Taligenkänning

Taligenkänning innebär att tal översätts direkt till text. Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp har beslutat att taligenkänning ska breddinföras i hela Region Kronoberg, med start i oktober 2021. Målet är att 80 procent av alla journalförare inom sjukhusvård, primärvård, psykiatri och rättspsykiatri ska använda taligenkänning hösten 2024.

Nytt inom taligenkänning

Steg 2 och 3 införanderutin har slagits ihop. Det har tydliggjorts att alla användare har möjlighet att gå den utbildningen som hålls av VIS samt att det nu är möjligt att använda headset istället för diktafon när man taligenkänner.

Steg 2 och steg 3 av införanderutinen är uppdaterad 22 juni. Ändringarna rör utbildningsförfarandet, från och med nu anmäler man sig via kompetensportalen. 

Utbildning taligenkänning i kompetensportalen (öppnas i nytt fönster)

Simon Stegelind, ST-läkare specialistpsykiatrin, berättar om hur han jobbar med röststyrning i taligenkänningen. 

Se filmen här:

Röststyrning taligenkänning med Simon Stegelind, intern länk, öppnas i nytt fönster

Nu finns en utbildningsfilm i vårddokumentation i Kompetensportalen: Lär dig dokumentera systematiskt i patientjournalen. Utbildningen riktar sig till alla som journalför i Cosmic. För de som ska börja använda taligenkänning och är ovana vid att journalföra är filmen avsedd att titta på innan man går utbildning i taligenkänning. Förslagsvis kan filmen vara del av ett APT eller liknande.

Utbildningen i Kompetensportalen (öppnas i nytt fönster)

Berättelser från våra verksamheter

Camilla Tideman är rehabkoordinator på primärvårdsrehab syd. Sedan augusti använder hon taligenkänning och har bara positiva erfarenheter så här långt.

Tidigare skrev Camilla journalanteckningar själv. Det blev en omställning att börja prata in text i journalen men hon förvånades samtidigt över hur enkelt det var att komma igång. – Det är ett väldigt användarvänligt program och man behöver inte vara teknisk över huvud taget. Det är bara att hålla in en knapp och börja prata. Det finns fler finesser i programmet för den som vill men man behöver inte använda dem. I det enklaste steget är det ett program för alla och du kan lägga det på en nivå som passar dig, berättar Camilla.

Ingen kan skriva lika snabbt som det går att tala in text

Som rehabkoordinator skriver Camilla ofta långa journalanteckningar. Att istället kunna prata in text har gjort att hon sparar mycket tid. Även kollegor på primärvårdsrehab som upplevde att man skrev anteckningar snabbt blev positivt överraskade av systemet. Ingen kan skriva lika snabbt som det går att tala in text. Efter att ha testat taligenkänning vill kollegorna inte sluta använda det. Till den som känner sig osäker eller tveksam till taligenkänning vill Camilla säga: – Mitt tips är att bara börja prata och att köra fullt ut direkt. Ge det en chans. Jag tror man blir förvånad över hur snabbt det går. Det kan kännas annorlunda i början att sitta och prata rätt ut men man vänjer sig snabbt.

Medarbetare har tagit ett stort ansvar

Inom primärvårdsrehab arbetar idag alla med taligenkänning och införandet har gått smidigt. En framgångsfaktor har varit den utbildningsmodell man använt sig av. – Vi har utbildat en medarbetare på varje vårdcentral som sedan utbildat sina kollegor. Till sin hjälp har de haft ett bildspel och de har sedan hållit i en praktiskt och en teoretisk utbildningsdel. Det upplägget i kombination med deras egna erfarenheter av taligenkänning har fungerat väldigt väl, berättar Linda Owesson avdelningschef för primärvårdsrehab syd. Lindas upplevelse är att det var väldigt enkelt att starta upp och att alla snabbt såg fördelar med taligenkänning. Medarbetare har tagit ett stort ansvar och deras entusiasm att komma igång och föra det vidare har varit avgörande. På frågan vilka positiva effekter hon ser så här långt är svaret enkelt.

– Tidsvinsten helt klart. Men också att personalen upplever att journalförandet tar mindre energi. Vi har inte behövt jobba hårdare för att vinna den här tiden utan det blir en tidsvinst direkt för den individen som använder taligenkänning. Att det dessutom är ett väldigt enkelt system har gjort det hela ännu smidigare.

Frågor och svar om taligenkänning

Ökad tillgänglighet för patienten

Taligenkänning ökar tillgängligheten för patienten som kan se sina journalanteckningar direkt, vilket ger större möjlighet för patienten att vara en aktiv medskapare i sin vård. Det gör också att vi kan uppfylla Socialstyrelsens rekommendation om 48 h för utskriftstider av diktat, vilket vi inte gör idag.

Enklare arbetssätt

Med hjälp av taligenkänning kan personalen se anteckningarna direkt och signera dem samma dag som patientbesöket äger rum. Det gör att man slipper få tillbaka journalanteckningar dagar eller veckor senare för signering, med risk att inte komma ihåg allt som sagts. Något som också ökar patientsäkerheten.
Anteckningarna blir även snabbt tillgängliga för alla som arbetar kring en patient.

Ergonomiska fördelar

För vissa yrkesgrupper går en stor del av arbetstiden åt till att skriva journalteckningar vilket kan leda till belastningsskador. Genom att använda taligenkänning istället för att skriva förbättras ergonomin på arbetsplatsen, rörligheten ökar då arbetsställning kan varieras.

Ny teknik och frigjord tid för vissa professioner

Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar. Vi kommer inte kunna anställa alla de medarbetare vi skulle behöva de närmsta åren - om vi fortsätter jobba på samma sätt som idag. Vi behöver utnyttja ny teknik och nya arbetssätt för att kunna möta framtidens utmaningar. Vi behöver jobba annorlunda för att frigöra tid för vårdpersonal. Taligenkänning är ett sätt att frigöra tid för vissa professioner och ingår i Nära vård under programområde Kompetens.

Under pilotprojektet har en ny diktafonmodell använts. Det är modell SMP3700. Sedan februari 2021 är den standarddiktafon på IT-portalen.

Det har visat sig att den modell som användes innan SMP3700, och som heter LFH3510 (den med skjutreglage), också fungerar bra att använda för taligenkänning.

Det innebär att de flesta befintliga diktafoner går att använda för taligenkänning, men det finns också äldre modeller av diktafoner som kommer att behöva bytas ut. Rekommenderas att icke fungerande diktafoner byts ut efterhand.

De som skriver sina journalanteckningar själva idag kommer behöva diktafoner när de börjar använda taligenkänning.

OBSERVERA!

Vänta med att beställa diktafoner tills det börjar närma sig taligenkänningsutbildning för er enhet och beställ diktafoner efterhand personalen börjar använda taligenkänning.

Det är korta leveranstider på diktafoner och det kommer finnas till alla.

Personal som journalför inom primärvård, sjukhusvård, psykiatri och rättspsykiatri kommer att kunna använda taligenkänning. Det gäller de som idag dikterar och de som skriver sina anteckningar själva. Målet är att 80 procent av personalen jobbar med taligenkänning senast hösten 2024.

AT-läkare ska använda taligenkänning på de vårdenheter som kommit igång med breddinförandet av taligenkänning. AT-läkare utbildas som övrig personal inom vårdenheten de befinner sig på.

Har vårdenheten ännu inte kommit igång med breddinförandet, följer AT-läkarna det aktuella arbetssättet på vårdenheten, vilket i de flesta fall innebär diktering.

Från och med hösten 2022 ingår TIK-utbildning i den Cosmicutbildning som AT/BT-läkare får under introduktionsveckorna, och man får licens och behörighet i samband med det. 

Nej, tanken är inte att taligenkänning ska ersätta jobbtillfällen. Målet är att vi ska använda digitala verktyg för att räcka till i framtiden och för att kunna möta de utmaningar vi står inför. Genom att frigöra tid för vissa professioner kan vi hjälpas åt och få tiden att räcka till för fler. Frigjord tid som kan användas till att öka tillgängligheten för patienten och till att kompetensväxla för att i nästa led skapa mer patienttid.

Det är individuellt hur mycket tid för inlärning som behövs. Men alla som ska använda taligenkänning kommer få en teoretisk utbildning och en praktisk utbildning. Det gäller att avsätta tid under införandet men den tiden kommer betala tillbaka sig senare.

Taligenkänning väntas ge bland annat:

  • Ökad tillgänglighet för patienten som kan se sina journalanteckningar direkt vilket ger större möjlighet för patienten att vara en aktiv medskapare i sin egen vård.
  • Att vi uppfyller Socialstyrelsens rekommendation om 48 h för utskriftstider av diktat, vilket vi inte gör idag.
  • Frigjord tid för vissa professioner som kan användas till att öka patienttiden och till att kompetensväxla för att i nästa led skapa mer patienttid.
  • Den frigjorda tiden kommer även användas för att förbättra kvalitén i journalen.
  • Minskad övertid för medicinska sekreterare.

En risk- och konsekvensanalys är gjord under pilotprojektet tillsammans med fackliga representanter och kommer nu att göras i central samverkansgrupp för breddinförandet.

Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp har beslutat att taligenkänning ska införas i primärvården, psykiatrin, sjukhusvården och rättspsykiatrin.

Under 2020-2021 har ett antal vårdenheter från olika verksamheter i Region Kronberg testat taligenkänning och resultatet från dessa piloter visar att taligenkänning har flera positiva effekter, vilket har legat till grund för beslutet att införa taligenkänning i hela hälso- och sjukvården.

Har du frågor angående införandet kontakta projektledare, Anna-Maria Königsson. Kontakt sker i första hand via mejl: anna-maria.konigsson@kronoberg.se eller telefon 3257.

För övriga frågor kontakta VIS-support via IT-portal (intern länk) eller telefon 2020, knappval 2.

Kostnaden för funktionen taligenkänning i Cosmic debiteras centralt och belastar därmed inte vårdenheterna. Kostnader för tillkommande diktafoner står vårdenheten för.

Det är främst vårdpersonal som ska använda taligenkänning, men taligenkänning kan även göra nytta för en del medicinska sekreterare. Om behov finns i verksamheten har även medicinska sekreterare möjlighet att boka utbildning och få behörighet till taligenkänning.

Kontakt

Anna-Maria Königsson

projektledare

IT VIS utbildning och support

  • Telefon: 0470-58 20 20, knappval2

Senast uppdaterad: 1 november 2022