheter kring detta och här bidrar vår studie med viktiga insikter.
Avhandlingen undersökte även vilka läkemedel som bäst förebygger återfall efter framgångsrik ECT. Resultaten visade att litium kan minska återfallsrisken, medan vissa antipsykotiska läkemedel istället ökade den.
I studie tre visar resultaten att en lägre dos av narkosläkemedel under ECT-behandlingen kan förbättra effekten, men också öka risken för minnesbiverkningar.
Narkosens påverkan på behandlingsresultatet har inte studerats tidigare så dessa resultat är intressanta, säger Alexander Kronsell.
Patienternas perspektiv är centralt
En viktig del av Alexanders forskning handlar om patienternas erfarenheter av ECT. En av studierna visar att en stor andel av patienterna som fått behandlingen skulle kunna tänka sig att genomgå den igen om de blir sjuka på nytt. De patienter som fick bäst resultat var också de som var mest positiva till att upprepa behandlingen.
Depression är ofta en återkommande sjukdom, och många patienter får återfall. ECT-behandling kan vara en viktig hjälp i de svåraste perioderna, säger Alexander.
Forskningen ger nya perspektiv i klinisk vardag
Anledningen till att Alexander valde att doktorera var att han fick frågan efter genomfört ST-arbete.
Jag tänkte ”varför inte?”, det är roligt att lära sig nytt och utvecklas. Det är roligt att få använda en annan del av hjärnan än när man jobbar kliniskt, säger Alexander.
Han berättar att forskningen har fått honom att tänka annorlunda även i den kliniska vardagen.
Jag har haft stor nytta av forskningen i mitt kliniska arbete: Jag har blivit bättre på att skilja åsikter och vad det faktiskt finns vetenskapligt stöd för. I slutändan tror jag att ett vetenskapligt förhållningssätt blir bättre för patienten.