USEFOR

Bakgrund

Enligt svensk hälso- och sjukvårdslag (Patientlagen §5) ska vården verka för patientdelaktighet och vården ska utgå från patientens vilja. Rättspsykiatrisk vård utgår från samma lagar som styr all sjukvård men har tilläggslagar som styr tvångsvården. Tvångsvård och patientdelaktighet har en naturlig motsättning, vilket medför särskilda och ännu outforskade utmaningar inom den rättspsykiatriska vården.

Det finns gott om stöd för att patientdelaktighet generellt i vården är bra och gynnar patienten. I SBU-rapporten 287/2018 framgår i en systematisk översikt över svenska kvalitativa studier avseende patienters upplevelse av rättspsykiatrisk vård att patienterna upplever en utsatthet och en brist på delaktighet och autonomi. Forskningen inom detta område är dock ytterst knapphändig.

Syfte

Det övergripande syftet i projektet är att beskriva hur patientdelaktighet kan förstås och tillämpas utifrån kontexten rättspsykiatri, där individer är överlämnade till tvångsvård, eller där anstaltsplacerade individer befinner sig tillfälligt delar av sin verkställningstid.

Metod

Övervägande kommer projektet bestå av olika intervjustudier. I första studien intervjuas personal om hur de arbetar med patientdelaktighet. I den andra studien intervjuas patienter och hur de upplever delaktighet. Tredje studien fokuserar på hur patienter upplever sin medverkan i förvaltningsrätt. Den sista kommer att undersöka hur vårdrelation och vårdkvalité samvarierar med upplevd delaktighet hos patienter och personal, detta med hjälp av frågeformulär.

Resultat

Datainsamling pågår och resultaten kommer att presenteras i vetenskapliga tidskrifter efter hand.

Klinisk relevans

Projektets har stor klinisk relevans då delaktighet är ett så etablerat begrepp i hälso- och sjukvården och det förväntas att även rättspsykiatrisk vård ska arbeta för patientdelaktighet, ämnet är understuderat och de få studierna som är gjorda visar att delaktighet och autonomi erfars som bristfällig av patienterna. I fler och fler regioner diskuteras personcentrerad vård i allt större utsträckning, även i den rättspsykiatriska vården. Eftersom delaktighet i form av delat beslutsfattande är en så central del av att arbeta personcentrat, tillsammans med det uppenbara motsatsförhållandet mellan tvångsvård och delaktighet som finns inom rättspsykiatrin, är det mycket angeläget att ämnet studeras för att personcentrerad vård ska kunna implementeras anpassat efter de förutsättningar som faktiskt är möjliga.

Tidsplan
Datainsamling 2019–2022. Vetenskaplig bearbetning, analys och publicering 2019–2026.

Forskningsledare
Ulrica Hörberg, leg. sjuksköterska, docent, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linneuniversitetet Växjö.

Forskargrupp
Andreas Söderberg, leg. sjuksköterska, doktorand, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linneuniversitetet Växjö, Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö.

Märta Wallinius, med.dr., leg. psykolog, Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö, Region Kronoberg och Inst. för kliniska vetenskaper, Lund, Avd. för barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet.

Mikael Rask, leg sjuksköterska, docent, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linneuniversitetet Växjö.

Christian Munthe, Professor, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs Universitet.

Samverkan 
Centrum för etik, juridik och mental hälsa (CELAM)

Rättspsykiatriska regionkliniken Vadstena

Linneuniversitet

Finansiering
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd

Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö.