Självriktad och utåtriktad aggressivitet

Bakgrund

Rättspsykiatriska patienter uppvisar, utöver en varierande psykisk och social problematik, en ökad benägenhet för såväl självriktad som utåtriktad aggressivitet. Både utåtriktad och självinriktad aggressivitet betraktas som folkhälsoproblem och medför allvarligt lidande för enskilda individer och betydande kostnader för samhället. Därför är behovet av fördjupad kunskap som kan vägleda interventioner stort. Fortfarande saknas fördjupad kunskap om vad som driver dessa beteenden hos rättspsykiatriska patienter och vilken funktion dessa beteenden kan fylla för individen.

Syfte

Syftet är att undersöka självriktad och utåtriktad aggressivitet och därtill samvarierande faktorer hos rättspsykiatriska patienter och även att validera självskattningsformulär som kan vara till nytta i utvärdering av dessa beteenden.

Metod

Studien innefattar en konsekutiv kohort av 100 rättspsykiatriska patienter. Datainsamlingen genomförs genom självskattning, journalgranskning samt kompletterande strukturerad intervju. Datainsamling beräknas vara slutförd 2019 och vidare analyser kommer att genomföras under våren 2020.

Resultat

Preliminära resultat visar att förekomsten av självskadebeteende och suicidala beteenden är förhöjd inom forensiska grupper. Resultaten visar också att majoriteten av deltagarna har vuxit upp under försvårande omständigheter med missbruk, våld i hemmet samt haft en turbulent skolgång med bland annat mobbing och skolk.

Betydelse

Denna studie är betydelsefull såväl ur ett folkhälsoperspektiv som ur ett kliniskt perspektiv då självriktad och utåtriktad aggressivitet utgör folkhälsoproblem som leder till allvarligt lidande för enskilda individer och betydande kostnader för samhället. Studien ger möjligheter att undersöka dessa beteenden på ett fördjupat plan, vilket ger möjlighet till identifiering av funktionella interventioner som skulle kunna minska självriktad och utåtriktad aggressivitet hos rättspsykiatriska patienter. På detta sätt kan aktuell studie leda till möjligheter att optimera vårdinsatser för patienter med särskilda vårdbehov och svår psykisk ohälsa, och därigenom i förlängningen förhoppningsvis minska lidande hos patienten och underlätta samhällets resursanvändning vid rehabilitering/habilitering av dessa individer.

Tidsplan
2015 Planering av forskningsstudie
2016 Start datainsamling
2020 Avslut datainsamling
2020 Författande av manuskript kopplade till forskningsstudien

Forskningsledare
Märta Wallinius, leg. psykolog, docent, Rättspsykiatriska Regionkliniken, Växjö och Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet.

Forskargrupp
Natalie Laporte, beteendevetare, doktorand, Rättspsykiatriska Regionkliniken, Växjö och Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet.

Johan Berlin, leg. psykolog, doktorand, Rättspsykiatriska Regionkliniken, Växjö och Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet.

Handledare
Sofie Westling, leg. läkare, medicine doktor, Region Skåne och Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet.

Professor Åsa Westrin, leg. Läkare, Professor, Region Skåne och Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds Universitet.

Andrejs Ozolins, leg. psykolog, Docent, Institutionen för psykologi, Linnéuniversitetet.

Samverkan
Rättspsykiatriska Regionkliniken Växjö

Lunds Universitet; Region Skåne; Linnéuniversitetet

Centrum för etik, juridik och mental Hälsa (CELAM)

Finansiering
Projektet är en del av det FORTE-finansierade forskningsprojektet FOR-Evidence, men finansieras också av Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö, Centrum för etik, juridik och mental Hälsa (CELAM) samt genom FoU-medel från Region Kronoberg och Södra sjukvårdsregionen.