Användning av hjärtålder baserat på avancerad elektrokardiografi för att förbättra blodtryck i en primärvårdspopulation – en pilotstudie
Sammanfattning av Karin Svensson Söderbergs doktorandarbete.
Bakgrund
Många riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom är livsstilsrelaterade och därmed påverkbara. Det är viktigt för individer med förhöjd risk att förstå sin risk för framtida hjärtkärlsjukdom. Ett sätt att kommunicera risk är att presentera risken som en "hjärtålder", dvs. hur gammalt individens hjärta beräknas vara utifrån dess elektrokardiogram (EKG). Utifrån avancerad EKG-analys är den EKG-baserad hjärtåldern för friska individer i medeltal samma som den kronologiska åldern. För individer med risk för respektive etablerad hjärtsjukdom är hjärtåldern i medeltal 7 respektive 14 år äldre än den kronologiska åldern. Det är inte känt huruvida information om den EKG-baserad hjärtålder kan påverka kliniska utfall hos individer med högt blodtryck. Vår hypotes är att individer som får kännedom om sin hjärtålder motiveras att vidta livsstilsförändringar och öka läkemedelsföljsamheten vilket i sin tur kan sänka blodtrycket.
Syfte
Den pågående pilotstudien undersöker genomförbarheten av att patienter med högt blodtryck får information om sin EKG-baserade hjärtålder. Baserat på pilotstudiens resultat planeras därefter en större randomiserad studie vars syfte är att undersöka effekten på blodtrycket när patienter informeras om sin hjärtålder.
Metod
I pilotstudien kommer 60 patienter med hypertoni att randomiseras till standardhandläggning eller att i tillägg till detta informeras om sin hjärtålder. EKG-baserad hjärtålder kommer att beräknas och presenteras för patienter i interventionsgruppen. Rekryteringstakt, bortfall och tolerans kommer studeras. Därutöver kommer bl.a. blodtryck, kolesterol, tobaks-, alkohol- och kostvanor, nivå av fysisk aktivitet samt läkemedelsföljsamhet undersökas vid start och efter 6 månader.
Betydelse
Hos individer med hypertoni kan diskrepans mellan upplevd och verklig risk för framtida sjukdom utgöra ett hinder för följsamhet till ordinerad behandling. EKG-baserad hjärtålder har potential att kunna överbrygga detta hinder. Om individen är 45 år men den EKG-baserade hjärtåldern beräknas vara 60 år kan det förhoppningsvis bidra till att motivera individen till livsstilsförändringar, ökad följsamhet till ordinerade läkemedel och därmed förebygga framtida hjärtkärlsjukdom.
Doktorand: Karin Svensson Söderberg, specialist i allmänmedicin VC Ryd, doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet.
Huvudhandledare: Veronica Milos Nymberg, docent, specialist i allmänmedicin, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet.
Biträdande handledare: Thomas Åkesson Lindow, med.dr, specialist i klinisk fysiologi, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet ; Mattias Rööst, docent, specialist i allmänmedicin, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet; Moa Wolff, med.dr, specialist i allmänmedicin, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet.
Medverkande enheter Region Kronoberg: Vårdcentralen Ryd, Vårdcentralen Tingsryd, Capio Vårdcentral Hovshaga och Klinisk fysiologi.
Tidsplan: 2022-2025.
Finansiering: FoU-medel från Region Kronoberg, Svenska Läkarsällskapet.