Vanliga frågor och svar

En av de viktigaste aspekterna av Kronobarnsmodellen är det tydliga fokuset på främjande och förebyggande arbete. Varje verksamhet i länet som arbetar med barn och unga har ett ansvar att arbeta främjande för alla barn och unga samt förebyggande för de barn och unga som behöver tidiga stödjande insatser. Vi tror, och kan luta oss mot forskning inom området, att det främjande och förebyggande arbetet även är det som ger bäst förutsättningar för barn och unga att få en god uppväxt, som skapar tillitsfulla relationer med skola och andra aktörer i samhället och gö att färre barn behöver stöd och hjälp. En vinst på individ-, grupp- och samhällsnivå.

Med utgångspunkt i Barnets bästa-hjulet får länets aktörer ett helhetsperspektiv på barns och ungas hälsa, utveckling och livsvillkor. Viktigast i detta är att varje aktör arbetar för att systematiskt stärka skyddsfaktorer såsom trygghet, delaktighet, hanterbarhet och goda uppväxtvillkor för varje barn och ungdom i länet. Dessutom ska vi arbeta för att tidigt identifiera riskfaktorer och att sätta in riktade insatser för barn och unga.

Målet med främjande och förebyggande arbete inom Kronobarnsmodellen är att skapa goda förutsättningar för jämlik hälsa och ett hållbart välmående bland länets barn och unga inom alla de sju livsområdena i Barnets bästa-hjulet. Detta når vi genom att arbeta kunskapsbaserat, långsiktigt och samordnat i länet.

Främjande arbete är generellt. Det kan vara saker som att se till att det finns frukt och grönt med i måltiderna som serveras i skolan eller på sjukhus, erbjudanden om fritidsverksamhet som är öppen för alla eller att göra tillgängliga badplatser.

Förebyggande arbete liknar det främjande men riktar sig mer mot någon speciell grupp eller något särskilt ämne. Exempel på förebyggande arbete kan vara att ha fältare från socialtjänsten på plats i särskilt utsatta områden, att erbjuda ungdomar och vårdnadshavare information om alkohol i skolavslutningstider eller att ställa frågor om psykiskt mående till alla oavsett vad man söker för när man kommer till vårdcentralen.

Barnens bästa-hjulet är ett hjälpmedel för att tänka eller prata generellt om vad barn behöver och mår väl av och för att få syn på olika delar i barnets liv som kan behöva stöd för att barnet ska få en bra uppväxt. Genom att titta på de sju områden som ingår och de frågor som är knutna till varje område blir det lättare att fundera över barnets hela livssituation.

De identifierade utmaningarna i barnets liv ger också en bra fingervisning kring om verksamheten kan lösa det på egen hand, om det finns någon annan enskild verksamhet som kan stödja barnet och familjen eller om det behövs samverkan inom Kronobarnsmodellen.

Alla verksamheter som möter barn och unga arbetar utifrån samma sju livsområden i Barnets bästa-hjulet. Det är väsentligt för att undersöka om och vad barnet behöver för stöd för bästa möjliga förutsättningar för en god uppväxt.

Det är fritt fram att använda hjulet på de sätt som passar bäst. Som diskussionsunderlag och i faktiska möten eller egna material. Många förskolor i länet använder Barnets bästa-hjulet både för att prata om olika ämnen under året och vid inskrivningssamtal, utvecklingssamtal och överlämning till skolan. Skolan tar i många fall vid och fortsätter använda hjulets områden i sitt arbete. Barnhälsovården och elevhälsan har vävt in de sju områdena i Barnets bästa-hjulet i sin ordinarie verksamhet. På så sätt blir det naturligt för barnet och familjen att fundera på vilka delar i barnets liv som kan behöva extra stöd i stunden. Se mer om detta arbete under Goda exempel.

Nej. Vi diskuterar barnets situation och behov under samverkansmötet. I slutet stämmer vi av mot de sju områdena i Barnets bästa-hjulet för att säkerställa att vi inte har missat någon viktig del av barnets behov. Om något eller några av områdena i Barnets bästa-hjulet fungerar bra behöver vi inte lägga tid på dessa.

För vissa barn är det kanske endast ett eller ett par områden i Barnets bästa-hjulet som är relevanta att samverka runt. För andra barn kan behoven vara komplexa och röra alla sju områdena i barnets liv.

Barnets bästa-ansvarig verksamhet är den verksamhet som har bäst kunskap om barnets situation. Vi behöver inte gå via Barnets bästa-ansvarig verksamhet om det blir en omväg och vi redan vet vem vi ska bjuda in till samverkan. I fösta hand utgår vi från att de som är runt barnet mest, eller uppmärksammar att något behöver tas omhand, är bäst lämpade att också ta åtminstone de första stegen.

Barnets bästa-ansvarig verksamhet är en garant för att samverkan initierats om den verksamhet som har uppmärksammat situationen saknar etablerad kontakt med barnet/ungdomen. Det kan till exempel vara verksamheter som främst möter vuxna. Även barn, ungdomar, familj och frivilligsektorn som vill få till en samverkan kan vända sig till Barnets bästa-ansvarig verksamhet som delegerar till en samordnare som bjuder in till samverkansmöte.

Barnets-bästa ansvarig verksamhet följer barnets ålder:

• Väntat barn: Mödrahälsovården
• Barn som inte börjat förskoleklass: Barnhälsovården och förskolan
• Barn i förskoleklass – 18 år: Skolan
• Ungdomar som inte är i gymnasiet: Kommunens aktivitetsansvarige (KAA)

För barn som ännu inte börjat förskoleklass är både barnhälsovården och förskolan Barnets bästa-ansvarig verksamhet. Hälso- och sjukvårdspersonal som saknar etablerad kontakt med barnet aktiverar i första hand barnhälsovården som Barnets bästa-ansvarig verksamhet.

Om samverkansbehoven främst rör situationen på förskolan kan barnhälsovården lämna över Barnets bästa-ansvaret till förskolan. Motsvarande om samverkansbehoven främst rör barnets hälsosituation kan förskolan lämna över Barnets bästa-ansvaret till barnhälsovården. Om samverkansfrågorna rör andra områden i barnets livssituation är det den verksamhet där samverkansfrågan aktualiserats som bjuder in till samverkan.

Den person som bjuder in till samverkan runt ett barn eller en ungdom med behov av samordnade insatser blir samordnare, oavsett om dess verksamhet är Barnets bästa-ansvarig verksamhet eller inte. Det innebär att den person inom hälso- och sjukvården, förskolan, skolan eller socialtjänsten som har etablerad kontakt med ett barn, och upptäcker ett behov av samverkan runt barnet, blir samordnare för samverkansmötet. Om det inte finns skäl för att någon annan tar den rollen. Vi litar på att de som deltar kan avgöra den saken.

Samordnarens roll är att utifrån de sju livsområdena i Barnets bästa-hjulet bedöma om det behövs samverkan runt barnets behov och vilka verksamheter som i så fall ska bjudas in till ett samverkansmöte. Samordnaren håller sedan i samverkansmötet och dokumentationen i Barnets plan.

Under mötet bestäms vem som får det fortsatta samordningsansvaret, ofta utifrån vilken verksamhet som har störst ansvar för insatser i Barnets plan. Men även här kan man bestämma vad som är mest lämpligt i varje enskilt fall.

Samtycket från vårdnadshavare, och/eller ungdom med tillräcklig ålder och mognad, ska helst vara skriftligt. Det går även att få muntligt samtycke, vilket kan underlätta om inte båda vårdnadshavare är närvarande. Om det är muntligt samtycke behöver vi göra en notering av vilka verksamheter eller roller som omfattas av samtycket.

Ett samtycke bekräftar vilka verksamheter vi får bjuda in till samverkansmötet runt Barnets plan. När en verksamhet fått ett samtycke till samverkan runt ett barn gäller detta för alla de verksamheter som omfattas. Vi har tillit till varandras inhämtande av samtycke och kan därmed bryta sekretess för att berätta sådant som är nödvändig, relevant och proportionerligt inför samverkansmötet. Fokus är på en smidig process för familjen, där vi undviker att flera verksamheter inhämtar samtycke för samma situation.

Med samtycke får vi bryta sekretess. Då kan vi bjuda in till samverkan eller kontakta Barnensbästa-ansvarig verksamhet som initierar samverkan. Samtycket innebär INTE att vi får samverka med varandra utan barnet eller vårdnadshavare. Vi får endast lämna över information om barnets situation som är nödvändig, relevant och proportionerlig.

När en verksamhet fått ett samtycke till samverkan runt ett barn gäller detta för alla de verksamheter som omfattas. Vi har tillit till varandras inhämtande av samtycke och kan därmed bryta sekretess för att berätta sådant som är nödvändigt, relevant och proportionerligt inför samverkansmötet.

Undantag kan vara om en verksamhet vill stämma av att särskilt känslig information delas med andra. Vi kan motringa för att säkerställa att rätt verksamhet får informationen.

Inför samverkansmöten får vi bryta sekretess och berätta sådant som är nödvändigt, relevant och proportionerligt att veta innan mötet. Om det är särskilt känslig information bör sådan delas endast under samverkansmötet, när familjen finns med och kan vägleda kring vilken information som är okej att dela med deltagande verksamheter. Vid osäkerhet om känslig information bör delas med andra kan det ibland vara bra att stämma av med familjen.

Samtycket från vårdnadshavare och barn med egen mognad medger informationsdelning mellan verksamheter så länge denna information är nödvändig, relevant och proportionerlig.

Nödvändig – Informationen behövs för att förstå barnets och familjens situation utifrån syftet med samverkan. Utan denna information får samverkande parter inte den förståelse som behövs för att på bästa sätt stötta barnet och familjen i samverkan. Icke-nödvändig information är irrelevant i sammanhanget och ska inte delas bara för att den finns.

Relevant – Information som är relevant att dela med alla samverkande parter för att belysa barnets och familjens situation. Icke-relevant information ska inte delas under samverkan.

Proportionerlig – Information som delas mellan samverkande parter ska vara proportionerlig för att skapa en tydlig bild av barnets och familjens situation. För mycket detaljer eller mindre viktig information sållas bort till fördel för nyckelinformation som är viktig för det fortsatta stödet runt familjen.

Ibland kan det vara relevant att ta kontakt med någon samverkanspart, eller ha ett professionsmöte, för att säkerställa goda förutsättningar för samordningen runt barnet innan samverkansmötet. Här deltar inte barnet eller familjen.

Det kan exempelvis handla om att avgöra om det är relevant att en verksamhet medverkar eller att utbyta nödvändig, relevant och proportionerlig information för att se om andra verksamheter ska bjudas in.

Detta får aldrig bli ett möte där samverkande parter kommer överens om det stöd som barnet och familjen ska få, eller användas istället för ett samverkansmöte runt Barnets plan.

Det är av ytterst vikt att barnet och familjen är med i diskussioner som rör barnet och känner sig delaktig i de beslut som fattas.

Om vårdnadshavare/ungdom tackar nej till samverkansmötet saknar vi samtycke och då får vi inte samverka inom Kronobarnsmodellen. Det innebär även att det med stor sannolikhet finns sekretess mellan våra verksamheter och att vi inte kan lämna information till varandra om barnets situation.

Om avsaknaden av samtycke till samverkan skapar oro för barnets situation kan vi förmedla denna oro genom en orosanmälan till socialtjänsten utan sekretesshinder.

Kronobarnsmodellen tar inte bort anmälningsplikten till socialtjänsten. I samband med en orosanmälan ska vi vara försiktiga med att starta samverkan innan socialtjänsten har gjort sin utredning. Nyckelordet är kommunikation.

Rådgör med socialtjänsten om det är läge att starta samverkan parallellt med deras utredning. Samverkan inleds inte om orosanmälan handlar om våld eller övergrepp.

Socialtjänsten kan också aktivera Kronobarnsmodellen när de utreder en orosanmälan och upptäcker samverkansbehov.

Samverkansmöten runt Barnets plan har ersatt det som tidigare kallades för (och i resten av landet kallas för) SIP-möte (samordnad individuell plan). Samverkansmöte inom ramen för Kronobarnsmodellen initieras tidigare än en SIP och då ofta med färre inblandade parter eftersom ärendet inte pågått så länge. Samverkansmötet öppnar upp för att flera olika verksamheter ska kunna delta i mötet, allt efter det enskilda barnets behov av samverkan. Barnet har en likvärdig och viktig roll i samverkansmötet, oavsett om det är lämpligt att barnet fysiskt är i rummet under mötet eller ej. Barnet är även subjekt i planen, inte objekt som i SIP.

När vi fokuserar på barnets behov och situation är det ett samverkansmöte runt Barnets plan inom Kronobarnsmodellen. Det samma gäller när vi fokuserar på barnets behov utifrån den vuxnes situation.

När vi däremot fokuserar på den vuxnes behov och situation är det ett SIP-möte (Samordnad Individuell Plan) för den vuxne.

Vi kan även bli kallade till SIP-möte runt barn från kommuner utanför länet, som inte samverkar inom Kronobarnsmodellen.

Inbjudan till samverkansmöte runt barnets plan är lika juridiskt bindande som kallelse till SIP-möten för hälso- och sjukvård, förskola, skola och socialtjänsten, enligt socialtjänstlagen 25 kap. 1 § i socialtjänstlagen (2025:400). och hälso- och sjukvårdslagen 16 kap. 4 §.

Kronobergs län har tagit beslut om att SIP-möten ersätts av samverkansmöten runt barnens plan inom Kronobarnsmodellen. Det är samma principer som gäller för både SIP/samverkansmöten:

• Det finns behov av att samverka runt ett barn och familj, Kronobarnsmodellen gör att sådan samverkan kan starta innan mer traditionell SIP.
• Det finns samtycke från vårdnadshavare och barn med egen mognad.
• Kallelse ska skickas ut i god tid för att möjliggöra deltagande från inbjudna verksamheter.
• Kallelsen skickas till en verksamhet som själv bestämmer vem som ska delta i mötet.
• Endast den information som behövs för samverkanssyftet får delas mellan parterna, i övrigt gäller offentlighets- och sekretesslagen för uppgiftsdelning.
• Det information som delas ska vara nödvändig, relevant och proportionerlig.
• Den verksamhet som har störst ansvar för insatser runt barnet och familjen får det fortsatta samordningsansvaret och kallar till uppföljningsmötet.

Den som i sin verksamhet (förskola, skola, hälso- och sjukvård samt socialtjänst) upptäcker ett barn som har behov av samverkan kan bjuda in till ett samverkansmöte runt Barnets plan. Om den verksamhet som har uppmärksammat situationen saknar etablerad kontakt med barnet/ungdomen fungerar Barnets bästa-ansvarig verksamhet är en garant för att samverkan initierats. Det kan till exempel vara verksamheter som främst möter vuxna.

Även barn, ungdomar, familj och frivilligsektorn som vill få till en samverkan kan vända sig till Barnets bästa-ansvarig verksamhet som delegerar till en samordnare som bjuder in till samverkansmöte.

Den verksamhet som upptäcker ett samverkansbehov bjuder som regel också in till ett samverkansmöte enligt gällande kontaktvägar. Det finns ofta väl inarbetade sådana mellan aktörer som samverkar regelbundet men kan vara knepigare när det gäller nya eller mer sällan förekommande kontakter. Det finns stöd för att bjuda in rätt vårdnivå inom hälso- och sjukvården. Man kan alltid ta kontakt med den eller de i kommunen eller regionen som arbetar med Kronobarnsmodellen för att få hjälp att hamna rätt.

Inbjudan skickas med god framförhållning och är lika bindande som SIP-inbjudan. För verksamheter med tillgång till Link kan inbjudan skickas därigenom (främst hälso- och sjukvården och elevhälsan i nuläget). Om det saknas tillgång till Link skickas inbjudan med brev så att det tydligt framgår vilket barn det berör, syftet med mötet utifrån identifierade behov hos barnet. Vid digitala möten kan länken till mötet skickas via mejl, som komplement till brevinbjudan.

Ja. Inbjudan till samverkansmöte runt barnets plan är lika juridiskt bindande som kallelse till SIP-möten för hälso- och sjukvård, förskola, skola och socialtjänsten, enligt socialtjänstlagen 25 kap. 1 § i socialtjänstlagen (2025:400). och hälso- och sjukvårdslagen 16 kap. 4 §.

Inbjudan gäller en verksamhet och inte till en individuell tjänsteperson, även om det ibland är känt vem som redan har god kunskap om barnets situation. Om den som har bäst kunskap om barnets situation inte kan delta går det bra att skicka en annan representant från verksamheten.

Nej, det behövs inte, det räcker med en kallelse. Om det finns utrymme att välja är det bäst om inbjudan skickas via Link.

Vårdnadshavare/ungdom anger, i samband med att vi inhämtar deras samtycke, vilka verksamheter de vill bjuda in till samverkansmötet runt Barnets plan. Om familjen inte vill ha med en viss verksamhet behöver vi förstå varför och på ett informativt och anpassat sätt förklara varför vi anser att det är relevant att verksamheten är med i samverkan. Om familjen trots det inte vill bjuda in en viss verksamhet behöver vi respektera detta.

Inom hälso- och sjukvården syns pågående samordning i barnets journal i Cosmic, i form av två händer i ett handslag.

För att samverkan ska vara synlig inom förskolan, skolan och socialtjänsten behöver respektive verksamhet utveckla tekniska lösningar och rutiner för detta.

Barnets plan är det samverkansdokument, en samverkanskarta, som uppförs inom ramen för Kronobarnsmodellen när det behövs samverkan kring ett barn. I planen skriver man in vilka verksamheter som deltar i samverkan samt vilka insatser som ska göras inom respektive verksamhet. Man skriver även in en kontaktperson med kontaktuppgifter kopplad till varje verksamhet så det blir tydligt för såväl barn, vårdnadshavare och de inblandade verksamheterna vem som gör vad och hur man tar kontakt.

Texten i barnets plan ska vara nödvändig, relevant och proportionering för det individuella barnets behov. Journalanteckningar och annan sådan dokumentation förs i respektive verksamhet. Barnets plan är barnets men ska finns tillgänglig för de inblandande parterna och kontinuerligt utvärderas och uppdateras.

För legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och elevhälsopersonal, samt för vissa personalgrupper inom socialtjänsten finns barnets plan, meddelandefunktion, kallelsefunktion och möjlighet till säkra digitala möten tillgängligt i Cosmic Link.  

Vi arbetar för att få till en digital lösning för övriga parter men än så länge finns den som ifyllbart dokument på hemsidan och måste hanteras i enlighet med sekretesslagstiftningen.

I Barnets plan följer vi de rubriker som finns:

• Uppgifter om barnets/ungdomens namn, adress, behov av tolk, hjälpmedel etc.
• Viktigt att veta om barnets livssituation 
• Vårdnadshavare och andra vuxna som är med på mötet 
• Uppföljning av stöd barnet redan har fått
• Nuläget om det som är aktuellt i barnets/ungdomens liv just nu.
• Vad som fungerar bra och barnets/ungdomens egna styrkor.
• Vad som är svårt, jobbigt och utmanande för barnet/ungdomen.
• Vad barnet/ungdomen behöver stöd med utifrån sina behov.
• När barnet ska få stödet
• Delar i barnets bästa-hjulet som diskuterats under mötet och som är i fokus i planen
• Samordningsansvarig person
• Godkännande av Barnets plan

Nej. En barnets plan upprättas endast då det finns behov av samverkan kring ett barn.

Nej. Även om Barnets plan är framtagen för samverkan i länet går den bra att använda för att synliggöra det stöd som familjen får av en enskild verksamhet, exempelvis i skolan/elevhälsan.

Det är vanligtvis den som bjudit in och samordnar samverkansmötet som även dokumenterar i Barnets plan. Det kan finnas skäl till att någon annan dokumenterar och det avgörandet görs av de som deltar i mötet.

Optimalt är att dokumentationen i Barnets plan sker under pågående samverkansmöte. Om det inte är möjligt att dokumentera i Barnets plan under mötet ska vi snarast möjligt efter mötet föra ner anteckningarna om vad som framkommit under mötet samt vilket stöd olika verksamheter kommer att ge barnet/familjen.

För att säkerställa både integritet, sekretess, delaktighet och tillgänglighet arbetar vi med de lösningar som redan finns på plats i vårt län. Vi utgår från det journalsystem som Region Kronberg använder sig av (Cambio Cosmic) och vilket samtliga av våra åtta kommuner har tillgång till via Link. 

Idag har legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och elevhälsopersonal tillgång till Barnets plan, meddelandefunktion, kallelsefunktion och möjlighet till säkra digitala möten via Link. 

Arbetet med den digitala plattformen går framåt med fler parter men är komplicerat. Vi vill säkerställa att lösningen vi presenterar är hållbar, tillgänglig och lätt att använda. Målet är att alla relevanta funktioner inom förskola, skola och socialtjänst har möjlighet att använda Link för att dokumentera och samverka runt Barnets plan.

Idag kan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och elevhälsopersonal, samt vissa funktioner inom socialtjänsten dokumentera i Barnets plan i Link. 

Det är samma information i Barnets plan i Link och i Word-blanketten. Skillnaden är att när Barnets plan skrivs in i Link blir den synlig för familjen genom inloggning i barnets journal via 1177.

Om Word-blanketten används för Barnets plan behöver den verksamhet som har fyllt i den ha säker digital informationsförvaring, samt säkerställa att alla samverkansparter och familjen får Barnets plan utskriven eller skickad genom en säker digital informationstjänst.

Om Word-blanketten har använts kan den skannas in i Link. Den blir då synlig för de som kan logga in i Link, men inskannade dokument syns inte för familjen via 1177.

Barnet och/eller vårdnadshavare kommer åt Barnets plan via barnets journal på 1177.

De verksamheter som har tillgång till Linken finner Barnets plan via barnets personnummer. Det gäller legitimerad personal inom hälso- och sjukvården och elevhälsan samt vissa tjänster inom socialtjänsten.

De verksamheter som inte kommer åt Barnens plan i Link får ta del av den via en papperskopia eller genom säker digital informationsdelning. Detta gäller exempelvis personal inom förskolan, skolan, föreningar och ideella organisationer samt polisen.

Om barnets plan finns i barnets journal via 1177 har vårdnadshavare tillgång till den fram till dess att barnet fyller 13 år. Mellan 13-16 år behöver verksamhetschefen inom aktuell vårdavdelning inom hälso- och sjukvården öppna upp Barnets journal för barnet och/eller vårdnadshavare. Från 16 år är det barnet som har tillgång till sin journal.

Om vårdnadshavare inte har tillgång till barnets journal, t.ex. på grund av skyddade personuppgifter, att journalåtkomsten är spärrad, skrivs Barnets plan ut och ges till vårdnadshavare i pappersform.

Om barnets plan sparas av en verksamhet som saknar tillgång till Link är det verksamhetens ansvar att säkerställa att familjen får en kopia av Barnets plan.

Om en verksamhet ännu inte har tillgång till Link är samordnare för samverkansmötet används Word-blanketten för Barnets plan. Denna sparas på säker digital informationsplats inom den egna verksamheten. Då får de verksamheter som har deltagit tillgång till Barnets plan efter samverkansmötet, antingen i utskriven version eller som överförd genom säker digital informationsöverföring.

Om samordnaren för samverkansmötet runt Barnets plan har dokumenterat i Linken får de verksamheter som inte har tillgång dit en utskriven eller säker digital informationsöverföring av Barnets plan efter samverkansmötet.

Mötena kan se ut på olika sätt, av olika anledningar men ett sätt att ta sig an mötet följer nedan:

• Den som samordnar samverkansmötet bör bjuda in familjen först i rummet och sedan låta de andra stiga på. Detta ger en bättre dynamik än om familjen kommer in i ett rum där olika representanter från verksamheter redan sitter och verkar ha pratat samman sig.
• Alla deltagare presenteras. Syftet med mötet förklaras på ett enkelt sätt så att barnet och de vuxna som är med barnet förstår vad som ska ske.
  ”Vi är här för att tillsammans få en bättre förståelse för vad vi kan göra för att (barnets namn) ska få det stöd och den hjälp som (hon/han/hen) behöver. Vi börjar med att prata om hur det fungerar idag och vilket stöd som redan finns. Sedan pratar vi om vilket stöd och hjälp som behövs för att det ska bli så bra som möjligt för (barnets namn). Vi skriver ner vad som ska hända, och vem som ska göra något, i Barnets plan. Målet är att vi alla ska veta vad som ska göras efter mötet och när vi ses igen nästa gång.”
• PRESENTATION: Alla som är med på mötet ska även föras in i Barnets plan, så att det framgår vem som deltar.
• OM BARNET: Den som samordnar samverkansmötet kan med fördel ha fyllt i uppgifter om barnet/ungdomen namn, adress, behov av tolk och hjälpmedel i förväg i Barnets plan.
  Inled med att fråga eller beskriva vad som är viktigt för alla att förstå om barnets livssituation. Exempelvis:  Har inte varit i skolan på ”x” veckor – Föräldrarna är skilda och var barnet/ungdomen bor – Någon inom familjen är allvarligt sjuk eller har dött – Förändringar i barnet/ungdomens hälsosituation eller diagnos – Andra förändringar i livet.
• UPPFÖLJNING AV STÖD BARNET REDAN HAR FÅTT: Vilket stöd och vilka insatser har barnet redan fått? Från vem? Är stödet pågående eller avslutat? Det kan vara relevant att visa vilket stöd osm har prövats men inte fungerat, alternativt inte behövs längre. Hur tycker barnet/ungdomen att stödet fungerar/fungerat?
• HUR HAR BARNET DET IDAG: Prata om det som är aktuellt i barnets/ungdomens liv just nu. Exempelvis förbättrat/försämrat mående – Konflikt med jämnårig – Ökad närvaro/frånvaro – Brott/risk- eller missbruk med mera. Vad fungerar bra och vad är svårt/jobbigt för barnet/ungdomen?
• BARNETS BEHOV: Vad behöver barnet/ungdomen stöd med utifrån sina behov? Lyft fram och ge exempel på lämpligt stöd som era olika verksamheter kan ge. Få med barnet/ungdomen samt de vuxna som följer med barnet/ungdomen.
• VAD VI HAR BESTÄMT IDAG: Formulera vilket stöd och vilka insatser barnet/ungdomen ska få, samt vem som är ansvarig verksamhet och kontaktperson för stödet. Få med vilket stöd barnet/ungdomen får av familjen. Kom överens om när barnet/ungdomen ska få stödet, exempelvis ett datum eller i en viss situation som på raster eller i simhallen.
• AKTUELLA DELAR I BARNETS BÄSTA-HJULET: Prata om, och markera i Barnets plan, vilka delar av Barnets bästa-hjulet som lyfts under mötet. Finns det någon del som glömts bort? Alla delar behöver inte vara relevanta. I vissa situationer är det kanske endast en eller två delar av hjulet som är aktuellt att lyfta under mötet, i andra situationer kan det vara alla sju delarna.
  Lyft även vilka delar av Barnets bästa-hjulet som är i fokus i Barnets plan. Även om alla eller många delar har diskuterats under mötet kan det hända att endast ett eller ett par område är relevanta för att ge barnet stöd inom.
• OM DET FINNS FRÅGOR OM BARNETS PLAN: Kom överens om vem som får det fortsatta samordningsansvaret. Den verksamhet som har mest stöd och insatser till barnet/ungdomen blir automatiskt samordnare för Barnets plan och bjuder in till nästa möte. Det är även den person som familjen vänder sig till om de har frågor om Barnets plan. Berätta för barnet/ungdomen och de vuxna som är med vem de kan vända sig till och skriv in det i Barnets plan.
• GODKÄNNANDE AV PLANEN: Om Barnets plan har fyllts i under mötet kan den eller de vuxna som är med barnet/ungdomen, samt ungdom med tillräcklig mognad, godkänna planen. Det räcker med ett muntligt godkännande. Om Barnets plan fylls i efter mötet får ni komma överens om hur familjen kan godkänna planen när den är klar.

Nej, det utgår ingen särskild ersättning för deltagande i samverkansmöten runt Barnets plan. Detta ingår i respektive verksamhets ordinarie uppdrag.

Om samverkan på något sätt har låst sig, eller inte kommer till stånd, eller är konfliktfylld, gäller det att så snabbt som möjligt ta tag i det som skaver för att underlätta ett samlat stöd runt familjen.

Ta en första kontakt med den person som är ansvarig för Kronobarnsmodellen i din verksamhet eller med länets gemensamma processledare. Om samarbetssvårigheter inte löses på denna nivå är länets ledningsgrupp för samordning av hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola är ytterst ansvarig för att lösa samverkanssvårigheter i länet.

Den verksamhet som har störst ansvar för åtgärderna i Barnets plan får generellt fortsatt samordningsansvar. Om det inte finns skäl att någon annan tar det ansvaret. Det omfattar bland annat att svara på frågor från familjen och bjuda in till nästa samverkansmöte. Den som har samordningsansvaret leder även mötet samt ansvarar för dokumentationen i Barnets plan.

Det är samma lagstiftade förfarande som för SIP-möte. Samordningsansvaret kan därefter växla från samordningsmöte till samordningsmöte, beroende på hur stödet till barnet förändras över tid.

Alla samverkande parter, inklusive barnet och vårdnadshavare, har efter samverkansmötet runt barnets plan en tydlig bild av vem som gör vad samt när nästa samverkansmöte ska ske för en uppföljning.

Verksamheterna samt barnet och familjen genomför därefter de insatser som de kommit överens om.

Den verksamhet som har störst ansvar för insatser runt barnet och familjen får det fortsatta samordningsansvaret och kallar till uppföljningsmötet.

Alla verksamheter som har insatser runt barnet och familjen ansvarar för att dessa sker enligt planen.

Den verksamhet som har störst ansvar för insatser runt barnet och familjen får det fortsatta samordningsansvaret och kallar till uppföljningsmötet.

Nej. Vi sammanfattar barnets situation och vårt stöd till barnet i Barnets plan och därefter godkänner vårdnadshavare/ungdom Barnets plan. Godkännandet låser innehållet i Barnets plan i den överenskommelse som är resultatet av mötet. När vi träffas nästa gång behöver vi därför öppna en ny Barnets plan och uppdatera oss kring hur barnets situation är vid tillfället för samverkansmötet. En ny överenskommelse om stöd till barnet och familjen formuleras i en ny version av Barnets plan. Den mest aktuella Barnets plan är den plan som gäller och som ersätter alla tidigare versioner av Barnets plan. Det kan inte finnas flera versioner av Barnets plan igång samtidigt.

Samverkansmöten inom Kronobarnsmodellen upphör när det inte längre finns samverkansbehov mellan olika verksamheter. Det kan vara när det endast är en verksamhet med fortsatt ansvar för åtgärderna, eller när det är flera verksamheter med fortsatta aktiviteter för barnet, men samordning inte behövs.