Nära vård

 

Kronoberg växer samtidigt som den medicinska och tekniska utvecklingen skapar nya möjligheter, behov och förväntningar. För att kunna möta utvecklingen och erbjuda en god vård nu och framöver, ställer Region Kronoberg om till nära vård - en satsning som tydligt involverar kronobergaren och förändrar hälso- och sjukvården i grunden. Tillsammans ska vi flytta vården närmare individen, både relationellt och i vår tillgänglighet.

Omställningen pågår just nu

Vårt fokus är att ge patienten en smidig resa i vården och en så bra upplevelse som möjligt. Det ska vara enkelt att få tillgång till rätt vård, på rätt plats och i rätt tid utifrån sitt unika vårdbehov. Konkret innebär omställningen bland annat att vi:

  • skapar mer flexibla vårdmöjligheter närmast individen – en förflyttning av vårdkontakter från sjukhus till primärvård till hemmiljö.
  • ökar den digitala tillgängligheten till vården och användningen av digitala stöd i vårdarbetet
  • fokuserar på förebyggande och hälsofrämjande insatser
  • tydligare samordnar vårdinsatser inom och mellan vårdverksamheter för att bättre möta individens hela vård- och omsorgsbehov  
  • stärker patienters och närståendes möjligheter att vara aktiv i planeringen och genomförandet av den egna vården
  • effektiviserar vårdens resurser

Hälso- och sjukvårdens utvecklingsstrategi, Närmare kronobergaren, utgår från invånarnas behov och vägleder resan mot den nära vården.

Utvecklingsstrategin

 

Nära vård är ett sätt att tänka, ett förhållningssätt kring hur vi organiserar och arbetar med hälso- och sjukvård med utgångspunkt i patienters och brukares individuella behov och förutsättningar. Nära vård är inte en ny organisationsnivå eller en ny benämning på dagens primärvård.

En förändring av vårdens strukturer

Nära vård innebär en strukturell förändring av hälso- och sjukvården, där mer vård ska bedrivas i öppna och flexibla vårdformer oavsett var individen befinner sig.

En kulturell förändring

Nära vård innebär en kulturell resa för både medarbetare och invånare, som bland annat handlar om att tydligare göra patienten till medskapare i sin egen vård, förändra arbetssätt och nya sätt att söka och ta del av hälso- och sjukvård.

Som invånare ska du känna dig trygg med att få vård när du behöver det. Det ska vara enkelt att komma i kontakt med vården och du ska uppleva att det finns en större flexibilitet utifrån dina behov. Det ska till exempel finnas digitala tjänster som underlättar din kontakt med vården och som möjliggör nya vårdformer, som komplimenterar det fysiska mötet. Det kommer också att finnas tydligare stöd och verktyg för dig, så att du kan främja din egen hälsa.

Som patient ska du ha goda möjligheter att vara delaktig i din egen vård och känna att du kan ta ett större ansvar om du vill. Du ska känna att vårdpersonalen lyssnar in dina tankar och idéer och att du har en god bild av vad som ska hända nu, i ditt nästa steg och vad du själv kan göra. Som patient ska du också tycka att den vård du får håller hög kvalitet och att du blir väl omhändertagen i kontakten med vården. Det ska finnas ett helhetstänk runt din vård och du ska inte behöva känna till organisatoriska gränser.

Patientens delaktighet kommer att fortsätta öka och stärka dig i ditt arbete. En viktig del i ditt arbete kommer att handla om att möjliggöra för patient och närstående att kunna vara en resurs i sin egen vård. Det gör du bland annat genom att tydligt involvera dem i utformningen och genomförandet av vården. Du gör det också genom att lägga stort fokus på förebyggande och hälsofrämjande insatser, och erbjuda ett bra stöd för egenvård.   

Digitala verktyg och vårdformer kommer att vara en naturlig del i ditt arbete.

Som medarbetare kommer du att vara en viktig del i helheten runt patienten. Du kommer tydligare att samarbeta över verksamhets- och organisationsgränser för att kunna bidra till att hålla ihop och stötta patientens hela väg genom vården.

  • Kronobergs invånare blir fler och äldre vilket leder till ett ökat vårdbehov: Fram till år 2027 väntas befolkningen öka med 10 procent och antalet invånare som är över 80 år kommer att vara 4000 fler jämfört med 2017.
  • Utmaningar med kompetensförsörjning: Andelen kronobergare i arbetsför ålder ökar inte i samma takt som övriga åldersgrupper. Dessutom kommer cirka en fjärdedel av medarbetarna i Region Kronoberg att gå i pension fram till 2027. Prognosen visar att Region Kronoberg kommer att sakna cirka 600 medarbetare år 2027.
  • Medicinsk och teknisk utveckling ger nya möjligheter att behandla/erbjuda vård 
  • Invånare har högre förväntningar på delaktighet, tillgänglighet och flexibilitet än vad vi kan erbjuda idag. 
  • Vi måste skapa en långsiktigt hållbar ekonomi

Hälso- och sjukvårdens viktigaste framtidsfråga handlar om omställning till nära vård. Resan pågår just nu och är komplex. Den innebär både att vårdens strukturer och kultur behöver förändras. Men vad betyder det egentligen? Vad är nära vård och hur påverkas du och din enhet?

Här hittar du olika stöd för samtalet på din arbetsplats i syfte att öka kunskapen och medvetenheten om vart vi är på väg och varför.

Dialogkort

Dialogkorten finns i printat och digitalt format. Hälso- och sjukvårdens utvecklingsstrategi Närmare kronobergaren utgör en röd tråd genom materialet som är indelat i följande kategorier:

  • Övergripande frågor om nära vård
  • Utvecklingsstrategins fyra strategiska inriktningar
  • Fiktiva patientberättelser

Gör så här:

  • Välj ett upplägg som passar din arbetsplats – använd printad eller digital kortlek, välj ut de frågor som passar er, blanda från olika kategorier eller dela upp och fördjupa er inom en kategori i taget.
  • Om du väljer printat format: skriv ut på dubbelsidigt papper (inställning: vänt längs med långsidan), eller beställ kopiering.
  • Det finns förstås möjlighet att komplettera med egna frågor.

Kortlek print, pdf öppnas i nytt fönster

Digital kortlek, Powerpoint öppnas i nytt fönster

Presentationsmaterial

Omställningen till nära vård i Region Kronoberg, PowerPoint, öppnas i nytt fönster

Film om nära vård, via SKR:s hemsida, öppnas i nytt fönster

Vad innebär nära vård?

Varför behöver vården förändras?

Vad innebär nära vård konkret för min verksamhet?

Vad ingår i begreppet primärvård när vi pratar omställning till nära vård och primärvården som nav?

Vad skiljer omställningen till nära vård från de utvecklingsarbeten som redan pågår i samma anda - vad är nytt?

Hur hänger nära vård ihop med hälso- och sjukvårdens utvecklingsstrategi Närmare kronobergaren?

Är tanken att digitalt ska ersätta det personliga mötet mellan vård och individ?

Hur ska mer vård kunna förflyttas till primärvården utan att mer resurser tillskjuts?

Hur ska omställningen till nära vård gå till?

Hur hålls omställningen ihop på övergripande nivå?

Hur är den övergripande programorganisationen tänkt att fungera, vilka sitter med där?

Hur blir vårdverksamheten involverad i omställningen?

Vi har förslag på utvecklingsarbete som ligger i linje med nära vård på min enhet, hur tar vi dem vidare?

Hur involveras invånare och patienter i omställningen?

Hur involveras kommunerna?

När ska omställningen till nära vård vara klar?

Finns det stöd för dialog om nära vård?

Vad innebär nära vård?

Nära vård är ett begrepp som beskriver målbilden för utvecklingen av hälso- och sjukvården i Kronoberg och nationellt. Det omfattar hela hälso- och sjukvården och kan enklast förklaras som ett nytt förhållningssätt kring hur man bedriver och ta del av hälsa, vård och omsorg. Där kärnan handlar om att tydligare utgå från patientens individuella behov och förutsättningar.

Men det handlar också om förändring av vårdens strukturer – en förflyttning av vård från sjukhus – till primärvård – till hemmiljö och att stärka samordningen mellan primärvård, specialistvård och kommunal vård och omsorg, att öka flexibilitet och tillgänglighet och att tydligare fokusera på hälsofrämjande och förebyggande insatser.

Varför behöver vården förändras?

Vården utvecklas i snabb takt, vilket skapar möjligheter men också nya behov och förväntningar. Nya behandlingsmetoder, mediciner och ny teknik innebär att vården kan göra allt mer för fler. Det gör att fler kan leva med kronisk sjukdom, att vi lever längre och att fler kan ha ett gott liv högre upp i åldrarna. Utvecklingen innebär också andra förväntningar på tillgänglighet och att kunna vara delaktig.

Samtidigt ökar inte andelen invånare i arbetsför ålder i samma takt som övriga befolkningen och vårdbehovet. För att kunna ta vara på de möjligheter som utvecklingen för med sig och få vårdens resurser att räcka till behöver vården ställa om.

Vad innebär nära vård konkret för min verksamhet?

Det är omöjligt att ge ett övergripande svar som passar för alla verksamheter. Omställningen påverkar hela hälso- och sjukvården, men olika mycket och på olika sätt. Utifrån den övergripande målbild som finns för nära vård behöver varje enskild verksamhet bryta ner vad det betyder för just dem och tydliggöra vad som eventuellt redan pågår i linje med nära vård, vad man behöver göra mer av, börja göra och kanske också sluta göra. 

Vad ingår i begreppet primärvård när vi pratar omställning till nära vård och primärvården som nav?

Primärvård innefattar så klart våra vårdcentraler och primärvårdsrehab. Men målbilden för nära vård omfattar även kommunal hälso- och sjukvård, socialtjänst, omsorg och skola. 

Vad skiljer omställningen till nära vård från de utvecklingsarbeten som redan pågår i samma anda - vad är nytt?

En viktig del handlar om att genomför många av de bra utvecklingsarbeten som redan pågår i verksamheten, till exempel patientkontrakt, utvecklingssteg i riktning mot personcentrering, digitala kliv och så vidare. Men för att förflytta vården enligt målbilden för nära vård behövs mer. Vi behöver identifiera och genomföra fler utvecklingsarbeten, göra det mer strukturerat, standardiserat och utifrån ett större helhetstänk runt patienten/invånaren. Som en avgörande del i detta behöver vi samarbete över verksamhets- och organisationsgränser på ett annat sätt än vi gör idag.

Hur hänger nära vård ihop med hälso- och sjukvårdens utvecklingsstrategi Närmare kronobergaren?

Det hänger väldigt tätt ihop. Målbilden för den vård vi ska bedriva är Nära vård. Närmare kronobergaren är Region Kronobergs övergripande strategi för hälso- och sjukvårdens utveckling mot målbilden.   

Är tanken att digitalt ska ersätta det personliga mötet mellan vård och individ?

Nej. Det stämmer att digitala verktyg och stöd kommer att skapa nya möjligheter att erbjuda och ta del av vård. Men det ska vara ett komplement i vården. Målbilden innebär digitalt när det går och fysiskt när det behövs. Det kommer aldrig kunna vara en lösning för alla.

Vi ska dra större nytta av digitaliseringen för att kunna bli mer flexibla och bättre möta individens behov och för att underlätta och effektivisera vårdarbetet.

Hur ska mer vård kunna förflyttas till primärvården utan att mer resurser tillskjuts?

Omställningen innebär att vi ska förändra organisation och struktur för hur vi arbetar och erbjuder vård. Samtidigt som primärvården ska ta ett större ansvar så ska viss vård förflyttas till hemmiljö och individen ska ges större möjligheter att kunna ta ansvar för sin vård och hälsa.

Att göra primärvården till nav i den nära vården är inte bara nuvarande primärvårds uppgift att lösa. Det är ett gemensamt uppdrag som även involverar andra vårdverksamheter inom och utom regionens organisation.

Hur vi utformar primärvården som nav kommer att avgöra vilka resurser som krävs.

Hur ska omställningen till nära vård gå till?

Omställningen är omfattande och komplex vilket gör att det inte finns, och inte kommer finnas, ett enkelt svar på frågan. Även om det finns en struktur för arbetet så kommer delar i huret växa fram under arbetets gång av oss tillsammans.

Övergripande leds arbetet av hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp. Som stöd till ledningsgruppen och till verksamheten i omställningsarbetet finns ett omställningsprogram som utreder frågor inför beslut i ledningsgruppen och håller ihop övergripande initiativ och projekt utifrån den handlingsplan som finns för omställningen.

Arbetet inom omställningsprogrammet sker i fyra programområden: Personcentrerad vård, Digifysisk vård, Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande vård samt Kompetens. Representanter från verksamheten är kopplade till omställningsprogrammet och finns också med i de enskilda projekt som genomförs, tillsammans med annan lämplig kompetens i regionen. Avgörande samverkansparter i genomförandet är också kommuner, patienter och invånare.

En annan nivå av hur handlar om vad respektive verksamhet behöver göra utöver det som sker i de övergripande projekten. Konkretisering av vilka kliv respektive verksamhet behöver ta utifrån målbilden måste ske lokalt – inom verksamhetsområdet, kliniken och enheten. Vad som behöver göras och hur man lämpligast gör det kommer att vara väldigt olika eftersom verksamheterna är olika. Vad nära vård innebär och vilka steg som behöver tas är till exempel väldigt olika mellan en vårdcentral, rättspsykiatrin, eller IVA.

Förbättringsidéer och förslag på initiativ kopplat till nära vård som berör flera verksamhetsområden lyfts till omställningsprogrammet, medan lokala utvecklingsidéer kan lyftas och genomföras direkt i verksamheten efter avstämning med verksamhetschef. Resurser prioriteras i första hand till de övergripande projekt som genomförs inom omställningsprogrammet. 

Hur hålls omställningen ihop på övergripande nivå?

Omställningen leds av hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp på uppdrag av den politiska ledningen. Omställningsprogrammet för nära vård stöttar ledningsgruppen genom att hålla ihop de övergripande initiativ och projekt som genomförs i omställningen.

Hur är den övergripande programorganisationen tänkt att fungera - vilka sitter med där?

Omställningsprogrammet är ett stöd till hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp och verksamheterna i omställningen till nära vård. De arbetar på uppdrag av ledningsgruppen och gör en första analys av förslag på utvecklingsinitiativ i dialog med verksamhetsrepresentanter och annan relevant kompetens, utformar förslag till projektdirektiv, håller ihop och stöttar de övergripande projekt som genomförs.

Programledningen består av Magnus Frithiof programchef, Hanna Lunding samordnare och huvudprojektledare: Frida Holm Johansson (personcentrerade vård), Angelica Arvidsson (Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder), Johan Thulin (Digifysisk vård) samt Mirsada Myrskog Rizvanovic (Kompetens).

Till programorganisationen knyts även verksamhetsrepresentanter som är bryggan till verksamheten, stödfunktioner såsom till exempel verksamhetsutveckling, ekonomi, HR och kommunikation.

Hur blir vårdverksamheten involverad i omställningen?

Representanter utsedda av respektive verksamhetsområdeschef är med i omställningsprogrammets arbetet med att bedöma och ta fram projektdirektiv för de utvecklingsarbeten som ska genomföras övergripande. I de projektgrupper som sedan bildas för att driva olika projekt framåt - från direktiv till genomförande, finns också representanter från lämplig verksamhet med och har en tydlig roll. 

Vi har förslag på utvecklingsarbete som ligger i linje med nära vård på min enhet, hur tar vi dem vidare?

Förbättringsidéer och förslag på initiativ kopplat till nära vård som berör mer än ett verksamhetsområde ska lyftas till omställningsprogrammet, medan lokala utvecklingsidéer kan lyftas och genomföras direkt i verksamheten efter avstämning med verksamhetschef. Resurser prioriteras i första hand till de projekt som genomförs inom omställningsprogrammet. 

Hur involveras invånare och patienter i omställningen?

Invånare, patienter och närstående kommer att vara viktiga för att vi ska kunna ställa om vården på rätt sätt så att det möter behoven och underlättar för dem i kontakten med vården. De ska tydligt involveras på olika sätt i de utvecklingsprojekt som genomförs - både på mer övergripande nivå och lokalt i verksamheterna.

De har också varit involverade när hälso- och sjukvårdens utvecklingsstrategi togs fram. Den är uppbyggd utifrån invånarens behov, bland annat genom samtal med cirka 450 Kronobergare.  

Hur involveras kommunerna?

Nära vård är en utveckling som sker både på lokal, regional och nationell nivå. Nära vård är också målbilden för kommunal hälso- och sjukvård, omsorg, socialtjänst och skola. För att kunna göra insatser för att möta individens hela vård och omsorgsbehov behöver alla dessa aktörer samverka. Samarbetet med länets kommuner håller på att byggas upp. På ledningsnivå sker samarbete genom länets ledningsgrupp och i de konkreta utvecklingsprojekten kommer också kommunerna involveras.

När ska omställningen till nära vård vara klar?

Hälso- och sjukvårdens utvecklingsstrategi Närmare kronobergaren har perspektivet 2030, vilket också är målet för många av de konkreta förändringskliv som omställningen till nära vård innebär. Samtidigt innebär nära vård en ständig utveckling som behöver fortsätta utan slut.

Finns det stöd för dialog om nära vård?

Det finns presentationsmaterial som beskriver målbilden för nära vård – Powerpoint och film. Det finns också en mängd dialogkort att använda som utgångspunkt i samtalen på arbetsplatsen.

Till dialogmaterial

Nyheter om Nära vård

Mikael och Magnus skakar hand.

Arbetet för god och nära vård har fått medel från Familjen Kamprads stiftelse

17 maj 2022

Familjen Kamprads stiftelse bidrar med 3 500 000 kronor till det pilotprojekt som Region Kronoberg, Ljungby kommun och Campus Ljungby inlett kring god och nära vård.

Region Kronoberg är med och arrangerar internationell vård- och omsorgskonferens

7 april 2022

Den 20 - 22 juni 2022 äger den internationella vård- och omsorgskonferensen International Forum on Quality and Safety in Healthcare rum i Göteborg.

Nu ändrar vi perspektiv – för att komma närmare dig!

4 april 2022

Nästa gång du söker vård kanske den känns lite närmare. Vi ställer nämligen om till något som kallas nära vård – ett steg i taget.

Äldre man som motionerar i naturen och sträcker upp händerna över huvudet.

Ny remiss leder till diagnos och behandling i rätt tid

15 februari 2022

Det första personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet är infört i Region Kronoberg, nämligen reumatoid artrit, även kallad ledgångsreumatism. Vid misstanke att en patient har reumatoid artrit ska...

Kontakt

Magnus Frithiof

Programchef

  • E-post: Det här är en e-postadress
  • Telefon: 0470-58 61 88, 0709-84 44 91

Senast uppdaterad: 21 april 2022