Region Kronoberg bäst i landet på barnrättsbaserade beslut

Att vi har lyckats belysa barnrättsperspektivet i hela 99,3 procent är ett mycket starkt resultat, med största sannolikhet det bästa i Sverige. De senaste fyra åren har vi legat på 88–93 procent, vilket visar att det går att få till rutiner som säkerställer barnrättsperspektivet i alla beslut som rör barn och unga, säger Susann Swärd, människorätts- och barnrättsstrateg.

Rättspraxis

Fem år av rättspraxis visar att det framför allt är två artiklar i barnkonventionen som ställer krav på regionen: artikel 3 om att barnets bästa ska bedömas vid beslut som rör barn, och artikel 12 om barns rätt till delaktighet och inflytande.

Rättspraxis visar också att kravet på barnkonsekvensanalys hänger ihop med kommunallagen. Beslut som strider mot lag kan överklagas, och om barnets bästa inte har beaktats kan förvaltningsrätten upphäva beslutet. Ett barnrättsbaserat beslutsunderlag är därför inte bara en kvalitetsfråga, utan också ett sätt att minska risken för överklaganden.

Region Kronoberg var den första regionen i landet som fick ett beslut överklagat med hänvisning till att barnrättsperspektivet saknades. Ärendet gick vidare till kammarrätten, som bedömde att lagkraven var uppfyllda eftersom en tidigare barnkonsekvensanalys omfattade frågan.

Beslutet om att inte bygga sjukhuset på tomten i Räppe överklagades bland annat för att det saknade ett barnrättsbaserat beslutsunderlag. Men eftersom vi redan hade gjort en barnkonsekvensanalys som omfattade både Räppe och befintlig tomt bedömdes det att barnets bästa hade beaktats enligt lag, säger Susann.

Varför bedöma barnets bästa?

Den främsta anledningen är att synliggöra barns rättigheter innan beslut fattas och att vara transparent med vad bedömningen bygger på. Det handlar också om att förstå hur beslut påverkar barn och unga, för att kunna fatta så välgrundade beslut som möjligt.

Målet är att alla barn ska få sina rättigheter tillgodosedda och att beslut inte ska leda till diskriminering, oavsett till exempel ålder, kön, bakgrund eller var i länet barnet bor. Bedömningarna ska vila på lagstiftning, nationella styrdokument, forskning och beprövad erfarenhet.

En viktig del i arbetet är att fånga upp sådant som kan justeras i beslutsunderlagen i ett tidigt skede. Det kan handla om att anpassa beslut för olika åldrar, ta hänsyn till barn med funktionsnedsättningar eller säkerställa likvärdighet i hela länet.

Den största vinsten är när vi i diskussioner får syn på något vi inte tänkt på, som är enkelt att justera så att det blir bättre för barn. I de flesta fall har vi kunnat förbättra beslutsunderlagen innan beslut fattas, säger Susann.

I vissa fall visar analysen att ett beslut kan få negativa konsekvenser för barn och unga. Då finns möjlighet att justera beslutet, föreslå kompenserande åtgärder eller tydligt motivera varför beslutet ändå behöver fattas.

Barnets bästa väger inte automatiskt tyngst

Barnets bästa ska vara en tungt vägande faktor i beslutsprocessen, men det är inte alltid avgörande. I vissa fall behöver det vägas mot andra legitima intressen, som lagkrav, resurser, andra rättigheter eller verksamhetens behov.

När beslut går emot det som bedömts vara barnets bästa ska det vara motiverat, proportionerligt och väl avvägt. Förtroendevalda tar del av analysen i beslutsunderlagen, men gör den slutliga avvägningen.

Barns delaktighet och inflytande är i dag den svagaste delen i arbetet. Ju större påverkan ett beslut har i barns liv, desto viktigare är det att ta in barns perspektiv.

I många fall saknas relevant information från barn och unga. Det behöver inte alltid innebära nya dialoger – ofta finns underlag från tidigare dialoger, rapporter eller andra aktörer som kan användas.

Att inkludera barns åsikter för att säkerställa att beslut blir relevanta även för barn är ett smart användande av skattepengar, menar hon. 

Fortsatt utveckling

Arbetet med att integrera barnrättsperspektivet i regionens ledningsgrupper pågår. Flera verksamheter har redan infört arbetssätt och rutiner, och det finns en plan för att utveckla arbetet i hela organisationen

Barnrättsarbetet är inte ett sidospår utan något som ska genomsyra allt vi gör. Susann tycker därför det är positivt att barnrättsperspektivet nu nästan alltid finns med när beslut rör barn. 

Det känns mycket glädjande att Region Kronoberg ligger i framkant när det gäller att inkludera barnrättsperspektivet vid politiska beslut. Det är av stor betydelse för regionens barn och unga, säger Henrietta Modig Serrate, (S), regionstyrelsens ordförande.