20 oktober 2022
Vårdförlopp ska göra det lätt att göra rätt och förbättra samordning och delaktighet
Sverige består av egendrivna regioner, med regionala riktlinjer för hur vården ska bedrivas. Nu pågår arbetet med införande av personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp – ett nationellt kunskapsstöd som ska skapa förutsättningar för en jämlik och effektiv vård baserad på bästa tillgängliga kunskap.
2017 genomförde Socialstyrelsen en utredning som visade att det fanns en ojämlikhet i vården beroende på var i Sverige man bor. Utifrån detta resultat skapades en struktur för nationell kunskapsstyrning.
Sverige består av 21 olika egendrivna regioner, så egentligen skulle det kunna finnas 21 olika riktlinjer för alla diagnoser, men nu finns möjlighet att använda en nationell riktlinje med hög kvalitet med lokala anpassningar, vårdförlopp - och detta sparar både tid och kraft lokalt och leder till ökad jämlikhet i mötet med Kronobergarna, säger Olle Bergström, ordförande för medicinska kommittén.
Arbetet med införandet av vårdförloppen har i Region Kronoberg pågått sedan 2020. Främst har fokus legat på att se över processen för hur förloppen ska införas. Nu har man kommit vidare och flera förlopp är granskade.
Implementering blir en kunskapshöjning
Vårdförloppen är kopplade till diagnoser, och ett av de vårdförlopp som det under våren jobbats med är Höftledsartros-Primärvård. Catrin Mård är processledare för vårdförloppet:
För mig handlar vårdförlopp om att vi ska erbjuda bästa möjliga vård, en mer jämlik vård och samtidigt göra det lätt att göra rätt. Vi får en samlad kunskap att förhålla sig till, förbättrar våra indikationer och mätvärden för att kunna utveckla vården och höja lägstanivån.
Hon menar att implementeringen av vårdförloppen fungerar som kunskapshöjning för personalen, och med kontinuerlig rapportering till möjliga kvalitetsregister ska det bli enklare att mäta hur vården utvecklas, vilket ger en trygghet för patienterna.
I granskningen av vårdförloppet Höftledsartros har man bland annat sett att fler patienter med misstanke om artros ska träffa fysioterapeut för grundbehandling och att vi inte ska röntga för tidigt.
Fördelen med vårdförloppen är att fler professioner vet hur processen bör ser ut och gemensamt känner ansvar för att patientens process blir optimal.
Sammanhållen planering och ökad delaktighet
Helene Kratz är huvudprojektledare för programområde personcentrad vård inom Nära vård. Hon menar att ett viktigt syfte med vårdförloppen är att patienter ska uppleva en mer välorganiserad och sammanhållen process, utan till exempel onödig väntetid. Vårdförloppen utgår därför både från vårdens och patientens perspektiv.
Vårdförloppen ska kunna omfatta en större del av vårdkedjan. För att vårdförloppen ska bli sammanhållna har därför kommunen en viktig roll i arbetet och vi samarbetar nära i till exempel kartläggning av hur nuläget ser ut i förhållande till vad vårdförloppet kräver.
Vården ska upplevas som en helhet och patienkontrakt är en viktig del i de sammanhållna vårdförloppen. Patientkontrakt är en överenskommelse mellan patienten och vården och omfattar en gemensam planering över samtliga insatser. Det ska vara tydligt vad mitt nästa steg är, vad vården gör och vad jag själv kan göra men också vem jag kan vända mig till.
Läs mer här:
Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp
Fler artiklar och inslag om nära vård