Disinhibition - från beteende till neurobiologi

Bakgrund

Disinhibition kan beskrivas ett personlighetsdrag som gör att man tenderar att “ta foten från bromsen”. Disinhibition kan höja risken för många av de beteenden och diagnoser präglade av nedsatt impulskontroll som vi ser inom rättspsykiatrin, till exempel aggression och reaktivt våld, och olika personlighetsstörningar. Eftersom disinhibition sträcker sig över diagnostiska gränser berör det en stor andel av de mest svårhanterliga och resurskrävande patienterna inom rättspsykiatrin - men begreppet är också relevant både inom Kriminalvården och hos den allmänna befolkningen. Disinhibition är till exempel också kopplat till ökat alkohol- och drogbruk.

Syfte

Projektets syfte är att undersöka olika beteenden kopplade till disinhibition och särskilt vad hjärnans roll i dessa beteenden är. I fyra delstudier studeras disinhibition med olika metoder, hos rättspsykiatriska patienter, Kriminalvårdsklienter, och unga vuxna ur den allmänna befolkningen. Förhoppningen är att projektets resultat på sikt kan användas för att utveckla metoder för tidigt upptäckt av disinhibition, och för att ta fram olika insatser för att motverka många av de beteenden som är kopplade till disinhibition.

Metod

I projektet används flera tekniska och statistiska metoder. Kognitiva test kombineras till exempel med hjärnavbildning, med både single-photon emission computed tomography (SPECT) och funktionell och anatomisk magnetresonanstomografi (MRI). Vidare används Elektroencefalografi (EEG) för att studera hjärnans aktivitet på millisekundnivå. Självskattningsformulär, kliniska skattningar, och diagnos- och läkemedelsinformation bidrar också till ett brett och detaljerat datamaterial.

Resultat

Preliminära resultat visar att även om disinhibition är ett brett och inte tydligt definierat begrepp är beteenden karaktäriserade av disinhibition associerade med flera olika former av neurokognitiva och neurobiologiska variationer.

Betydelse

Projektet syftar till att skapa kunskap för att, i ett längre perspektiv, kunna finna nya sätt att identifiera, behandla och på sikt förhindra utagerande psykisk ohälsa. Projektets bredd gör det relevant både för rättspsykiatrin, men också Kriminalvården och den allmänna befolkningen. Inom rättspsykiatrin är patienter med starka drag av disinhibition ofta svårhanterliga och resurskrävande. Det saknas fortfarande kunskap om hur dessa patienter bäst ska behandlas. I den allmänna befolkningen är disinhibition kopplat till ökat alkoholbruk. Utifrån ett lokalt perspektiv kan projektets resultat användas vid ökad samverkan mellan psykiatrin, rättspsykiatrin och den nystartade missbruks- och beroendemottagningen i Region Kronoberg. Behovet av kunskap om missbruk och utagerande psykisk ohälsa är stort inom dessa verksamheter.

Tidsplan
Manusförfattande 2016–2020
Dataanalys 2016–2020
Datainsamling 2017–2019
Publicering 2018–2020

Forskargrupp
Carl Delfin, fil. mag. psykologi, beteendevetare, doktorand
Centrum för etik, juridik och mental hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 
Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö

Peter Andiné, docent, överläkare
Centrum för etik, juridik och mental hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Rättspsykiatri Rågården, Västra Götalandsregionen  
Rättsmedicinalverket

Märta Wallinius, med. dr., leg. Psykolog
Centrum för etik, juridik och mental hälsa, Sahlgrenska akademin
Göteborgs universitet
Inst. för kliniska vetenskaper, Lund, Avd. för barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet
Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö

Malin Björnsdotter, med. dr., civ. Ing.
Centrum för etik, juridik och mental hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Centrum för social och affektiv neurovetenskap, Linköpings universitet

Samverkan
Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö
Centrum för etik, juridik och mental hälsa (CELAM) vid Göteborgs universitet
Rättspsykiatri Rågården, Västra Götalandsregionen

Finansiering
Projektet finansieras av Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö samt genom FoU-medel från Region Kronoberg, Södra sjukvårdsregionen, och ALF Västra Götaland.