Intern chatt om Nära vård - frågor och svar

Fråga: 
Hur har man tänkt med RAK och administrativa arbetsuppgifter, det är många arbetsuppgifter som vi medicinska sekreterare kan göra åt vårdpersonalen men då måste vi vara många fler medicinska sekreterare? För tillfället hinner vi medicinska sekreterare inte med alla arbetsuppgifter som vi i dagsläget är ålagda att göra.

Svar från Lena andersson Nazzal: RAK innebär att alla ska arbeta på toppen av sin kompetens och bidra till helheten. En del arbetsuppgifter som idag görs av medicinska sekreterare kommer att minska t ex genom taligenkänning och digitala kallelser. Då frigörs tid som kan användas till andra arbetsuppgifter. På det sättet kan allas kompetens användas optimalt.

Fråga: 
Under vilket område kommer patientsäkerheten in i den nära vården? Är det under hälsofrämjande åtgärder och sjukdomsförebyggande åtgärder?

Svar från Roger O Nilsson: Tack för din fråga. Patientsäkerhetsfrågan kommer finnas med i alla våra områden. Vi ha med oss den i hela vårt utvecklingsarbete.

Fråga: 
Hur ska patienterna kunna få samma läkare vid återbesök när det är ont om läkare och tider?

Svar från Maria Wiltz: I första ska de patienter med komplexa behov ha möjlighet att träffa samma läkare, fast läkarkontakt. Medicinska sekreterare kommer förhoppningsvis att kunna avlasta läkare administrativa uppgifter och då ge läkarna mer tid att möta patienter.

Fråga:
Jag är övertygad om att all förändring startar "på golvet". Hur kommer ni att lyssna in medarbetarna som befinner sig längst ut, "på golvet" som faktiskt möter patienterna och de som vi ska samverka med, kommun och primärvård (om vi nu pratar om sjukhusvården). 

Svar från Magnus Frithiof: Vi kommer arbeta tillsammans med förändringen. Tillsammans tror jag är nyckelordet för att lyckas med en stor förändring.

Denna chatt är ju en del i dialogen, men personligen så skulle vi ju vilja ut mer i verksamheterna och ha dialog, men under rådande omständigheter så är vi ju begränsade. Sedan är det viktigt med dialogen på respektive arbetsplats kring omställningsarbetet.
Jag tycker absolut att du har en poäng med att vi alla måste ha tydligt klart för oss vilka vi är till för. Dels i ledningsgrupper, men också på arbetsplatser genom att ta tillvara på patienters och studenters förbättringsförslag. Vi har genomfört studiecirkel i ledningsgruppen för personcentrerad vård, men det finns absolut utvecklingspotential i ledningsgruppen och hela vår organisation.
Sedan tycker jag att vi behöver utveckla formerna för patientmedverkan i flera forum och det pågår projekt.

Fråga: 
Ni nämner att vi ska arbeta FÖR patienten ett antal gånger i filmen, men hur ska vi arbeta MED patienten i förändringsarbetet? Har ni någon patientrepresentant i ledningsgruppen? Hur fångas åsikter från patienter och närstående upp i förändringsarbetet?

Svar från Magnus Frithiof: För närvarande har vi ingen patientrepresentant i ledningsgruppen. I programorganisationen för omställningsarbetet kommer vi ha patientrepresentanter med i arbetet. Sedan tycker jag att vi kan bli bättre på att även som medarbetare sätta oss i medborgarperspektivet/patientperspektivet, eftersom vi också är medborgare och ibland patienter.

Fråga: 
Efter att ha sett er presentation och introduktion av er arbetsgrupp så funderar vi på vilka samarbetspartners som finns i kommunal verksamhet?

Svar från Roger O Nilsson: Tack för din fråga. Vi har sedan tidigare en nära samverkan och har olika grupperingar på olika nivåer. Vi har som exempel en gemensam ledningsgrupp för hälso och sjukvård och socialtjänst med bla socialchefer . Vi har tvärgrupper för att hantera bla äldrefrågor, barn och ungdomsfrågor mm . Vi avser även att utveckla denna samverkan så att vi tillsammans får bästa resultat av vår samverkan och det arbetet har vi precis börjat.

Fråga: 

Fråga:
Arbetsgruppen inom YH Region Kronoberg funderar på vilka kommande utbildningsbehov som kan finnas? Rätt utbildningsinsats kräver ett proaktivt agerande och vi undrar hur vi kan säkerställa att vi får signaler i god tid om framtida utbildningsbehov inom Yrkeshögskolan?

Svar från Roger O Nilsson: Vi har både kompetensväxling och kompetensförsörjning som viktiga delar tom ett särskilt område. Här är det dock viktigt att ni som arbetsgrupp kan ge en proaktiv signal inom vårt gemensamma system för att vi tillsammans ska sätta in rätt utbildningsbehov i tid.

Fråga: 
Angående RAK, ni säger att vi ska använda rätt kompetens till rätt uppgift i framtiden, vilket vi medicinska sekreterare har pratat om länge, men när vi nu inför digitala kallelser så tänker man direkt dra in på tjänster/budget. Hur tänker ni att vi ska kunna göra en uppgiftsväxling och RAK-arbeta och om ni samtidigt vill dra ner på tjänster?

Svar från Maria Wiltz: Hälso och sjukhusvården har stora besparingskrav. Vi måste hämta hem effekterna av digitala verktyg som frigör tid. På vilket det görs måste varje enskild verksamhet fatta beslut om. Det finns inga beslut om att dra in tjänster för medicinska sekreterare. Jag ser att de medicinska sekreterarna med stor fördel ska kunna ta över administrativa uppgifter från vårdpersonalen. Även patienterna borde kunna göra mer själva i framtiden.

Fråga: 
Vad kommer nära vård att innebära för oss inom habiliteringen? Hur kan det tänkas påverka oss lite mer konkret?

Svar från Lena Andersson Nazzal: Habiliteringen har redan mycket av det som ingår i nära vård så som personcentrering och besök i patienternas närmiljö. Digitalisering och RAK är delar som habiliteringen kommer att beröras av . Digitala verktyg kan användas mer i patientarbetet och RAK/uppgiftsväxling kan bidra till att alla kompetenser tas tillvara för våra patienter.

Fråga: 
Det finns ju goda exempel från tex Borgholm där man arbetar enligt "hemsjukhuset". Kommer det arbetssättet att finnas med i detta nya arbetssätt?

Svar från Magnus Frithiof: Vi kommer absolut att ta inspiration från bland annat hemsjukhuset i Borgholm och vi har positiva erfarenheter från vårt arbete på vårdcentralen i Ryd.

Fråga:  
Nära vård har goda mål utifrån de förutsättningar som kommer. Jag tänkte på kompetensförsörjningen som problem, hur arbetar Regionen med att säkerhetsställa en god försörjning av legitimerade hälso- och sjukvårdskuratorer? Under de närmaste 10 åren kommer ca 20% av hela RK:s kuratorskår gå i pension så det kommer bli problem med kompetensförsörjningen.

Svar från Tina Fogelklou: Tack för din fråga! I likhet med många andra yrkesgrupper har vi en stor pensionsavgång framför oss. Vad gäller kuratorer så är inte upplevelsen att just denna grupp är särskilt svårrekryterad i nuläget.

Ett viktigt fokus är den långsiktiga rekryteringsplan som regionen arbetar med, detta ur ett helhetsperspektiv.

Fråga: 
Primärvård (vårdcentraler) ska vara navet i nära vård tillsammans med kommunal hälso- och sjukvård. Skiljer vi dessa åt eller ingår båda delarna i primärvården? Med mindre resurser måste rätt insatser göras på plats direkt när vårdkedjan börjar med patienten, hur säkerställer vi detta? Kan en fast vårdkontakt även finnas i kommunen? En kommunal sjuksköterska kan ha bättre kännedom om en patient än på till exempel en vårdcentral. Kan personal i kommunen starta ett vårdförlopp och kan de göra några av de åtgärder eller insatser som ska göras i ett vårdförlopp? Insatser som redan finns hos patienter, såsom exempelvis trycksårsprevention - hur tar vi till vara den informationen så vi inte gör dubbelarbete?

Svar från Roger O Nilsson: Tack för din fråga. Du har många frågor in din fråga men ska försöka ge dig ett svar som täcker dessa viktiga bitar som du lyfter. Precis som du skriver ser vi att en fast vårdkontakt ska kunna finnas inom den kommunala hälso och sjukvården. Här kommer dock patientkontraktet vara en viktig bit för att få ihop en helhet kring den enskilde individen som har behov där flera parter är med. VI har en fördel i Kronberg att vi har samma journalsystem som våra kommuner och här avser vi att utveckla detta för att vi inte ska göra dubbelarbete och för att underlätta informationsgivning mellan huvudmännen, förstås efter samtycke, för att rätt insatser ska kunna ges. Vi är inte färdiga i alla detaljer utan det är denna resa vi behöver göra för att våra gemensamma resurser ska räcka till och därtill skapa trygghet för våra Kronobergare.

Fråga:
Hur ser stegen och prioriteringarna ut för implementeringen av reformen?

Svar från Magnus Frithiof: Vi kommer på kort sikt att ta fram åtgärder för 2021, men vi kommer samtidigt under våren att revidera/uppdatera Närmare Kronobergaren (vår utvecklingsstrategi) utifrån de nationella betänkanden som har kommit och våra lokala förutsättningar.

Fråga:
Kommer det att ske en dragning mot en horisontellt organiserad vård (liknande nya Karolinska) eller kommer den stuprörsformade/vertikala strukturen fortsatt att vara rådande?

Svar från Magnus Frithiof: Det finns ingen planering för att ändra organisationen till att likna Karolinska. Däremot är det ju alltid relevant att arbeta för att få ihop linjeorganisationen med patient process organisationen. I detta arbete är vi högst delaktiga i det nationella kunskapsstyrningsarbetet och i södra sjukvårdsregionen.

Fråga: 
Hej! Hur tänker ni kring Jourläkarcentralen i Ljungby? Sedan våren 2020 kan patienter i den västra delen av regionen inte få den nära vård som tidigare erbjudits.

Svar från Maria Wiltz: Under pågående pandemi har akutmottagningen i Ljungby varken personal eller lokalresurser för JLC uppdraget. De måste ha ett spår för smittsamma/misstänkt smittsamma och icke smittsamma patienter. Primärvården erbjuder mer distanskontakter och fysiska besök på JLC i Växjö. Beslutet gäller till den 31 augusti.

Fråga: 
Utifrån ett icke-pandemiläge, hur ser planen ut för JLC i Ljungby då? Kommer JLC att öppnas i samma format som det var tidigare?Finns det möjlighet att öppna JLC i Ljungby utanför akutmottagningen, tex på en av vårdcentralerna?

Svar från Maria Wiltz: Vi får återkomma i denna fråga när vi kan bedöma  förutsättningarna efter den 31 augusti.

Fråga: 
Om det finns förslag på digitala lösningar som kan bidra till en God och Nära vård. Hur kan vi i Kronoberg få del av de nya E-hälsa medlen? Och när i tid betalas dessa medel ut?

Svar från Roger O Nilsson:  Digitala lösningar är en del i vårt arbete med Närmare Kronobergaren. Hälso och sjukvårdsnämnden har beslutat om en handlingsplan för vårt arbete , lägger med en länk till den. När det gäller medlen för E hälsa finns de med i den Överenskommelse som kallas just Nära vård och dessa betalas ut under året

Handlingsplan, pdf, öppnas inytt fönster 

Fråga: 
För att kunna bedriva nära vård där primärvården ska vara navet behövs fler resurser och utökat ekonomiskt stöd. Hur tänker ni kring detta?

Svar från Roger O Nilsson: Tack för din fråga. För att göra primärvården till navet behöver vi göra en förflyttning var vården sker och i det innebär en ett förändringsarbete för såväl sjukhusvården som för primärvården. Rollen som nav är mycket central och då behöver vi skapa möjlighet för att kunna ta den samtidigt som våra totala resurser ska räcka till. Det handlar om att vissa patienter kan ta större eget ansvar, det handlar om att sjukhusvården kan stötta och göra vissa uppgifter , det handlar om att vi tillsammans med kommunerna skapar en sömlösvård där primärvården är navet kring den enskilde individen. Vi kommer därför successivt ändra våra arbetssätt som ex inom våra initiativ inom den digifysiska vården och den handlingsplan som är beslutad.

Fråga:
Hur ser ni på det faktum att vi behöver bli fler anställda för att kunna möta upp till allt fler Kronobergare?

Svar från Magnus Frithiof: Resursfrågan är sannerligen knepig. Vi vet redan idag att vi framöver kommer att få ännu svårare att rekrytera pga befolkningsutvecklingen. Prognosen är att vi kommer vara 600medarbetare färre till 2026. Nu kommer vi att ha begränsade budgetar utifrån skatteunderlag, men även om det inte var en utmaning så kommer inte medarbetare i arbetsförålder att räcka till för en utökning. Det är därför vi nu har möjligheten att hitta nya arbetssätt.

Fråga: 
Jag är för digitaliseringen på många sätt. I många fall är det bra, men inom vissa patientgrupper, jag tänker främst på äldre äldre, barnfamiljer med utländsk härkomst och hörselskadade barn, unga och vuxna samt döva, så är det inte alltid som digitala lösningar fungerar. Jag upplever också att flera föräldrar tycker att det är krångligt att logga in på 1177.se för att genomföra videomöten för sina barn. Hur ser ni att vi ska kunna möta upp dessa grupper på ett bra sätt framöver om allt större del av vården ska genomföras digitalt eller digifysiskt?

Svar från Magnus Frithiof: Digitala lösningar kommer vara en viktig åtgärd, men det är helt klart att vi i framtiden också måste kunna möta våra patienter på andra sätt.

Fråga: 
Finns det några planer på att utveckla appen "Min hälsa" så att föräldrar/vårdnadshavare kan genomföra vårdbesök för sina barn som ombud via appen? Jag tror att detta skulle underlätta för många då det blir allt fler familjer som istället för dator hemma enbart har iPad eller mobiltelefon?

Svar från Magnus Frithiof: Ja, det pågår ett arbete. Vet att det är på väg att öppnas nya möjligheter i vår plattform, men kan inte detaljerna kring detta. Vi är dock väl medvetna om behovet och aktiviteter pågår.

Fråga: 
Oftast pratas det om det nya akutsjukhuset i Växjö och dess framförande. Vi som arbetar i primärvården tycker att det först ska implementeras en God och nära vård då det ska vara första linjens vård. Ett eventuellt akutsjukhus bör ju vara en senare prioritet.

SVar från Maria Wiltz: Omställningen till den nära vården med primärvården som nav måste ske parallellt med planeringen för det nya akutsjukhuset i Växjö. Innehållet i den nära vården är en förutsättning för att dimensionera det nya sjukhuset på rätt sätt.

Fråga:
Inom primärvårdsrehab har vi goda erfarenheter av videobesök. När pandemin kom rivstartade vi. Många patienter uppskattar att kunna ses via mobilen, att inte behöva lämna arbetsplatsen och att inte behöva lämna återbud för att man är snuvig den dagen. Men vi har fortfarande många som tackar nej och vill ses fysiskt, eller som inte klarar tekniken. Tror att vi kommer behöva jobba mer med att erbjuda videobesök, för vi tycker att besöken blir riktigt bra utifrån förutsättningarna.

Svar från Annika Kahlmeter: Håller helt och hållet med dig om att vi behöver jobba mer med digitala besök. Det gäller att entusiasmera både medarbetare och patienter för detta. De flesta som har testat är väldigt nöjda!

Fråga: 
Kommer nära-vård-reformen att innebära att alla patienter (som nu är listade på en vårdcentral) också kunna välja att lista sig på en specifik läkare på vårdcentralen?

Svar från Magnus Frithiof: Nej, jag känner inte till att det finns några tankar vare sig nationellt eller lokalt. Däremot ska vi ju så klart försöka eftersträva en god kontinuitet. Jag tror framförallt att vi kan arbeta vidare med begreppet fast vårdkontakt (FVK). Personligen tänker jag att den yrkeskategori som arbetar närmast patienten kan/bör vara FVK.

Fråga: 
Vilka yrkeskategorier från vilka verksamheter ingår i projektledningsgruppen?

Svar från Roger O Nilsson: Tack för din fråga, lite osäker vad du åsyftar men jag svara så får du återkoppla om du menar något annat. Vi håller nu på och bygger en projektledning med en Programchef för hela arbetet med Närmare Kronobergaren. Inom dessa olika fokusområden kommer vi ha flera olika projektgrupper och här ser jag att vi kommer ha bred representation där medarbetare av olika kategorier kommer vara engagerade.

Fråga: 
I och med att primärvården kommer att behöva utgöra navet för den nära vården framöver undrar jag kring kompetensförsörjningen av specialister i allmänmedicin i primärvården.
- Hur många läkare arbetar i primärvården i Region Kronoberg i nuläget?
- I vilken takt beräknar/uppskattar ni att denna grupp behöver öka de närmaste åren?
Det finns ju lite intranätet, såsom ’Handlingsplan för kompetensförsörjning’ Kronoberg fram till 2025, som inte nämner inte något sådant (jag lyckas åtminstone inte utläsa det).

Svar från Roger O Nilsson: Tack för din fråga , jag ska försöka svara på dina frågor. Jag har tyvärr ingen total siffra offentliga och privata gemensamt på antalet läkare. Om Jag minns rätt har vi ca 40 färdiga specialister(offentliga ej med de privata VC) , 57 ST läkare varav 11 blir färdiga under 2021. Finns en tydlig handlingsplan för den offentliga PV för att vi ska möta behovet.

Fråga: 
I Ljungby eller rättare sagt i västra länsdelen erbjuds i dagsläget ingen rehabilitering för t ex strokedrabbade. Hur kan detta förbättras framöver och bli jämlikt över länet?? det blir långa resor för patienter att åka till Växjö och dagrehabpatienter som får remiss skriven till Växjö blir avvisade. Viktigt att ha med detta vid planering av lokaler osv för att möjliggöra närmare rehabilitering.

Svar från Maria Wiltz: Medicinkliniken Ljungby, rehabkliniken och lasarettsrehab har ett  pågående arbete för att komma fram till  hur vi på bästa sätt ska erbjuda våra patienter i länet en jämställd och jämlik vård gällande rehabilitering.  I arbetet ingår bl.a. strokepatienterna.