Utbildning rättspsykiatri
På Kompetenscentrum Rättspsykiatri finns en samlad kompetens inom området rättspsykiatri. Vi kan erbjuda såväl standardiserade som skräddarsydda utbildningar, för såväl stora som små grupper – allt efter era behov. Nedan beskriver vi ett antal områden som vi kan erbjuda utbildningsinsatser inom.
Vårdgivare som erbjuder rättspsykiatrisk vård har att förhålla sig till de lagar som omfattas av Hälso- och Sjukvårdslagen men även Lagen om rättspsykiatrisk vård och Lagen om psykiatrisk tvångsvård. Dessa lagar ger ett ramverk för patientens vårdprocess, där olika bestämmelser påverkar patienten, personalen och arkitekturen samt hur dessa kan förhålla sig till varandra. Kompetenscentrum Rättspsykiatri erbjuder föreläsningar om olika faktorers påverkan på upplevelsen hos patienter och personal i rättspsykiatrisk vård. Föreläsningarna kan ses som ett möjligt diskussionsunderlag för faktorer som man behöver hantera och förhålla sig till, både som vårdgivare och som patient.
Rättspsykiatrisk vård är psykiatrisk tvångsvård för personer som har dömts till vård efter att ha begått ett brott, de som vårdas inom rättspsykiatrin har sällan önskat att få denna typ av vård och har ibland inte heller förmåga att förstå vad vården innebär, t ex p g a akuta sjukdomstillstånd. Inom svensk hälso- och sjukvård ställs krav på patientdelaktighet, men hur kan man arbeta med detta inom en verksamhet som är baserad på tvångsvård? Med utgångspunkt i aktuell forskning, nära samarbete med brukarföreningar och mångårig klinisk erfarenhet, kan vi erbjuda utbildningsinsatser inom området patientdelaktighet i rättspsykiatrisk vård.
Människor har en grundlagsskyddad rättighet att slippa bli frihetsberövad eller påtvingad kroppsliga ingrepp. Psykiatrin tillåts dock bryta mot dessa rättigheter med stöd av tvångslagstiftningen. Lagstiftningen är tydlig i regleringen av de formella tvångsåtgärderna, men det som inte sker inom ramen för de formella tvångsåtgärderna är desto otydligare. Studier visar att informellt tvång är mycket vanligt men att kunskapsnivån om fenomenet är låg. Vi kan uppfatta olika scenarier mycket varierande och det är inte alltid självklart att avgöra vart gränsen går mellan att till exempel övertala eller villkora. Patienter kan dessutom uppleva den här sorten av subtilt och informellt tvång som värre än den formella. Med hjälp av föreläsningar om tvångslagstiftning och uppgifter som utgår från patientfall erbjuder vi utbildningsinsatser för att medvetandegöra det informella tvånget samtidigt som vi försöker vägleda i alternativ.
Riskbedömningar är en viktig del av den rättspsykiatriska vården, som syftar till att identifiera patientens unika risk för olika typer av våldsbrott för att på så sätt kunna arbeta med att minska risker för framtida våldsbrott. Vi kan erbjuda såväl generell utbildning i riskbedömning, som utbildning i specifika metoder för riskbedömning.
På Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö arbetar vi med våldsriskbedömning i en flerstegsmodell – våldsriskscreening med hjälp av ett screeninginstrument som används för alla patienter och fördjupad riskbedömning för de patienter där en screening inte ger tillräcklig information för en rättvisande bedömning av de specifika våldsriskerna. På detta sätt riskbedöms alla patienter, samtidigt som mest fokus läggs på de patienter som uppvisar de mest komplexa våldsriskerna. Utbildning i metoden omfattar en halvdag och metoden riktar sig till att rättspsykiatrisk personal, oavsett utbildningsbakgrund.
Vi erbjuder utbildning i bedömning av skyddsfaktorer mot våldsrisk med stöd av det välvaliderade riskbedömningsstödet SAPROF. Utbildningen omfattar en heldag med teori och grupparbete med fallbeskrivningar och förutsätter en grundutbildning – och erfarenhet i att arbeta med våldsriskbedömning. SAPROF-manual ingår i utbildningspriset.
På Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö används en metod för våldsriskhantering där patienter tillsammans med vårdpersonal gör en riskhanteringsplan, för att kunna fokusera på och följa upp de insatser som kan ha bäst våldspreventiv effekt för den aktuella patienten. Metoden används i ett flertal rättspsykiatriska vårdverksamheter i Sverige och är under vetenskaplig utvärdering. Vi kan erbjuda dels översiktlig utbildning kring metoden, men också specifik utbildning i metoden.
Vi genomför utbildning i KBT, som vi skräddarsyr efter din verksamhet eller efter gruppens individuella behov. Vår utbildare är en kliniskt erfaren psykolog och psykoterapeut i kognitiv beteendeterapi. Vi kan förbereda introduktion till KBT, workshop eller utbildningar kring bedömning och behandling av enskilda diagnoser som din personal möter i sin vardag. Vi kan även erbjuda utbildning i KBT med hänsyn till olika diagnoser (ADHD, OCD, PTSD, psykossjukdomar, social fobi, personlighetsstörning och depression) eller gällande svårigheter som personalen möter i sin vardag såsom olika nivåer av ångest, fobier, sömnsvårigheter, stress, ilska samt känslor och känsloreglering.
Självskadebeteende är ett allvarligt och potentiellt livshotande beteende som dessutom är en av de starkaste riskfaktorerna för fullbordat suicid. Men vad är ett självskadebeteende? Hur vanligt är det och vad beror det på? Vad finns det för kända riskfaktorer för suicid? Hur kan man arbeta med suicidprevention inom forensiska miljöer och hur påverkar det oss som arbetar med det?
All framgångsrik behandling bygger på en noggrann kartläggning. Eftersom patienter inom rättspsykiatrisk vård har en komplex psykiatrisk problembild är det svårt att utan individuell anpassning använda genom forskning validerade behandlingsprogram riktade mot beroendeproblematik. För att kunna göra en sådan individuell anpassning så att behandlingen blir effektiv för den enskilde patienten, är det nödvändigt att göra en noggrann kartläggning av patientens beroendeproblematik. Personal som utför kartläggningar behöver handledning och stöd i processen.
ASI tillhandahålls av Socialstyrelsen och syftar till att mäta alkohol- och narkotikarelaterade problem. ASI missbrukskartläggning genomförs som en standardiserad intervju och används som underlag för utredning och uppföljning. Vi tillhandahåller handledning för utförare, utbildning för utförare samt utbildning för utbildare så kallad ”train the trainer”.
VRAPT, Virtual Reality Aggression Prevention Training, är en aggressionsbehandling som använder sig av Virtual Reality för att hjälpa individer att identifiera de situationer där de upplever aggression, och att hantera denna aggression utan att använda våld. VRAPT använder en specifik mjukvara, Social Worlds©, som möjliggör individuellt skräddarsydda rollspel mellan individ och behandlare. Utbildning i metoden omfattar 2 + 1 heldagar och användande av metoden kräver tillgång till mjukvaran Social Worlds©.
Anna Lindskog erbjuder föreläsningar om SRHR på uppdrag, exempelvis på teman om:
- Sexualitet och normer
- Hur samtala kring sexualitet och sexuell hälsa?
Att hjälpa personal att utveckla och bibehålla en god, vårdade relation och ett professionellt bemötande i relation till de vårdade personerna genom bemötandeutbildning kan därmed ses som grundläggande för den rättspsykiatriska vården. Tillsammans med brukarrepresentanter har Forskningsenheten vid Rättspsykiatriska regionkliniken tagit fram en personalutbildning i bemötande av personer som vårdas i rättspsykiatrisk slutenvård. Utbildningen omfattar teoretisk bakgrund samt praktiska rollspelsövningar, som kan genomföras med eller utan stöd av Virtual Reality. Fokus i utbildningen är på upplevelsebaserad inlärning (framförallt med rollspel) inom sju olika områden som brukarrepresentanter och vårdpersonal har identifierat som viktiga för bemötande av personer som vårdas inom den rättspsykiatriska vården.
Märta Wallinius
Profession: Enhetschef, Leg. psykolog, docent i rättspsykiatri
Erfarenhet: Har mångårig erfarenhet av att arbeta som klinisk psykolog, chef och forskare i rättspsykiatrisk verksamhet.
Kompetensområde: Våldsprevention, psykopatologi, Virtual Reality, riskbedömning, handledning, psykologisk behandling, undervisning, metodutveckling- och utvärdering, ledarskap, organisationsutveckling, tvärvetenskaplig forskning.
Sylwia Chlopicka
Profession: Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, specialist i neuropsykologi, specialist i forensisk psykologi samt fil dr
Erfarenhet: Har mångårig erfarenhet som psykolog med arbete av utredningar, riskbedömningar, bedömningar, behandlingar samt handledning. Har arbetat främst inom rättspsykiatrin men även med barn, ungdomar och vuxna inom psykiatrin.
Kompetensområde: Kognitiv beteendeterapi och psykiatri. Handledning, dvs. personalhandledning, psykoterapihandledning, utredningshandledning samt chefshandledning.
Natalie Laporte
Profession: Riskbedömare, Beteendevetare
Erfarenhet: Har arbetat med vård av rättspsykiatriska patienter med självskadebeteende och annan psykiatrisk- och beteendeproblematik. Bred erfarenhet av utvecklingsarbete och organisationsutveckling inom vården. Varit delaktig och lett utvecklingsarbeten inom missbruksvård, suicidprevention och generellt förbättringsarbete. Har en magisterexamen i rättspsykologi från Göteborgs universitet samt en doktorsexamen från Lunds Universitet 2022.
Kompetensområde: Självskadebeteende generellt. Självskadebeteende i forensiska miljöer. Suicidprevention och suicidriskbedömning. Vårdutveckling, utveckling av vårdprogram, organisationsutveckling, förbättringsarbete inom tvångsvård. Forskningsarbete, granskning av vetenskapliga manuskript, planering och utförande av forskningsstudier.
Jacob Jansson
Profession: Kriminolog, riskbedömare.
Erfarenhet: Har arbetat med vård av rättspsykiatriska patienter med självskadebeteende och annan psykiatrisk akutvård med särskilt vårdkrävande patienter. Varit med och tagit fram ett vårdprogram för våldsprevention vid kliniken. Arbetar numera främst med strukturerade professionella riskbedömningar för hot och våld. Erfarenhet av att utbilda i flera riskbedömningsinstrument såväl internt som externt för andra verksamheter. Är funktionsansvarig för område riskbedömning och brottskartläggning vid kliniken. Föreläser inom område rättspsykiatri och riskbedömning. Har en fil.kand. i kriminologi med inriktning rättssociologi från Lunds Universitet.
Kompetensområde: Riskbedömning, utveckling av vårdprogram, föreläsningar inom område riskbedömning och rättspsykiatri, certifierad utbildare i de strukturerade professionella riskbedömningsinstrumenten SARA:SV/SARA-V3 (bedömning av risk för upprepat partnervåld) samt PATRIARK:V2 (bedömning av risk för våld med hedern som motiv).
Johan Berlin
Profession: Psykolog, doktorand
Erfarenhet: Har arbetat som psykolog inom den rättspsykiatriska vården sedan 2017 och verksam som doktorand vid Lunds universitet på halvtid sedan 2019 med ett projekt som berör hantering av våldsrisk inom slutenvård.
Kompetensområde: Johans kliniska fokus och kompetens ligger främst inom området riskbedömning och hur man bedömer och behandlingsplanerar kring faktorer som samvarierar med ökad risk för våld hos rättspsykiatriska patienter. Johan är utbildad i professionella riktlinjer som berör våldsbrottslighet i allmänhet men också våld i nära relationer, stalking, psykopati samt hedersrelaterat våld. Utöver detta är han intresserad av bedömning av personlighetssyndrom och av personer som begått sexualbrott.
Anna Lindskog
Profession: Leg. arbetsterapeut och sexolog, MSc i sexologi och doktorand
Erfarenhet: Har arbetat inom rättspsykiatrin sedan 2006, är arbetsterapeut och har en master i sexologi. Handleder arbetsterapeuter och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Har tidigare arbetat som yrkeslärare på undersköterskeprogrammet vid Yrkesvuxutbildning. Gästföreläsare om sexuell hälsa på arbetsterapeutprogrammet vid Göteborgs universitet.
Kompetensområde: Arbetsterapeutiskt arbete inom rättspsykiatrisk verksamhet. MSc i sexologi och sedan 2021 doktorand vid Göteborgs universitet om Samtal om sexuell hälsa inom rättspsykiatrin.
Fernando Gonzalez Moraga
Profession: Psykolog, doktorand
Erfarenhet: Verksam som legitimerad psykolog vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö sedan 2016. Doktorand vid Institutionen för Kliniska Vetenskaper, Lund, Lunds universitet samt affilierad till Centrum för Etik, Juridik och Mental Hälsa vid Göteborgs universitet. Fernando har tidigare arbetat inom, bland annat, det forensiska området, exempelvis som forskningsassistent i Kriminalvården i Chile på ett projekt om psykopati och anknytning. Fernando har också erfarenhet av att arbeta med barn och deras familjer inom habiliteringsverksamhet i Sverige.
Kompetensområde: Fernandos forskningsintressen inkluderar aggression, psykopati och psykologisk bedömning och behandling med Virtual Reality inom rättspsykiatri.
Matilda Gustafsson
Profession: Beteendevetare och riskbedömare
Erfarenhet: Har arbetat med vård av rättspsykiatriska patienter som är särskilt vårdkrävande i över 10 år. Arbetet i dagsläget innefattar ett flertal olika arbetsområden, bl.a. implementering, utbildning och handledning av en metod för strukturerad riskhantering av våld. Har även varit med och tagit fram ett vårdprogram för våldsprevention samt ett för beroende/missbruk vid kliniken samt arbetar med annat utvecklingsarbete. Den huvudsakliga tjänsten utgörs främst av arbete med strukturerade professionella riskbedömningar för hot och våld. Arbetar även med samtalsstöd, -behandling, olika kartläggningar på en avdelning i klass 3 samt CRA klinikövergripande. Har en fil.kand. i vårdvetenskap från Högskolan Väst i Trollhättan, med kurser inom vårdvetenskap (psykiatri), socialt arbete och kriminologi.
Kompetensområde: Riskbedömning, strukturerat arbete med riskhantering av våld, utveckling av vårdprogram, CRA-terapeut, certifierad utbildare i de strukturerade professionella riskbedömningsinstrumenten SARA-V3 (bedömning av risk för upprepat partnervåld) samt PATRIARK:V2 (bedömning av risk för våld med hedern som motiv). Utbildar även i ASI som är en standardiserad bedömningsmetod i intervjuform som används främst i samband med beroendeproblematik.
Andreas Söderberg
Profession: Psykiatrisjuksköterska
Erfarenhet: Har arbetat i rättspsykiatrin sedan 2004, sjuksköterska sedan 2009. Grupphandleder sjuksköterskestudenter sedan 2015. Föreläser framför allt om den rättspsykiatriska processen, om skillnader mellan rättspsykiatri och kriminalvård och om bemötande på avdelningsnivå kopplat till olika diagnoser.
Kompetensområde: Den rättspsykiatriska processen, handledning, rättspsykiatri kopplad till vårdvetenskap. Doktorerar i vårdvetenskap med ett fokus på patientdelaktighet på olika nivåer i rättspsykiatrisk vård.
Jessica Revelj
Profession: Psykiatrisjuksköterska
Erfarenhet: Har arbetat som sjuksköterska inom rättspsykiatrisk heldygnsvård sedan 2013, därefter specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård 2017 och doktorand inom vårdvetenskap sedan år 2019. Förutom doktorandtjänstgöring även fortsatt klinisk tjänstgöring som sjuksköterska. Har inom kontexten främst arbetat med patienter med missbruk eller psykossjukdomar. Till viss del även arbetat med förändringsarbete på avdelningsnivå. Inom doktorandutbildningen läst kurs gällande vårdmiljö och aspekter som påverkar och påverkas av denna.
Kompetensområde: Rättspsykiatri utifrån omvårdnad/vårdvetenskap. Den fysiska (arkitektur) och psykosociala (bemötande, interaktioner) vårdmiljöns betydelse i rättspsykiatrisk kontext. Fokus för doktorandstudierna är kvinnor som erhåller rättspsykiatrisk heldygnsvård.
Martina Gajski Vidovic
Profession: Leg. psykolog, STP-psykolog i forensisk psykologi
Erfarenhet: Har mångårig erfarenhet som psykolog där hon har arbetat med utredningar, riskbedömningar, bedömningar, behandlingar samt handledning och konsultation. Har arbetat främst inom rättspsykiatrin och allmänpsykiatrin men även på BUP, mm.
Kompetensområde: Psykiatri. Rättspsykiatri. Specialiserad i olika typ av handledningar och konsultation, t.ex. personalhandledning, processhandledning, även CRA-handledning och handledning i spelbehandling. Inspirationsföreläsningar.